Debattartikel 9ab v.34-37

I år är det val till riksdag, kommun och region i Sverige. det kommer att tyckas överallt om allt och ingenting. Det ska vi också göra. Ni ska få skriva debattartiklar om aktuella samhällsfrågor.

Debatt och argumentation- Det är valår i Sverige  

 

Vi kommer att titta på (och läsa) debatter och argumentationer under tiden vi jobbar med detta.  

Syftet med arbetsområdet är att utifrån debatten omkring oss öva på att debattera och argumentera. 

Fundera på ett ämne som du tycker är intressant att argumentera kring. 

  

 

1. Vi pratar om vad debatt och argumentation är

Vi samlar gemensamt massor av argument kring gemensamma ämnen. Detta delar eleverna sedan med varandra

 

2. Välj nu ett ämne att öva på. du ska skriva ned en kortare text

avvänd mallen

a, Vad tycker du? Argument !

b, Motargument

c, Argument 2

d, Motargument

e, Argument 3 och din slutsats

 

3. Kamratbedömning kring din text. vad var bra, och vad kan bli ännu bättre?

"Two stars and a wish."

 

4. Dags att välja ditt ämne till din debattartikel. Välj ngt du är intresserad av och börja att samla ihop

fakta om det ämne du valt

5. Vi repeterar/ går igenom de olika slags argumenten ni ska använda, ethos, pathos och logos. Vi pratar om hur man skriver en artikel. Vi läser en debattartikel tillsammans.

6. Skriv din artikel, ca 1A4 dataskriven

 

7. Läs igenom, ändra och förbättra det du skrivit

 

8. Lämna in fredag 16/9

 

-----------------------------------------------

 

Genomgång av argumentationsteknik. 

Retorik är ett vedertaget begrepp och har, precis som teatern, rättsväsendet, Marathon och olympiska spelen sina rötter i det antika Grekland, ca 400 år innan Jesus föddes (om han föddes).  

Retorik – talekonst – är en sorts schema för hur man bäst övertygar någon. Lär man sig använda det blir man inte bara vältalig och bättre på att övertyga, du kommer även att kunna kritiskt analysera tal/texter som försöker övertyga dig. 

 

Retoriken växte fram i takt med demokratin. Man använde retoriken för att, precis som nu, få sin vilja igenom. Demokrati är ju massans vilja – den som övertygar flest vinner! 

 

Aristoteles grundade en skola som var mycket berömd, där man undervisade retorik/talekonst. De som hade gått där eller var lärare där kallades retorer –  

de som talar offentligt.  

 

Det var bara de mäktiga i samhället som gick i den skolan. När Aristoteles dog samlade man hans lektionsmaterial om talekonsten i en bok som heter Ars Retorica – det var den första läroboken i retorik. 

 

”det bästa sättet att lära sig att tala väl är att iaktta goda talare och försöka efterlikna dem.” – Aristoteles Inventio  

 

Att jobba med debattartikeln 

 

Förberedelsearbetet.  

Att komma på vad man ska säga. 

Om man har svårt att komma på ämne – brainstorma! En idé leder ofta till en annan. Associera! Välj någonting som du faktiskt är intresserad av – om du inte vet så mycket om ämnet så lär du dig desto mer. 

 

När du har ett ämne – precisera syftet och tesen! Syftet med din debattartikel måste vara exakt för att du på bästa sätt ska kunna övertyga eller informera om precis det som du vill informera eller övertyga om. Tesen ska vara tydlig. Ex ”kärnkraft är ett hot mot mänskligheten” 

 

Du måste även vara medveten om vem som är mottagare av ditt budskap. Ska du prata om fotbollsskornas peggar på en fotbollsmässa för att förebygga skador inom idrotten eller för några återvinningsarbetare som inte vet vad de ska göra av gummit? 

 

När du har valt och definierat syftet ska du börja bygga ditt tal.  

Det gör du genom att svara på frågorna  

Vem? Vad? Varför?Var? När Hur? Med hjälp av vad? 

 

Du bör tänka på tre av de underkategorier som ditt tal ska uppfylla. Talet ska vinna sina lyssnare genom att: 

􏰀 undervisa dem 

􏰀 vinna deras gillande  

􏰀 röra deras känslor  

  

Detta kallas med andra ord: 

1. Logosargument – talaren använder logisk argumentation och hänvisar till bevis. 

􏰀 Statistik som bevis 

􏰀 Vittnesmål som bevis 

􏰀 Jämförelse som argument. 

􏰀 Syllogismer – alla män är dödliga.- Sokrates är en man – Alltså är Sokrates  

dödlig. 

􏰀 Det är även ett bra logosargument att kunna säga ”enligt xxx är xx så och så”. 

 

2. Etosargument – talaren vädjar till publikens förtroende för dennes personlighet  

􏰀 Jobba på trovärdigheten – visa att du är kompetent! 

􏰀 Var entusiastisk 

􏰀 Visa din kunnighet – berätta gärna hur mycket du kan 

􏰀 Var väl förberedd (hör ihop med kunnighet)  

 

3. Pathosargument – åhörarna bli känslomässigt övertygade 

􏰀 Känslor är oftast starkare än förnuftet (ett gråtande svältande barn ger mer bidrag än all statistik och fakta i världen om Afrikas fattigdom) 

􏰀 Skapa medkänsla för svaga eller illa behandlade. 

