Pedagogisk planering lärområde Emotionell utveckling & integritet och estetiska lärprocesser & rörelse Sländan HT 22

På Bosgårdens pedagogiska enhet syns det att vi främjar Lärande, Lust och Framtidstro. Med temat som inspirerande grund fokuserar vi nu på läsårets åtta olika lärområden utifrån vår läroplan. Vi startar upp läsåret med lärområdena Emotionell utveckling & integritet och Estetiska lärprocesser & rörelse.

Varför?

 

Vi inleder läsåret med att fokusera extra på lärområdena Emotionell utveckling & integritet samt Estetiska lärprocesser & rörelse då tidigare beprövad erfarenhet och observationer av barnen visat oss att ett tidigt arbete med våra egna och andras gränser, känslor kopplat till estetiska lärprocesser och rörelse, kroppsuppfattning och våra olika kroppsdelar ger god effekt för vidare arbete under läsåret. Grunden vi lägger för att senare stärka individen och gruppen ger en ökad trygghet och utgångspunkt för vidare arbete med temasagan och andra lärområden. 

 

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,

Vad?

 

Starten av läsåret och höstterminen har inletts med inskolningar, lek och gemenskap. Vuxna och barn har tillsammans utforskat miljöer, lekmaterial och samtalat för att lära känna varandra vidare. 

 

Barnen har under de första veckorna på Sländan, och även i tidigare lärområden visat intresse för olika skapande undervisningar och andra estetiska uttrycksformer. Dans och musik är givna inslag i undervisning och utbildning på Sländan. Arbetet i de olika undervisningarna preciseras i enskilda planeringar under arbetets gång: 

- Gemensamt skapande

- Rörelse och musik

- Stopp! och integritet

- Temasagan 

 

Utbildningen under lärområdena kommer att präglas av det vi arbetar med i undervisningarna och våra miljöer kommer utvecklas allt eftersom arbetet fortskrider. Bilder och annat material som barnen möter kommer sättas upp som dokumentation för att utvecklas vidare i utbildningen och bilda en röd tråd i allt vi gör. Våra olika språk samt våra nationella minoritetsspråk uppmärksammas och arbetas med i utbildningen med bland annat hjälp av Google översätt, PenPal och URPlay. Vi kommer även använda oss av TAKK i undervisning och utbildning. 

 

Hur?

 

Som start på denna termin och läsår kommer vi att lägga stort fokus på att lära känna varandra, våra olika intressen, kommunikativa uttryck samt olika sätt att uttrycka känslor och vår integritet. För att skapa bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling kommer vi att genomföra undervisningar i både helgrupp och mindre grupper såväl inomhus som utomhus. 

 

Vygotskij (1995) skriver om kreativitet som en grund för människan och förutsättning för lärande. Han förklarar och redogör kreativitet som en mänsklig aktivitet där människan reproducerar något nytt utifrån en befintlig erfarenhet eller känsla. Vygotskij menar också, att den miljö, kultur och de människor som finns omkring barnet påverkar barnets lärande, att sammanhanget barnet befinner sig i är grundläggande för att utveckling sker.  

Dysthe (2003) hävdar att det sociokulturella perspektivet grundar sig på att kunskap är något som skapas genom samarbete, inte i en process som ensam individ. Dysthe (2003) menar vidare att interaktionen med de som finns runt omkring i en lärmiljö avgör vad som kan läras och vad som lärs. De kommunikativa processer som pågår dagligen hävdar Dysthe (2003) är en viktig del för att människan skall lära och utvecklas. I den kommunikativa processen kan man lyssna, samtala, repetera eller samverka med de runt omkring sig. Det är i denna process som redan yngre barn får till sig nya erfarenheter och kunskaper. Språket blir i den här processen en viktig byggsten. Detta på grund av att språket är något vi använder för att bli förstådda samt för att förstå andra.  Precis som Larsson Samoladas och Bäversten (2021) skriver skapar vi vuxna i förskolan förutsättningar för att barn ska kunna tillägna sig och vidareutveckla förmågor och kunskaper. Allt i syfte att möta världen! 

 

Genom att ha det sociokulturella perspektivet med oss i både planering och genomförande av undervisning och utbildning skapar vi förutsättningar för att barnen tillsammans ska kunna ges möjlighet till att utforska och skapa nya erfarenheter kring och inom lärområdena som vi har fokus på nu. Våra lärmiljöer inomhus kommer att formas och anpassas efter innehållet i undervisningen och utbildningen för att göra upplevelsen och erfarenheten så lustfylld och intresseväckande som möjligt för barnen.

 

Kommunikationen och stöttning är viktiga byggstenar i genomförandet av undervisningen och utbildningen. Genom interaktion mellan individer sker en stöttning i den proximala utvecklingszonen (Vygotskij, 1995) och i många fall sker stöttningen genom kommunikation. Här blir pedagogens förhållningssätt och pedagogik betydande för barnets utveckling.

 

Litteratur: 

Larsson Samoladas, E. & Bäversten, M. (2021) Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta (Första utgåvan) Stockholm: Lärarförlaget

 

Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. 

Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel och lärande (s.31-74). Lund: Studentlitteratur

 

Dokumentation

• Med barnens samtycke kommer vi ta foton, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen. Här strävar vi efter att möjliggöra inflytande och delaktighet i dokumentationen tillsammans med barnen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom lärområdet.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer, resonemang samt observationer av barnen. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge dem möjligheten att samtala hemma kring dokumentationen tillsammans med sina barn.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,