2024: Bildens makt och Propaganda: Gör din röst hörd!

Vi kommer att göra en översikt avbildens makt och propaganda. Vi kommer att lär oss vilka är propagandatekniker och skapa en propaganda affisch. Projektet görs i samarbete med SO.

Projektet baseras i Statens Medieråd "Propaganda och Bilders makt" samt ""Propaganda: Vad, Hur och Varför?"
 https://www.statensmedierad.se/pedagogiska-verktyg/tips-till-pedagoger/propaganda-och-bilders-makt

Vad?

Vi kommer att gå genom olika propaganda och träna på att analysera dem på semiotisk nivå: konnotativt och denotativt.

Vi kommer att skapa en propaganda affisch om en valfri tema som du brinner för.

Du kommer också att välja vilken eller vilka material kommer du att jobba med: akvarell, akryl, färgpennor, etc.

Formaten på detta arbete är A4 eller A3.

Sist kommer du att dokumentera ditt arbete i din "Digital portfölj" i Power Point där du kommer att reflektera över ditt arbetsprocess genom att svara på några frågor som bifogas nedan.

Vi kommer att gå genom allt teorin inom grafiska skapandet så du använder fem olika propagandatekniker för att få en kraftfull effekt i ditt arbete: 

1. Spela på känslor

Propaganda som spelar på känslor vill väcka starka känslor i dig såsom rädsla, hopp, ilska, sympati, avsky och upphetsning.

När vi känner starkt blir vi mer mottagliga för det budskap som propagandisten vill förmedla. 

Enkla knep som används är: 

• Olika färger (rött upplevs ofta varmt och dramatiskt medan blått upplevs mer kallt)

• Ljussättning och färgkorrigering (t.ex. används ofta mjukt ljus med varma färgtoner för positiva känslor och kallt, hårt ljus

med mörka färgtoner för att skapa dramatiska och negativa associationer) 

• Bilder som väcker känslomässiga associationer 

• Ett tilltal som t. ex. uppmanar till dåligt samvete, eller ilska

• Dramatisk musik vid rörliga bilder 

2. Attackera motståndaren – skapa ”vi” och ”dem”

Denna propagandateknik vill skapa ett ”vi” och ”dem”- tänk. ”Vi” är den egna gruppen och ”dem” är de andra. De andra kan

det vara meningsmotståndare men det kan också vara en helt påhittad fiende. 

Tekniker som används är:

• Skapa en motståndare genom att peka ut en person eller en grupp

• Rita karikatyrer av motståndaren

• Skapa metaforer som avporträtterar motståndaren på ett motbjudande sätt

• Smutskasta dessa personer och grupper, förstöra deras rykte, uppvigla till 

hat och likgiltighet

• Göra den egna gruppen mer attraktiv att tillhöra genom att göra allt som står ovan.

3. Förenkla, vinkla, ljuga – om fakta och information

Komplexa problem och företeelser beskrivs med enkla förklaringar och lösningar. Tekniker som används kan vara:

• Strunta i att nyansera fakta genom att bara presentera en sida av något

• Bildmanipulation av olika slag såsom retuschering och beskärning

• Ta bilder ur sina sammanhang och kombinerar med andra bilder, musik/ljud och texter för att på så sätt skapa nya betydelser

• I rörlig bild kan experter och ”vittnen” användas för att låta dem uttala sig om en viss sak/händelse för att skapa trovärdighet

4. Tilltala en viss målgrupp. Svara till en viss mottagares behov och värderingar 

Denna propagandateknik kan tala till dig som medlem i en familj, som pojkvän, genom din etniska tillhörighet, det du gör/intressen, dina hobbys men även till dina värderingar och förhoppningar inför framtiden. Denna typ av propaganda vill gärna aktivera allmän mänsklig längtan såsom att bli älskad, att känna samhörighet, att bli sedd osv. 

Vanliga knep som används:

• Paketera sitt budskap med en typ av bildreferens och estetisk smak som den tänkta målgruppen känner igen och tilltalas av.

• Använda sig av en känd person som du ser upp till eller gillar.

