Naturvetenskap och Teknik Byvägens förskola

Vi vill väcka barnens intresse för naturvetenskap och teknik på ett utforskande och lustfyllt sätt. Barnen ska tillåtas prova och experimentera med olika material och tekniker.

 

Målområde: Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå 

 

Naturvetenskap och teknik 

Genom att arbeta med naturvetenskap och teknik vill vi möjliggöra att barnen ska få en ökad kunskap om sina chanser att påverka sin miljö. När barnen provar och testar på ett lustfyllt sätt genererar det ny kunskap och nya uppfattningar, barnen gynnas därför av att få utforska, ställa frågor, experimentera och undersöka olika fenomen. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.

 

IKT 

Att vi ska utveckla och utöka IKT användningen i utbildningen och på så sätt bidra till en ökad digital kompetens hos barnen. 

Forskning visar att digitala verktyg förbättrar och förändrar barns förutsättningar för lärande. Det är en tydlig framgångsfaktor, då det ger en ökad flexibilitet samt mer variationsrika lärandesituationer och därmed ger fler barn tillgång till undervisningen. 

  

Generativ fråga 

Hur utforskar vi naturvetenskap och teknik? 

 
 Mål ur Lpfö-18 

“Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik” Läroplan för förskola (Lpfö,18). 

 

Utvärderingskriterier 

·       Barnen beskriver naturvetenskap och teknik med olika uttrycksformer. 

·       Barnen är i olika sammanhang för att ställa frågor och argumentera om natur och teknik. 

·       Barnen visar en vilja att utforska. 

·       Barnen testar att sammanföra olika material i processer. 

·       Är barnen i olika sammanhang där de kan samspela, ställa frågor, lösa problem och skapa olika situationer med digitala verktyg. 

 

Kännetecken:  

·       Barnen visar nyfikenhet och deltar aktivt kring naturvetenskap och teknik. 

·       Barnen ställer frågor om naturvetenskap och teknik. 

·       Barnen utvecklar sin kunskap kring användandet av digitala verktyg. 

·       Vi ser en förändring i barnens förhållningssätt till sin närmiljö och materialet vi har på avdelningen. Hur förbrukar vi papper? Var kommer papper från? 

·       Barnen utvecklar tankar om fysikaliska fenomen. 

  

Barnens förståelse 

Barnen ska få möjlighet att utveckla en större förståelse över att de kan påverka sin miljö och synliggöra deras egen påverkan på miljö och teknik. Med hjälp av digitala verktyg ska barnen få en större förståelse för hur olika digitala verktyg fungerar. Med de digitala verktygen kan barnen ges möjlighet att beskriva med olika uttrycksformer och skapa på olika sätt. 

  

Förmågor 

·       Se samband mellan närmiljön och vårat sätt att vara. 

·       Utforska och experimentera med hjälp av olika metoder för sitt lärande. 

·       Att välja mellan olika strategier att kunna uttrycka sig på. 

·       Lyssna och reflektera. 

 

Procedurförmåga: 

·       Söka, samla och kritiskt kunna granska information. 

·       Förmåga att se möjligheter. 

·       Ha kunskap om hur olika metoder och färdigheter används. 

 

Barnens intresse, initiativ och behov 

I förskolans olika miljöer under dagens göromål och aktiviteter ser vi att barnen använder sig av enkla tekniska föremål till exempel cyklar och vattenkranar, men utforskandet hur de egentligen fungerar blir inte stå stort. Vi vill göra barnen mer nyfikna på sin omvärld, hur det fungerar men också öka på barnens medvetenhet kring sin egen påverkansroll. Att enskilt och tillsammans våga prova, fråga, misslyckas och lyckas är också en del av lärandeprocessen. 

Vi vill att barnen ska få arbeta med målområdet på ett varierande sätt. Att arbeta varierat är viktigt för att barnen ska kunna överföra den nya kunskapen in i ett nytt sammanhang. Alla barn ska få den utbildning dom är utformad och anpassad att de utvecklas så långt som möjligt. Barnen kommer att få ta del av varierande lärsituationer och möta formerna i olika sammanhang och kontexter, vilket också forskning visa gynnar lärandet. 

 
Vilka av barnens intressen, behov och initiativ kan integreras i målområdet? Hur ska temat presenteras för barnens för att skapa motivation?  

 
För att starta upp en gemensam process och väcka nyfikenhet vill vi synliggöra och använda barnens olika erfarenheter och kunskaper, detta för att skapa ett engagemang där lust och lärande kan växa fram. Vi introducerar arbetet med naturvetenskap och teknik genom att vi tar användning av den erfarenhet barnen redan har av vardaglig teknik. Barnen kan tillsammans med en pedagog få undersöka vattenkranen och fundera på hur vattnet kommer ur kranen, eller vart vattnet tar vägen när de rinner ner i handfatet. Barnen kan också med hjälp av en pedagogs frågor få fundera på hur det är möjligt att cykeln rör sig framåt när dem cyklar på förskolans gård eller hur det kommer sig att det går fortare att cykla nedför en backe mot vad det gör att cykla uppför. Att läsa böcker och ha boksamtal som behandlar vikten av naturkunskap och teknik är också ett sätt att skapa ett intresse och tankeprocesser hos barnen. I arbetet med barnen använder vi oss av tydliggörande kommunikation som till exempel bildstöd. 

