Materialisarna och hållbar utveckling

Vi ska fortsätta att arbeta med återvinningsprojektet Materialisarna och hållbar utveckling (vatten).

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge:
Använd resultat och mätningar från tidigare uppföljningar, reflektioner, analyser och andra relevanta underlag t.ex. resultat från enkäter, observationer, självskattning och synpunkter som inkommit under året.

Barngruppen består av 22 barn i åldrarna 3-6 år och det är tre heltidsanställda pedagoger, en förskollärare, två barnskötare och en deltidsanställd. Engelska, turkiska, arabiska, kurdiska, portugisiska, thai, hebreiska, hindu, serbiska, svenska talas på avdelningen.

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Återvinning och hållbar utveckling

Prioriterat målområde:

Öka kunskaper i återvinning och hållbar utveckling.

Nuläge: 

De barn som har gått ett år på Raketen har fått ökade kunskaper inom området och de kommer att få vidare kunskaper men de nya barnen som börjar har inte kunskaper på samma nivå.

Förväntat resultat/ Önskat läge: 

Ökade kunskaper i återvinning och hållbar utveckling

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: 

Marina Borchert och Anette Lindberg skriver i sin artikel nr:5, 2013 i Skolporten att projektinriktat arbetssätt är ett bra sätt där barnens frågor och undersökande står i fokus.

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/ insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde.

Återanvända material som Materialisarna äter såsom Flirp-kartong, papper, Ploppa-plast, Bånk-metall, Prasslis-tidningspapper, Kras-färgat glas och Klirr-ofärgat glas och skapa olika nya saker. Ge uppdrag till föräldrarna att göra hemma tillsammans med sitt barn och Materialisarna. Matematik och sagoteater med Materialisarna. Samtala och reflektera om vad materialen är såsom vad är metall, hur känns det, hur ser det ut
Vi kommer att bygga och konstruera olika vattenfordon i olika material till vår vattenvägg till exempel med mjölkförpackningar, toalettrullar, papper, lera med mera. Samtala och reflektera om regn till exempel: vad är regn, var kommer regnet ifrån, hur uppstår regn, vem/vad behöver regn, göra skapande aktiviteter såsom moln, regndroppar, regnremsor och se filmer om regn och vattnets kretslopp.

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: 

Materiallära/skräplära, barnen lär med sina sinnen såsom höra, känna, se, konkreta material, filmer, använda kroppen. På samlingen, i aktiviteter, i leken både ute och inne.

Det här behöver vi i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: Barnsyn och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas? Hur tar vi vara på resurser och kompetens som finns på huset?

Pedagogerna gör en grovplanering i början av hösten vad vi ska göra, när och var. Barnen delas in i tre grupper för att lättare se alla barn och låta dem komma till tals. Alla barn får delta i aktiviteterna oavsett vilken nivå barnet ligger på i utvecklingen. Vi tar hjälp av varandra och samarbetar med hela förskolan.

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: Fysiskt, socialt, pedagogiskt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Lekstationer som delar upp rummen med olika lekmaterial så att barnen ser tydligt vad som finns i miljön. Närvarande pedagoger som är med i leken. Tillåtande miljö som låter barnen ta och välja själva vad de vill leka med. En stor förskolegård som möjliggör för många olika aktiviteter för barnen såsom fotboll, cykling, klättring, lekar, sandlådelek och även styrda och planerade pedagogiska aktiviteter.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: 

Verksamheten ska dokumenteras såsom planerade pedagogiska aktiviteter, kartläggningar av barnen, observationer, bilder. Alla i arbetslaget ska dokumentera. När pedagogerna har planering både enskilt och gemensamt ska dokumentationen göras. I den gemensamma planeringen kan pedagogerna tillsammans följa upp dokumentationerna.

Under läsåret ska vi arbeta mot de utvalda målen och en gång i månaden följer vi upp arbetet. Den spontana undervisningen tar vi tillvara på genom att ta foton, reflekterar och är närvarande med barnen och samtalar på samlingen. Vi ska dokumentera våra utvecklingsområden och lärandeprocess en gång i månaden med reflektion, film och bild.

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.
Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

Reflektionsfrågor:

• Hur gick det? 
• Vad såg vi? 
• Vad sa/gjorde barnen? 
• Vilka ramfaktorer påverkande?  
  
  Analysfrågor: 
  Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.
  
  
• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?
  
  
  Åtgärder för högre måluppfyllelse: 
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?