• Tilltala dina föreställningar om hur du vill vara eller bete dig för att vara omtyckt.

5.      Repetera en idé, föreställning eller budskap

Den här propagandatekniken handlar om att upprepa, repetera och pränta in sitt budskap tills det upplevs som en vedertagen sanning. 

Många sociala medier är plattformar som bygger på repetition. Genom att folk gillar och delar vidare repeteras budskap ytterligare

och kan spridas till många. Det är tacksamt att göra sin röst hörd på sociala medier, men det kan vara svårt att veta vem som var

ursprunglig avsändare och vad innehållet du just delade egentligen betyder.

Obs! Oftast används och kombineras flera av dessa tekniker.

Hur?

Vi kommer att få två genomgångar med teorin och olika bildexempel, men nedan kommer några tips som kommer att hjälpa dig med den praktiska delen:

Tänk på att affischer är planerad för att synas på lång avstånd, därför behöver alla grafiska element vara läsbara och synliga så budskapet når mottagaren och får en kraftfull effekt.

Att göra en eller två snabba skisser i den planerade storleken kommer att hjälpa dig innan du börjar din inlämnings arbete.

Du behöver tänka på och designa alla de olika grafiska element som du kommer att inkludera i din komposition: 

a) Typsnitt: texten

b) Slogan, starka och konkreta frasen i affischen

c) Bilder (illustrationer eller foton):   Människorna, Föremålen (saker och ting),  Miljön (bakgrunden: vart utspelar sig motivet, skogen, staden, nordpolen.),  Situationen (Vad händer i bilden?)

d)  Bildutsnitt: Helbild, halv bild, extrem närbild, översiktsbild, etc

e) Perspektiv:  (från vilket håll ser vi bilden? Sidan(höger, vänster) Ovanifrån (fågelperspektiv) Underifrån (grodperspektiv)

f) Ljussättning: är det naturligt ljus från solen, lampor eller natt?

g) kompositionen: Placering (vart i bilden befinner sig de olika föremålen?)

h)  Blickriktning (vad är det första din blick dras till i bilden)

i) Färgpalett: olika färger i kompositionen

j) Symboler

k) logotyp

Varför?

I det digitaliserade mediesamhället där vi lever finns det obegränsad med information och desinformation. Detta resultat av fragmentering av både medieutbud och medieanvändning:  Alla får fritt välja vilka nyheter och åsiktsmakare man vill följa.

Eftersom texterna i medieflöden ersättas alltmer av bilder vilka är kraftfulla bärare av budskap. Vi har på kort tid gått från sms till instagram och Snapchat. Från dagsboksbloggar till videobloggar. Vi avkodar och tolkar oavbrutet bilder och ofta sker det utan en djupare reflektion. Vi förstår bildmaterial som allt annat i livet, utifrån vår bakgrund och erfarenheter. Därför kan vissa bilder anspela direkt på våra känslor utan att vi medvetet reflekterar över vilken budskap kommuniceras.

I detta projekt kommer vi att förstå bättre hur bilder och filmer konstrueras och används i syfte att påverka. Genom att aktivt reflektera över och sätta ord på det som vi ser, blir vi skickligare på att upptäcka hur det kan dölja sig ett underliggande budskap bakom ett på ytan oskyldigt bild eller Youtube film som kan hota våra demokratiska grundprinciper bland annars FN konventionen och Mänskliga rättigheterna.

Tränar vi på att läsa bilder stärks vår förmåga att granska och problematisera det vi ser.

Reflekterande frågor (svaras i din Digital Portfölj i Power Point)

1 Beskriv din affisch på Konnotativ nivå (Vad du ser):

2 Beskriv din affisch på denotativ nivå (Vad du tolkar):

3 Vilken eller vilka propagandatekniker har du använd i din affisch?

4 Vad är du nöjd med?

5 Vad kan du göra bättre nästa gång?

Betygskriterier:

A-B

Din propaganda affisch...

...visar en tydlig budskap.

...är visuellt effektivt och effektfullt. (alla element är läsbara och synliga på avstånd)

...har en harmonisk komposition och är estetisk, attraktivt att se.