 

 

Genom att använda oss av olika digitala material i undervisningen blir det verktyget för att arbeta mot formulerat syfte och läroplansmål. Vi kommer senare att introducera annat material som vi sedan kan jämföra med. Digitalisering innebär möjligheter men också risker, barnen ska därför får möjlighet till ett källkritiskt förhållningssätt till media. Det är viktigt att resonera om hur barnen kan bete sig på ett ansvarsfullt sätt på internet. Att ha ett kritiskt förhållningssätt handlar också om att börja fundera över vad som är äkta och manipulerat. Vi erbjuder alla lika förutsättningar och samma möjligheter till utveckling lärande och lek utan att de begränsas av sin könstillhörighet. Barnen får testa efter egen förmåga och vi anpassar materialet ut efter det. Vi arbetar aktivt och medvetet med jämställdhet och strävar efter att alla barn får lika stort inflytande i sin utbildning. 

 

 
Pedagogernas förhållningssätt 

 

"Arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg". Lpfö, 2018. 

Barnen får testa det material vi tillhandahåller på egen hand och vi anpassar det ut efter det, detta är av stor vikt då det är en viktig grund till att utveckling av förståelsen kan ske. Vi arbetar aktivt och medvetet med jämställdhet och strävar efter att alla barn får lika stort inflytande i sin utbildning. Vi kategoriserar inte pojkar och flickor utefter kön och könsroller.   

 

• Genom att vi arbetar för att vara närvarande pedagoger så finns vi tillgängliga i barnens lärprocesser och vi kan sammanväva olika perspektiv för att utvidga deras lärande och kunskap. Vårt förhållningssätt genomsyrar vår verksamhet i både inne- och utemiljö. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och utforska omvärlden.   
• Vi använder oss av ett adekvat språk som bygger på samtalsform och konversation. Pedagogen utmanar barnen genom att ställa öppna frågor som kan leda till diskussioner där barnen får använda sig av deras metakognitiva tankeprocesser. Att kommunicera till barngruppen vad som görs och varför är viktigt.  
• Att synliggöra dokumentation och att samtala kring det efter utforskande är ett sätt att ringa in vad barnen utvecklat och barnen får en chans till att reflektera över vad dem gör.  
• Alla barn har olika förutsättningar och gör på olika sätt, och kan vara delaktiga på sitt vis. Vi lyfter barnens styrkor och olikheter för att stötta varandra.    
• Pedagogerna genomför undervisningen på ett lustfyllt sätt att barnen får lust att lära. Barnen får möjlighet att använda olika sätt att uttrycka sig i den planerade utbildningen såsom olika bildstöd och digitala verktyg.  
• Låt barnen vara delaktiga vid vardagliga situationer (dukning, lunch, påklädning osv.)                                               
•  Läroplanen lyfter vikten av att lära tillsammans som är en del av det sociokulturella perspektivet som beskriver att vi lär tillsammans med andra genom samspel och kommunikation. Vi använder oss i en del av det sociokulturella perspektivet genom att låta barnen samverka, samspela, interagera och kommunicera med varandra och anpassar undervisningen utefter barnens behov. Vygotskij utvecklade begreppet proximal utvecklingszon som beskriver att i samspelet som sker mellan personer med olika erfarenheter och kompetenser finns det möjlighet att lära sig nytt och att utvecklas framåt. När barnet befinner sig över sin kompetensnivå, men tillsammans med en kamrat eller en vuxen klarar av en uppgift på en högre svårighetsgrad, det är då som barnet befinner sig i den proximala utvecklingszonen. Om barnet arbetar inom ett område den redan behärskar så sker inte samma utveckling. Arbetslaget arbetar vidare med schaffolding (byggnadsställning) och att förenkla instruktioner till barnen och att diskutera tillsammans med barnen om vad som sker. 

 

 

 

Hur vad och när dokumenterar vi 

 

 Vad? 

Att dokumentera handlar om att samla in underlag för att kunna synliggöra en eller flera processer. Den ska hjälpa oss att se det enskilda barnet i det stora och kunna lyfta fram individen. 

  

·       Vi dokumenterar processerna för att kunna hitta kännetecken som talar om arbetets utfall. Vi dokumenterar det som sägs och vad som händer inte det som just görs. Fånga barnens upptäckande, nya förståelser och lärande. Det är ett redskap att förstå hur barnen lär och hur de erövrar aktiviteten och kunskapen.   

·       Låt barnen vara delaktiga i all dokumentation som rör dem. Vi utgår från barnens intressen vilket medför att de har ett inflytande i sitt eget lärande och möjlighet att påverka det som ska ske.  