􏰀 Bygg upp fruktan inför vad som komma skall om vi inte ändrar oss... 

􏰀 Stolthet över goda resultat och framsteg 

􏰀 Och hopp genom att visa på möjligheterna 

􏰀 Glädje och humor är alltid viktiga vapen för att väcka entusiasm och välvilja  

Var medveten om att trovärdigheten i ditt framförande ligger i ditt eget engagemang. Du kan inte övertyga någon annan att tro på något som du faktiskt inte själv tror på – om du inte är väldigt påläst och en god skådespelare. 

 

  

Stilfigurer 

• Anafor :  

”Vi har den nya kunskapen, vi har de medvetna väljarna och vi har kraften att förändra.” En serie fraser i samma stycke som börjar med samma ord eller uttryck. En successiv förstärkning får lyssnarna att bli uppmärksamma och förväntansfulla. 

• Alliteration; 

Liknar Anafor på så sätt att det handlar om en form av upprepning. Det är en mer finstämd metod än anaforen då den arbetar med mindre metoder. ”framtid, frihet, fred – det är vad vårt parti står för” En upprepning av FR drar uppmärksamheten till ljudet och ljudbilden. Bidrar till en aning poetiskt tal. Kan skapa en fångande rytm. 

• Metafor: 

Ett uttryck som återger någonting ur verkligheten med hjälp av en beskrivning av någonting annat: ”Att bryta upp ur gamla hjulspår och slå in på nya vägar” Detta handlar ju inte om att lyckas kränga upp bilen ur hjulspåren och ta sig ut på fälten utan om någonting annat. – vad? ”Vårt parti har tydliga förslag på förändring vilket inget av de andra partierna har. Vem av oss tror Du har störst chans att hålla Sverige på vägen/ köra Sverige i diket? 

 

” Bildspråket ger lyssnarna tydliga inre bilder föreställande hur de ska uppfatta budskapet. Man uttrycker sig indirekt när man använder sig av metaforer, men det kan bidra till en mycket tydligare direkthet. 

 

Är en form av jämförelse. Den bokstavliga betydelsen/innebörden är underförstådd. ”Du är som en ros” – det är du ju inte. Du är som en människa, men du kanske doftar gott, är vacker, eftertraktad, sticks, är blommigt klädd? ”Han är stor som ett hus” – nej, men han kanske är väldigt stor. ”Guds kärlek värmer människornas hjärtan liksom solen värmer sommarens fält, och hans andes ljus leder oss på rätta vägar liksom månen leder vandraren om natten” – nja. Vilka liknelser ser du? 

Liknelse 

• Retorisk fråga  

”Vill du leva i ett smutsigt Sverige?” –Det är klart du inte vill, och det vet frågeställaren som säger sig ha kunskapen om hur vi ska göra för att undvika ett smutsigt Sverige. 

  

Inventio 

􏰀 Bestäm syftet och formulera tesen 

När du bestämt dig för talets ämne och syfte ska du formulera en tes.  

Syftet kan vara att övertyga åhörarna om att kärnkraften ska utvecklas/förbjudas. Tesen ska vara kort och tydlig. ”kärnkraften är vår enda räddning” eller ”kärnkraften är ett hot mot mänskligheten” 

􏰀 Samla argumenten 

Samla argument som styrker din tes. Glöm inte att även samla motargument! Tänk på att hitta argument som är tydliga logos, pathos och ethosargument. 

􏰀 Välj huvudargument 

När du hittat flera argument, välj ut tre eller fyra stycken som du gör till dina huvudargument. Det är dem din argumentation för din tes vilar på.  

Hitta nu flera argument som stöder/bevisar dina tre/fyra huvudargument. 

 

 

Dispositio 

􏰀 Inledning 

Inledningen är mycket viktig. Det är här du etablerar ditt ethos – ditt förtroende och din uppmärksamhet hos åhörarna. Du måste vinna deras välvilja, få dem att vilja stå bakom dig när frågan sedan går till val. 

 

I inledningen presenterar du sakligt och kortfattat ämnet och ger kanske åhörarna en kort historik till varför du känner så starkt för detta ämne. Därefter presenterar du din tes. Åhörarna vet nu vad som väntar. 

 

􏰀 Argumentation 

Här presenterar du dina argument. (logos, pathos och ethos) Du framför även motståndarnas argument och förklarar att och varför de inte håller. Dina bästa argument bör du lägga först eller sist. Då minns publiken dem bäst. 

 

Ex: börja med ditt bästa argument – bevisa Fortsätt med ett bra – bevisa Bemöt motståndarens bästa argument – underbygg Avsluta med ett mycket bra argument. 

 

􏰀 Avslutning 

Avslutningen ska vara kort och vädja till publikens känslor, samtidigt som den återigen påminner om din tes. 

 

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• förmåga att söka information från olika källor och värdera dessa, och

Centralt innehåll

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
• Olika former av samtal. Att delta aktivt, uttrycka känslor, tankar och kunskaper, lyssna, ställa frågor och föra resonemang, samt formulera och bemöta argument.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.
• Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

Kriterier

• Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven söker och väljer med viss säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett i huvudsak fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt.
• Eleven söker och väljer med relativt god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.
• Eleven söker och väljer med god säkerhet information från olika källor och presenterar informationen på ett väl fungerande sätt, med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar. Eleven för väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

Uppgifter

Debattartikel

Här lämnar du in din debattartikel