Undervisningsplan-Inskolning/Uppstart/Grundverksamhet - Trollstigen

Grundverksamheten bildar ramarna för hela förskolans arbete och har stor betydelse för både barn, pedagoger och vårdnadshavare. När arbetslaget är enigt om hur just deras grundverksamhet ska se ut och alla pedagoger drar åt samma håll, skapas en trygghet för både barn, vårdnadshavare och pedagoger. En medveten och funktionell grundverksamhet är en förutsättning för förskolans kvalitetsutveckling. Den bildar basen för vidare utvecklingsarbeten på förskolan/avdelningen, så att ny kunskap kan få fäste, när den kompletteras med verksamhetsplaner och olika teman.

Fritt efter boken Årsplanen – Maria Lindewall och Göran Krook

Barns utveckling och lärande är ett resultat av hur förskolan/avdelningen planerar och genomför sin grundverksamhet. När grundverksamheten är stökig, rörig och de vuxna stressar omkring, lär sig barnen förmodligen ”djungelns lag” – här får en klara sig bäst en kan.

När grundverksamheten är demokratisk, tydlig och anpassad efter alla barn på avdelningen, blir barnen delaktiga i sin verksamhet och kan utnyttja miljön till fullo för sitt eget lärandes skull.

Skall barnen utvecklas i den riktning läroplanen förespråkar måste avdelningen planera och genomföra en grundverksamhet som svarar upp mot läroplanen.

Del 1 - Inskolningen

Lpfö 18.

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att barnets välbefinnande och trygghet.

 Arbetslaget ska ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen, utveckla formerna för samarbete mellan förskolan och vårdnadshavare och informera dem om förskolans mål och sätt att arbeta.

En god introduktion behöver planeras väl.

Skriv ner er planering under varje punkt:

•       Hur ska vi fördela grupperna och inskolningsbarnen? skriv inga namn 
• Ordinarie barn inför första inskolningstillfället: 5-6 st. Inskolningar 4 st. Överinskolningar 8 st, varav 6 st klara i dagsläget.
• Andra inskolningstillfället: 5 barn
•  
•        Pedagogers roller, vem gör vad? Måndag: hälsa på: en pedagog är inne med de nya inskolningarna. En pedagog ansvarar för ordinarie barnen och en pedagog ansvarar för kvarvarande överinskolningar. Tisdag - torsdag: Föräldrar 9.15-14.45, utomhus främst, en pedagog ansvarar för inskolningarna, två pedagoger ansvarar för ordinarie barn. Samling: En pedagog håller samlingen, en pedagog stöttar och en dukar. Måltider, fördela barn och föräldrar på tre bord.
• Vila: två ordinarie barn på uppevilan med en pedagog, 4 inskolningar plus 3 ordinarie barn på sovvilan med föräldrar och en pedagog. 
•       Miljö och material, vad erbjuder vi till en början, Inne/ute? Inomhus: Bygg och konstruktion, skapandematerial, pussel, djurmaterial, fordon, litteratur, hemvrå med dockor och köksutrustning, miniröris. Utomhus: Sandlådelek, måla med vatten, kritor, fordon, gunga, litteratur, tågbana, miniröris.
•       Vad är viktigt att tänka på så att alla barn kan uppleva vår verksamhet som trygg, rolig och lärorik? Bygga en relation till barn och vårdnadshavare. Bjud in till lek, vara närvarande, sök kontakt, utforska utifrån barnets intresse.
•       Vad är viktigt att tänka på för att skapa bra förutsättningar för ett gott samarbete  med alla vårdnadshavare?
• Få dem att känna att de alltid är välkomna att ställa frågor, komma med funderingar och tankar, önskemål. Ställa frågor om barnet kring hemmiljö, intressera sig för barnet (mat, leksaker, intressen). Ge tydlig information, lyfta verksamhetens innehåll, styrdokument, berätta om vad barnet gjort under dagen. I början av inskolningen ringa och berätta hur det går. Vara flexibla med upplägg för inskolning (lämna på förskolan).
•  

 

Alla dokument för inskolning hittar du här:

Där finns dokument och länkar inför inskolning, både för pedagoger och vårdnadshavare.