·       I reflektionen i arbetslaget tittar vi på våra utvärderingskriterier och ser vilka kännetecken som syns hos barnen. Reflektion sker kontinuerligt under respektive lärologg för att föra arbetet framåt.   

 

Hur? 

Vi använder olika verktyg för att dokumentera processerna så som:  

 

·       Filma och fotografera det som sker i undervisningen,   

·       Observera,  

·       Penna, papper,   

·       Ljudupptagning,   

·       Dokumentations vägg,   

·       Fånga barnens reflektioner, tankar och kroppsspråk för att göra dem delaktiga i dokumentationen.   

·       Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationerna och reflekterar kring den. 

 När?  

Dokumentationen ska ske i både planerad och spontan undervisning. 

 Att dokumentera handlar om att samla in underlag för att kunna synliggöra en eller flera processer. Den ska hjälpa oss att se det enskilda barnet i det stora och kunna lyfta fram individen. Vi dokumenterar processerna för att kunna hitta kännetecken som talar om arbetets utfall. Vi dokumenterar det som sägs och vad som händer inte det som just görs, fånga barnens upptäckande. Nya förståelser och lärande. Det är ett redskap att förstå hur barnen lär och hur de erövrar aktiviteten och kunskapen. Vi dokumenterar processerna för att kunna hitta kännetecken som talar om arbetets utfall. Vi dokumenterar vid undervisningstillfällen och det spontana. 

  

Genomförande: vilka erfarenheter och upplevelser vill vi att barnen ska ta del av i undervisningsområdet/temat  

Med stöd av material och olika aktiviteter behöver vi skapa sammanhang och aktiviteter där barnen får möjlighet att utforska och möta begrepp som innebär natur, teknik och fysik. väderfenomen, kompost/sortering, balans/kraft/rörelse, fysiska föremål ock kemiska processer. 

 

• Förstärk lärmiljön med tecken som stöd. 
• Vi delar in barnen i mindre grupper.  
• Vardagliga situationer (dukning, lunch, påklädning osv.)  
• Utgå från bok/ boksamtal. (Naturvetenskap och teknik). 
• Naturmaterial. 
• Samspelande situationer - Barnen ges möjlighet att utveckla förmågan att fungera i grupp och de ställs inför utmaningar som stimulerar deras sociala utveckling. Att stimulera och utmana barnens kommunikationsutveckling. De utmanas i att kommunicera och använda sig av varandra för att genomföra uppdragen.  
• Olika enkla experiment kommer att genomföras och vi för diskussioner anpassade till barnen i gruppen där möjlighet ges ställa frågor och ställa olika hypoteser.  
• Vi förändrar i vår lärmiljö under processens gång och utökar variation i natur och teknik materialet för att barnen ska få möjlighet att utforska nytt material. Vi utforskar genom skapande och digitala verktyg över hur olika tekniker och material kan fungera i olika sammanhang och med olika syften. 
• QR-kodsjakt skapar ett spänningsmoment som leder till ett lustfyllt och utmanade sätt att leka och lära. Genom att använda sig av QR-koder fångas barnens nyfikenhet och intresse att ta reda på vad som döljer sig i det digitala lagret. Att ge barnen stöd och stimulans i sin sociala utveckling på ett spännande och lustfyllt sätt. I arbetet med QR-kodjakter uppmuntras barnen till samarbete och samspel. Barnen ges möjlighet att utveckla förmågan att fungera i grupp och de ställs inför utmaningar som stimulerar deras sociala utveckling. Att stimulera och utmana barnens kommunikationsutveckling. De utmanas i att kommunicera och använda sig av varandra för att genomföra uppdragen. 
• Fysikaliska fenomen. 
• Vi motiverar barnen att utmana sig själva och våga gissa, svara och hjälpa andra när det kommer till mer konkreta inom för att öka förståelsen för dess kommunikativa betydelse.  
• Vi hjälps åt att definiera olika begrepp genom att beskriva, namnge och jämföra. 

      

Naturvetenskapliga fenomen upplevs och lärs genom barnens egna bidrag, tankar, kroppsliga erfarenheter, språk och estetiska uttryck är en viktig framgångsfaktor i förskolan. Från utanför experimentlådan: kunskapsproduktion, tid och materia i förskolans naturvetenskapsundervisning skriven av Sofie Areljung, 2017. 

Att arbeta med jämställdhet i barngruppen innebär att du arbetar med alla diskrimineringsgrunderna, men ur ett könsperspektivet där alla är fria att utveckla sin personliga förmåga och fatta beslut, utan att begränsas av rådande normer i samhället. Jämlikhet utgår från diskrimineringsgrunderna: Från alla människors lika värde, oavsett kön, etnicitet, religion och social tillhörighet. (Likabehandling i Förskolan och skola, 2019) skriven av Kajsa Svaleryd och Mo Hjertson kan hitta en inspiration och en källa till att arbeta med

jämlikhet och jämställdhet till utbildning på vetenskaplig grund. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,