Projektplanering, ett stöd för det projekterande arbetssättet i Falkenbergs förskolor

Erfarenheter och lärdomar

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående års utvärdering?

Pedagogen lyssnar och ser vad barnen är intresserade av och tillfört material och upplevelser utefter det. ”Hörstyrka” (lyssnandets pedagogik) .Vi dokumenterar barnens ”görande” på väggar och golv för att kunna ha en kommunikation med barnen på vad de gjort/lärt sig.

En strategi för att få fatt i barnets kunnande har varit att använda de 4 U.:na. Undervisning, upplevelser, uttryck/intryck samt upprepning. Vi använder oss även av, In i miljön, i miljön ut från miljön tips från Linda Linder

Vi reflekterar vad vi har gjort i veckan och hur fortsätter vi. Vi gör en ”nyfikenhetsfråga” efter reflektionsträffen.

Barnen har lärt sig att uttrycka sig, samtala om och vidareutvecklar varandras idéer i kollaborativa processer, t.ex. i vår spontana undervisning genom dokumentationsväggen

Undervisningen har skapats i ett tydligt samarbete mellan minst 2 pedagoger där den ena pedagogen håller/ansvarar för undervisningen & den andra är behjälplig. Detta skapar en bra och tydlig undervisning & arbetsro där både barn & pedagoger vet hur de ska förhålla sig. Med de yngsta barnen är det att lära i det lilla och genom upprepning.

Lärmiljön används som den tredje pedagogen.

Vi skapar en tydlig projektvägg där barnens egna foton är i fokus. Vi använder oss av inne och utomhus miljön till att göra flexibla lärmiljöer. Vi använder oss av ”projekt lådor” som barnen genom styrda val & spontant kan använda. Materialet kan flyttas runt & användas i olika rum.

Vi ska ta tillvara på barnens lärstrategier, medvetenheten hjälper oss att att skapa en rolig stund för de barn som vill. Vi anpassar oss utifrån barnens behov av rörelse, sång och musik. Vi har varit kontinuerliga i vårt upplägg av planerad aktivitet. Vi har låtit undervisningen ta tid och varit kontinuerliga i våra aktiviteter.

Aktivitetstavla har varit en bra strategi för naturligt få en ingång till aktiviteten och avslut.

Vår samsyn kring undervisningen är viktig för alla barnen på förskolan. Reflektionsverktyget har hjälpt oss fram med att synliggöra undervisningen.

Personalens lärmiljö schema.

Vilka är våra identifierade förbättringsområden

Matematik

Innehåll och syfte

Vad är det vi vill möjliggöra för barnen att undersöka utifrån både barn och pedagogers tankar och idéer?

”Sortering är grunden till alla matematik. Barnen har stor nytta av att kunna se vilka saker som har gemensamma egenskaper, som till exempel färg, form och storlek, samt att kunna jämföra föremål och observera likheter och olikheter.” Ref, Så mattefrö, Matematik i förskolan ,2010.

Vi vill stärka barnens matematiska förmågor och begrepp.

Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla?

Vi kommer fokusera på matematiska begrepp, ex. Stor - liten, lång - kort, tung - lätt  och nå barnen genom att använda 
 ”leka och förklara” Bishops 6 matematiska aktiviteter.

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte

Vilken miljö vill vi välkomna in till?

Inspirerade och utmanade miljöer så de kan utmanas i matematik på olika sätt hela dagen, där sortering är verktyget och grunden. Där barnen får undersöka och jämföra material.

Hur väcker vi barnens nyfikenhet kring det som vi vill utforska tillsammans?

-Genom att vara lyhörda och se efter intresse.
- vi pedagoger väcker nyfikenhet med att visa materialet på ett lustfyllt sätt.

Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön?

Vi är närvarande pedagoger, vi använder oss av dokumentation och vår reflektionsplanering.

Hur blir lärmiljöerna ett stöd för oss i vårt projekterande arbetssätt?

Materialet i lärmiljön är anpassat så barnen ska kunna möta matematik på flera olika sätt.

Organisation och arbetssätt

Hur organiserar vi den planerade undervisningen?

Reflektions planering som gör att vi kan driva projektet framåt och hålla den röda tråden.

Vilken eller vilka strategier (arbetssätt) tänker vi använda?

Vi har delat upp oss i två grupper så vi kan koncentrera oss på undervisningen. Vi är minst två pedagoger vid varje tillfällen där en håller i undervisningen och den andre är behjälplig och dokumentera.

Vi har samlingar för grupptillhörigheten. Vi tittar även tittar på bilder, filmer för att höra barnens tankar och reflektioner .

Hur introduceras lärmiljöerna för barnen?

Pedagogerna iordningställer miljön och därefter visar pedagogerna barnen miljön och berättar vad materialet finns och hur man gör.

Hur möjliggör vi för barnen att mötas och samtala om projektet och sitt utforskande?

Vi använder oss av dokumentation som ska finnas i miljön och nära barnen. Materialet vi använt i samlingar finns sedan tillgängligt i lärmiljön. När vi har dokumentation synlig på väggarna för barnen och materialet tillgängligt så ges barnen en möjlighet till att samtala med varandra och pedagoger kring deras tankar.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet och dokumentationen?

Vi har som mål att göra ett flertal gruppinlägg i unikum i månaden.

Kompetensutveckling

Behöver vi pedagoger fördjupa våra kunskaper inom vårt valda projektområde?

Vi har handledning i Matematiklyftet där vi kommer kontinuerligt arbeta med arbetsgruppen.

Sammanfattning av undersökningsperioden

Vilka frågor och funderingar har vår undervisning och lärmiljö väckt hos barnen?

Kluringen - Vi kan se att barnen har visat intresse för sniglar, vad äter dem ?hur hittar vi dem? Var gömmer dem sig? vad behöver dem för att leva? Sniglarnas olika storlekar och mönster / färg? Barnen har utforskat antal ihop med sniglarna "jag har 3 och du har 2" Varför finns det tomma skal?

Barnen har visat intresse för matematiska begrepp när de bygger, t.ex. högt och lågt torn när de bygger med Magna tiles.

Filuren - vi har sett att barnen undersöker rumsuppfattning, sortering på olika sätt i vår utbildning. De undersöker och jämför olika material med sin kropp kropp. Det är viktigt att barnen får tillgång till materialet som vi använder i vår planerade undervisning efteråt , då kan vi se vad barnen tycker är intressant eller inte.

Vad utifrån detta vill vi undersöka vidare och fördjupa?

Vi kommer att jobba vidare med matematiska begrepp.

Formulera och konkretisera mål

Vilka läroplansmål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet kopplat till syftet med projektet?

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar till att utveckla:

-förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.

-förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

För oss betyder det att:

barnen med sin kropp visar förståelse för olika begrepp i vardagen och i leken.

barnen självständigt använder begreppen spontant i leken och vardagen / rutinsitutioner.

Tänk på att progressionen i lärandet ska synliggöras i dokumentationen, utifrån de konkretiserade läroplansmålen.

Uppföljning

Uppföljning av projektet - Se reflektionsfrågor i respektive område eller från rektor.

Vinberg planering 22/23 matematik

Matriser i planeringen

Uppgifter