Fokusämne-matematik

Under höstterminen fokuserar vi på matematik i våra samlingar och lärgrupper.

 

 

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

HT-23.

Nya barn börjar hos oss.

Vi startar upp terminen och kartlägger barnen i vilket lärande som blir aktuellt att fokusera på inom matematiken. Barnen delas in i tre grupper (lärgrupper) som ger oss pedagoger möjlighet att utmana barnen utefter barnens individuella behov och förutsättningar. 

Vi fokuserar på olika delar i matematiken. Samt ser och lyfter matematiken som finns i vardagen på Paletten. Vissa delar kommer vi fokusera extra på vid lärgruppstillfällen. 

 

Mål och Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Matematikfokus där barn utvecklar förståelse för hur matematik kan visa sig i vardagen och barnen tillägnar sig begrepp som kan användas.

Mål utifrån hållbar utveckling – enhetens gemensamma fokusområde

Gemensamt mål Team Nobel enligt LpFö18: 

En positiv framtidstro ska prägla utbildningen

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att:

- utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra.

- förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

- förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

 

Avdelningen/gruppens mål utifrån kartläggning: 

- Normer och värden

- Omsorg, utveckling och lärande 

- Delaktighet och inflytande

- Samverkan förskola/hem 

 

Hur syns målen i vårt projekt: 

HT-23

I våra lärgrupper möter barnen matematik i variation.

De yngre barnen börjar med de geometriska formerna i 2D för att sedan gå vidare och börja med antal och räkneramsan.

De äldre barnen som redan har tillägnat sig räkneramsan, antal och geometriska former, får nya utmaningar i att möta geometriska former i 3D samt nya former. 

I stor grupp har vi samlingar där barnen får möta matematik på olika sätt, med att räkna (antal barn), leka lekar, bygga och konstruera (kaplatorn) samt höra och prata om och med olika matematiska begrepp.

Matematiken finns också löpande i vardagen, med allt vad färger former och rumsuppfattning innebär. I städningen av leksaker pratar vi mycket om att sortera, vilket också tillhör matematiken. 

Utifrån våra lärloggar, på Unikum, kan vi samverka och ge vårdnadshavare insyn i verksamheten.

Förväntat resultat:

HT-23

Vi förväntar oss ett resultat där barnen, tillägnar sig matematiska begrepp som de börjar använda i vardagen och inte bara när vi fokuserar på matematik i lärgrupperna. Barnen kan också börja hitta former på olika platser i miljön i och kring förskolan. Vi tror också att barnen gynnas i att känna tillit till sin egen förmåga genom att tillägna sig begrepp som berör rumsuppfattning, med lägesbeskrivningar som över, under, bredvid, upp och ner. Som i sin tur berikar deras språk.

Vi tror också att barnen tillägnar sig känslan av att "jag kan" genom sortering där var sak har sin plats samt att det gör miljön tydligare och lättillgänglig för barnen.

Stöd i forskning och vetenskaplig grund:

Vygotskijs sociokulturella teori om att lära av och med varandra i sociala sampel. Samt Martons Variationsteori där lärande sker om ett innehåll som varierar mot en konstant bakgrund för att peka ut vad som är särskilt för just det innehållet. Till exempel för att kunna lära dig vad färgen blå är måste du möta färgen blå som kontrast till färgen röd.

 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vi arbetar dels i våra grupper för att barnen ska få ingå i mindre sammanhang där matematiken blir tydligare och pekas ut för barnen.

Vi arbetar också löpande med matematik i vardagen och det större sammanhanget.

Vi leker lekar med matematik, där antal, former och färger kommer fram.

Barnen får också möta matematik i skapande, exempelvis rita geometriska former.

Vi kommer också att gå på formjakt, räkna (och göra tal i räknehäften), stapla knappar och skapa mönster i olika färger. 

Vi introducerar matematiska spel för barnen, såsom Fia med knuff, UNO, Othello, Råttfällan, Fyra i rad med mera, .

Barnen får baka pepparkakor med sifferformer.

 

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära:

 

Barnen får möta och tillägna sig begrepp som berör rumsuppfattning, med lägesbeskrivningar som över, under, bredvid, upp och ner.

Barnen tillägnar sig matematiska begrepp som de börjar använda i vardagen när de utvecklat förståelse för begreppens innebörd.

Arbetar med dem geometriska formerna för att sedan gå vidare och börja med antal och räkneramsan.

De barn som redan har tillägnat sig räkneramsan, antal och geometriska former, får ett eget räknehäfte  där de själva gör och räknar ut tal i addition och subtraktion.

I stor grupp har vi samlingar där barnen också får möta matematik av olika slag. Matematiken finns också löpande i vardagen, med allt vad färger, former och rumsuppfattning innebär.

I städningen av leksaker pratar vi mycket om att sortera, vilket också tillhör matematiken.

 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:

Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas? 

Det är viktigt att vi pedagoger har ett positivt och stöttande förhållningssätt gentemot barnen. Det ska vara roligt och lustfyllt att lära och ge barnen en känsla av att "jag kan". Vi pedagoger behöver se till individen och kunna anpassa innehållet utifrån individens behov och förutsättningar, därför delar vi oss i mindre grupper vid flera tillfällen i veckan.

 

Uppföljning och utvärdering:

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontana undervisningen?
  
  Vi dokumenterar kontinuerligt och kopplar innehållet till vår planering och läroplansmål. Dokumentation sker med hjälp av digitala verktyg i bild och text på Unikum för att både barn och vårdnadshavare ska ges möjlighet till att få syn på barnets/barnens lärande och utveckling.
  Den spontana undervisningen dokumenteras som ovanstående.

 

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

 

Reflektion (utifrån från dokumentation; foton, anteckningar och observationer) 

- Vad fångade barnens och vårt intresse i projektarbetet?

Analys 

- Varför tror vi att just dessa intressen uppkom?

-  Vad hade barnen med sig?

- Vad gjorde vi i vår undervisning? Identifiera framgångsfaktorer (miljö, material, barngrupp, tid)? 

- Hur går vi vidare tillsammans med barnen och varför- utifrån projektplan och våra styrdokument? 

- Vad behöver vi göra för att skapa förutsättningar för vidare intresse/lärande? 

 

Läroplansmål

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.