Blåklintens förskola

Digital kompetens:

Analys

Tillgången till digitala verktyg har ökat på Blåklinten under senaste åren och kompletteras utifrån pedagogernas önskemål succesivt. Projektorer och Ipads finns till alla barngrupper. Sphero och bluebotarna vi har i huset har använts få eller ingen gång. Förskolan har även green screen material men det har inte använts så mycket ännu. Vi har haft två workshops med IKT pedagog för att tillägna oss nya användningsområden och att komma igång med tex green screen. Jag ser att efter andra tillfället testar pedagogerna mer och uttrycker även en stor iver att lära sig och ser många möjligheter med det i sitt temaarbete.

Vi har beställt litteratur kring området för att pedagogerna ska kunna tillägna sig tekniken på egen hand och få input. Samt att vi kommer fortsätta prioritera detta område och gå in i projektet Digital CULTURE som kommer pågå de närmsta åren tillsammans med högskolan Borås, partner förskolor i Borås, Portugal och Italien. Detta ser pedagogerna fram emot och vill komma igång, där det också kommer inkluderas föreläsningar med kompetensutveckling.

De har höga ambitioner kring det digitala med ibland är det svårt att komma ihåg hur alla olika verktyg fungerar och vi behöver skapa lathundar för hur man enkelt tar steg för steg i de olika verktygen/ programmen. Utifrån att pedagogerna blivit tryggare i användandet av digitala verktyg och vågar testa så får barnen nu fler planerade undervisningssituationer där digitala verktyg integreras.

Barnen får i viss utsträckning se på film och spela spel/använda appar på i-padsen, polyglutt används olika flitigt på avdelningarna. Pedagogerna önskar mer tips och idéer kring användbara appar så att det kompletterar lärandet. Vi har bland annat använt oss av Osmo, som man både kan göra och diskutera kring analogt men också då digitalt- tangram.

Personalen uttrycker själva en vilja och lust att lära mer inom området för att på så sätt kunna använda det mer i undervisningen och projicera upp i lärmiljöerna som skapas och förändras flitigt. Verksamhetsbesök på andra förskolor för att se hur de arbetar med digitalitet vore intressant och i projektet blir detta möjligt för några medarbetare som sedan kan sprida detta på hela förskolan. Hela förskolan kommer delta i projektet men två pedagoger kommer sedan vara ansvariga för spridningen.

Slutsats

För att kunna skapa goda möjligheter och tillgång till utveckling och lärande med digitala verktyg behöver vi fortsätta fortbildas i användandet av de olika verktyg vi har. Samt input i form av studiebesök på andra förskolor. Även tilltron till vår egna förmåga och våga använda dessa verktyg såväl ute som inne.

Området kommer att vara prioriterat.

Lärmiljöer:

Analys

Tillgänglighet, delaktighet och inflytande. Varierande aktiviteter och integrering i lärmiljön

Sett till där vi började 20/21 så har vi gjort många framsteg och utvecklat våra lärmiljöer. Vi började i ett läge där miljöerna inte var så föränderliga och man inte gjorde någon större analys när man gjorde om den fysiska miljön. Materialet fanns inte särskilt tillgängligt mm.

Men efter dessa år har jag som rektor sett en radikal skillnad, nu tänker man till kring skapandet av lärmiljöer, de är ständigt föränderliga. Barnen har större inflytande i organisering av lärmiljöer. Pedagogerna lyssnar in barnen och tillför olika mötesplatser inomhus. Material har blivit mer tillgängligt och det som av praktiska skäl inte får plats synligt finns det bild på och barnen får öppna skåp och plocka fram material. Barnens tankar och idéer präglas av framställandet av lärmiljöer i stor omfattning framförallt på äldrebarns avdelningarna då de barnen verbalt kommunicerar och för dialog med pedagogerna kring önskemål i lärmiljön.

Det vi nu behöver göra som vi tappat är utomhusmiljöerna. Där behöver vi jobba för att fortsätta ha planerad undervisning utomhus några dagar i veckan som erbjuder och lockar barnen till nya lekar tex. Avdelningarna turas om att planera en undervisningsaktivitet en gång i veckan utomhus för att variera utomhusleken och kopplas ofta till temat om en gemensam bok i huset. Vi behöver även rusta upp gården lite med färg och form för att skapa mötesplatser och locka till lek.