 

Parallellt med inskolning och så lång tid som behövs pågår också introduktionen av Grundverksamheten. 

Del 2 – Introducera, Observera och kartlägga 

S       Syfte:

•        Att lära känna barnen individuellt och i grupp.
•        Att se/hitta barns intressen och behov och att använda dessa kunskaper för att utveckla verksamheten.
•        Att se hur vår lärmiljö svarar upp mot barnens intressen och behov.

Introduktion till Grundverksamheten

Förskolan, varje arbetslag och varje pedagog tar på sig sitt ansvar för att genomföra läroplanen. Detta genomförande sker bland annat i en grundverksamhet. Grundverksamheten består av tre delar, vilket tillsammans bildar ett sammanhang – förskolans vardag.

• Förskolans umgänge
• Förskolans rutiner
• Förskolans lek- och lärandemiljö 

Förskolans umgänge

Umgänget handlar om de normer och värden förskolan prioriterar i en demokratisk grupp. Alla ska vara delaktiga oavsett kön, etnisk bakgrund, färdigheter etc. Alla barn i gruppen ska trivas och ha roligt. Gruppen i förskolan har alla förutsättningar att vara jämlik och skiljer sig från många andra grupper i samhället. I förskolan deltar alla barn utifrån var och ens förutsättningar. Barnen kan ha kommit olika långt i sitt växande. Just det faktum, att de befinner sig i olika faser i sin utveckling är en tillgång för gruppen. Barnen lär av varandra. De lär sig att vara i en grupp där alla är delaktiga, med sina likheter och olikheter, på samma premisser. I förskolan lär sig barnen grunderna för det sociala samspelet. De lär sig att hantera sig själva i relation till sina medmänniskor.

Pedagogerna skapar förutsättningar genom att lära ut olika förfaringssätt för social samverkan. Metoder att lära ut kan till exempel vara:

• Turtagning – hänsyn
• Sätta stopp – integritet, gränser
• Göra förlåt – empati

 

Förskolans rutiner

Rutinerna är förskolans sätt att organisera omsorg och annat ”görande” i sin vardag. Barnen kommer till förskolan med olika erfarenheter och kunskaper. Nu ska dessa individer somna tillsammans med kanske 15 andra barn på madrasser i ett rum. De ska sitta och äta vid ett bord tillsammans med 5–6 andra. Dessutom ska de lära sig hur de ska gå ut eller in i förskolans lokaler, utan att det uppstår trängsel, de ska lära sig hur man använder förskolans material, hur man beter sig i sandlådan och mycket, mycket mer. Barn tar gärna till sig rutiner och gör dem till sina, så länge de får tydliga och konsekventa signaler om vad som gäller. Barnen lär sig att vara och ta ansvar för en organisation där många människor är inblandade. De lär sig förskolans sätt att göra saker på.

 

Förskolans lek- och lärandemiljö

Lek- och lärandemiljön ska väcka och möta varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära sig. Förskolan är ett komplement till hemmet. Allt bör vara anpassat för att stimulera och utmana barnet kring de mål som läroplanen beskriver. Avdelningen ska tillhandahålla olika lekhörnor och material. Varje förskola/avdelning skapar sina förutsättningar för lek och andra aktiviteter utifrån sina resurser och läroplanens intentioner.

