<h2>Prima matematik 3</h2>
<p>I &aring;rskurs tre arbetar vi utifr&aring;n Prima matematik 3a med f&ouml;ljande omr&aring;de:</p>
<ul>
<li>Taluppfattning och tals anv&auml;ndning</li>
<li>Algebra</li>
<li>Geometri</li>
<li>Sannolikhet och statistik</li>
<li>Samband och f&ouml;r&auml;ndring</li>
<li>Probleml&ouml;sning</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<h2>2. F&ouml;rankring i l&auml;roplanen och kursplanens syftestext</h2>
<h2>3. Inneh&aring;ll i undervisningen - centralt inneh&aring;ll</h2>
<h2>4. Arbetss&auml;tt</h2>
<p>Arbeta med r&auml;kneh&auml;ndelser f&ouml;r att formulera problem och l&auml;ra sig strategier vid probleml&ouml;sning.<br />M&ouml;ta korrekt terminologi inom olika delomr&aring;den.<br />Arbeta med olika tankemodeller i de fyra r&auml;knes&auml;tten och bed&ouml;ma resultatets rimlighet.<br />Arbeta laborativt regelbundet och f&ouml;r matematiska diskussioner.<br /><br /></p>
<h2>5. Bed&ouml;mning</h2>
<p>Bed&ouml;mningar sker fortl&ouml;pande under terminen. Varje kapitel avslutas med en diagnos.</p>
<h2>6. Kunskapskrav</h2>

Matematik

Lokal pedagogisk planering efter läromedel Prima matematik 3.

 formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, 

 använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, 

 välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, 

 föra och följa matematiska resonemang, och 

 använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. 

 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning

Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

 Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.

Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

 Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas

 Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. 

 Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. 

 Slumpmässiga händelser i experiment och spel. 

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.

 Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. 

 Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. 

 Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. 

 Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. 

 Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals inbördes relation samt genom att dela upp tal. 

 Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. 

 Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationera. 

 Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. 

Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde.

Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0-200.

Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt.

 Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 

 Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. 

 Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 

Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt.

Matematik åk 3

Matriser i planeringen

Uppgifter