Pedagogerna har börjat låna mer böcker kopplat till pågående processer och ser litteraturen som ett kompletterande inslag i sin undervisning och lärmiljö. Pedagogerna uttrycker att de fortsatt önskar mer input, inspiration och kunskap kring hur man kan skapa ändamålsenliga lärmiljöer.

Till viss del finns okodat material men skulle kunna utökas än mer både inomhus och utomhus för att barnens fantasi och kreativitet ska utmanas än mer.

De digitala verktygen har fått mer plats i lärmiljöerna och större tillgänglighet, dock ser jag inte att de har så hög attraktionskraft som vi trodde de skulle ha. Vi behöver arbeta mer för att synliggöra vad och hur man kan arbeta med verktygen tillsammans med barnen. Här kommer vara en del av vårt projektarbete framöver och pedagogerna är själva nyfikna på att utvecklas och lära sig mer kring detta ämne.

Slutsats:

Utifrån analysen kan jag se att vi kommit en mycket god väg fram i utvecklingen kring lärmiljöer och det händer ständigt något på avdelningarna som inspirerar och lockar till något nytt. Vi behöver dock ta krafttag kring utomhusmiljöerna då det är mycket som är eftersatt och det finns nästan ingen färg och form på gården. Gården är väldigt liten och behöver få mer rum i rummen för att barnen ska hitta olika mötesplatser. Där också de vuxna måste finnas mer närvarande och utspridda över gården.

Vi kommer fortsätta att prioritera detta område för att fortsätta utveckla och kombinera med det digitala. I Utvecklingsgruppen kommer vi börja läsa ”Rum för lärande” av Katinka Vikingsen som sedan ska ut i resterande personalgrupp där de har bokcirkel på husmötena.

Mål från VP;

Utveckla lärmiljöerna utomhus, samt integrera digitala verktyg i undervisningen såväl ute som inne.

Förväntade effekter från VP;

· Barnen är delaktiga i organisation och planering av lärmiljöer utomhus
· Barns behov och intressen ligger till grund när pedagogerna organiserar och planerar lärmiljöer utomhus
· Pedagogerna skapar fler mötesplatser och möjligheter till lek i lärmiljön utomhus
· Digitala verktyg finns tillgängliga för alla barn under hela dagen
· Digitala verktyg används och integreras i undervisningen så väl inne som ute
· Stärka pedagogernas kreativa digitala kompetens, och höja den personliga och kollektiva kompetensen i att använda teknik på ett kreativt sätt och skapa förståelse för kreativitetens betydelse i barns lärande (från projektarbete)
· Utveckla digital undervisningskompetens genom att stimulera pedagogerna att förnya sina undervisningsstrategier (från projektarbete)
· Skapa digital medvetenhet och öka pedagogernas medvetenhet om möjligheter och risker för barn i en digital era i snabb utveckling (från projektarbete)
· ”Inomhusmaterial” tas med och används både planerat och spontant i undervisningen utomhus
Avdelningarna turas om att planera och erbjuda en styrd undervisningsaktivitet på gården, minst ett tillfälle per vecka
· Pedagogerna använder bildstöd och TAKK i vardags- och undervisningssituationer i kommunikativt syfte med alla barn
· Aktivitetstavla med bildstöd finns tillgängligt under hela dagen samt på lådor med material såväl inne som ute

Mål;

Vilka läroplansmål vill vi att barnen utvecklar?
Vilken/ vilka diskrimineringsgrunder arbetar vi med denna månad?

Förväntade effekter;

Vad är det vi vill se?
Vilka förmågor vill vi att barnen utvecklar?
Vilka förmågor vill vi pedagoger utveckla hos oss själva? Hur ger vi förutsättningar för det?
Vilka effekter vill vi se i vårt diskrimineringsarbete?

Reflektionsfrågor (skrivs i lärloggen varje vecka);

Vad har vi sett?
Hur går vi vidare?

Analysfrågor;

Vad resulterade det i?
Hur går vi vidare?

Ta stöd av stödfrågorna som finns i SKA pärmen på respektive avdelning

SKA Blåklintens förskola Avd Fjärilen 22/23

Matriser i planeringen

Uppgifter