 

Observationsunderlag inför uppstart hittar ni här:

 

Undervisningsplan - Introduktion av grundverksamhet 

 

 

Gör en planering för projektet utifrån nedanstående frågor	Hur länge planerar vi att arbeta med det här? Tidsplan:
MÅL: fyll gärna på med egna mål	Alla barn i gruppen ska veta vad som finns att leka med Alla barn på avdelningen skall veta hur umgänget fungerar i en grupp där alla deltar utifrån samma premisser (turtagning, ”sätta stopp” och ”göra förlåt”) Alla barn i gruppen ska veta hur avdelningens rutiner ser ut
VAD ska undervisningen innehålla? Ställ er frågan: Vad behövs för att..?   Innehåll i verksamheten, vad ska vi erbjuda till en början? Miljö och material? Vad är viktigt att tänka på så att alla barn kan uppleva vår verksamhet som trygg, rolig och lärorik?	Vi ska erbjuda barn material på deras nivå, synligt. Variationsrikt material (olika slags material inom olika områden). "Göra reklam" för material/aktiviteter, erbjuda aktiviteter/material där stora gruppkonstellationer är möjliga, utgå från barnens intressen när vi utformar och planerar vår verksamhet (inköp av material/bygga upp lärmiljöer, planera aktiviteter). Göra barnen delaktiga när vi planerar våra pedagogiska miljöer och aktiviteter.  Erbjuda lekar som är gruppstärkande och lustfyllda, såväl inomhus som utomhus. Tex spela fotboll, leka kurragömma, bollekar, gubben i lådan, björnen sover, hunden och benet. Inled samlingen med namnsång och lyft även de som inte är närvarande.   Kompissol, kompisböcker, kompissånger, samtala kring hur man är en bra kompis.   Dagsschema med tydliga bilder
HUR organiserar vi den planerade och den spontana undervisningen för att nå våra mål? Ställ er frågan: Hur gör vi för att…? Implementering av miljö och material, hur gör vi praktiskt? Grupper, tid. Hur tänker vi om dagen, veckan? Pedagogers roller? Förutsättningar för att kunna ”Påbörja – genomföra och avsluta” – vad innebär det? För barnen? För pedagog?	Vi har tydliga lärmiljöer som erbjuder barnen att utforska på egen hand och med oss pedagoger, materialet stimulerar och utmanar barnen i deras kreativitet, motorik, tankeförmåga, sociala kompetens och språkutveckling. Projekt utifrån observationer av barnens intressen, inkludera läroplansområden i utformandet  En tvärgrupp med Trollungarna, de äldsta barnen. En pedagog från respektive avdelning.   En dag för att utforska närområdet Projekt i mindre grupper under främst förmiddag.   Förbereda barnen på att avsluta lek/aktivitet med hjälp av timglas, sedan ringklocka och städsång. Stötta och vägleda barnen, ge städuppdrag.   Prova ha samling med samtliga 15 barn.
VEM ska hålla i undervisningen? Vilka grupper ska delta? (inga namn) Liten grupp, helgrupp, halvgrupp) Vilken pedagog som gör vad? Hur möjliggör vi alla barns delaktighet?	Vi leder verksamheten tillsammans, förskolläraren ansvarar för innehållet i undervisningen. Vi kommer planera verksamheten och undervisning utifrån barnens ålder och mognad och därifrån skapa grupper.  Barnen på uppevilan får möjlighet att utmanas och utvecklas genom anpassade aktiviteter. Helgrupp när vi lämnar förskolan, utforskar närområdet utifrån projekt.    Fokusera mycket på att arbeta i mindre grupper, då blir barnen sedda och hörda i högre grad.
Övrigt:

 Uppföljning och reflektion - kopiera och klistra in i  reflektionsrutan

Arbetslagets frågor inför utvärdering av aktiviteter

• Hur har vårt förhållningssätt påverkat barnen?
• Vad var framgångsrikt?
• Hur skapades delaktighet för alla barn?
• Hur hanterade jag barnens frågor och kommentarer?
• Hur utmanar vi barnen vidare?

 

Arbetslagets frågor inför utvärdering av introduktion av Grundverksamhet, utifrån valda delmål

• Är alla barn introducerade i avdelningens lek- och lärandemiljö?
• Är alla barn introducerade i avdelningens umgängesformer?
• Är alla barn introducerade i avdelningens rutiner?