...har god kvalité och det är väl arbetat:  väl limmad, väl målad, texten är linjerad, etc.

...är kreativt, arbeten är originellt.

...visar din förmåga om hur du bearbetar och omprövar under arbetets gång, från skissen till resultat.

Du tar ansvar på arbetsmiljön under och efter lektionen: jobba sparsamt, städa efter, plocka undan, etc.

Du fotograferar ditt arbete och dokumenterar din arbetsprocess (dina skisser) i din digital portfölj i Teams.

Du svarar på alla fem reflektions frågorna i din digital portfölj.

C-D

Din propaganda affisch...

...visar en ganska tydlig budskap.

...är ganska visuellt effektivt och effektfull. (De flesta element är läsbara och synliga på avstånd)

...har en fungerande komposition och är estetisk, attraktivt att se.

...de flesta steg visar ha  god kvalité:  väl limmad eller väl målad eller texten är linjerad, etc.

...är delvis kreativt.

...visar din förmåga om hur du bearbetar och omprövar under arbetets gång, från skissen till resultat.

Du tar ofta ansvar på arbetsmiljön under och efter lektionen: jobba sparsamt, städa efter, plocka undan, etc.

Du fotograferar ditt arbete och dokumenterar din arbetsprocess (dina skisser) i din digital portfölj i Teams.

Du svarar på fyra av reflektions frågorna i din digital portfölj.

E

Din propaganda affisch...

...visar en budskap som är svårt att förstå.

...visar element som är svåra att läsa eller se på avstånd

...har en enkel komposition.

...några steg visar ha  god kvalité:  väl limmad eller väl målad eller texten är linjerad, etc.

...är delvis kreativt.

...visar din förmåga om hur du bearbetar och omprövar under arbetets gång, från skissen till resultat.

Du har det svårt att ta ansvar på arbetsmiljön under och efter lektionen: jobba sparsamt, städa efter, plocka undan, etc.

Du fotograferar ditt arbete i din digital portfölj i Teams.

Du svarar på tre av reflektions frågorna i din digital portfölj.

F

• Om ditt arbete inte uppfyller betygskriterier för E nivå.

Referensmaterial: Genomgångarna finns i Teams.

Inspirations material finns här: https://pin.it/7cw2r3s

Propaganda under kriget: https://pin.it/Vd0X6qemw

Begrepp:

Semiotik är läran om tecken och teckensystem. En bildanalys delas upp i två nivåer; en denotativ och en konnotativ.

Den denotativa nivån beskriver bildens faktiska beståndsdelar.

På den konnotativa nivån tolkar man bilden, dess konnotationer och betydelser.

Se foton:

Denotation Vad vi ser En flygande fågel En vit duva med ett löv i nabben till vänster. En tecknade fågel linjerad med en svart linje

Konnotation Vad vi tolkar Fredens duva FN Heliga ande, etc

Propaganda är en mer eller mindre systematisk bedriven verksamhet som syftar till att med hjälp av  text, bilder eller andra symboler påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning.

Vinklade budskap eller Konspirationsteorier är andra begrepp som används när man pratar om propaganda.

Olika sorters av propaganda:

Vit propaganda har en tydlig avsändare och ett tydligt budskap.

Grå propaganda kallas det när källan är okänd. 

Svart propaganda är när källan utger sig för att vara någon annan.

Filterbubblor sker när vi skapar vår egen lilla världsbild som resulterar av vår begränsade informationskällor.

Symbol är en grafisk representation av något, en idé eller en begrepp. 

Abstraktion är en förenklad representation av något där några egenskaper tas bort.

Metafor är när en bild tillfälligt byts ut mot en annan bild som liknar eller relateras till den ursprungliga bilden.



”Terjad bild” = Det är datormanipulerande bilder. Det blev en skandal inom svensk naturfotografi när kända fotografen Terje Helleso
 manipulerade sina fotografier och monterade lodjur i en av hans serier.

Adbusters: är kända för att ta bilder från reklam och kombinera dem med text, detta för att  skapa nya betydelser med 
antikapitalistiska budskap. De definierar sig som ”Sociala aktivister” för vår moderna informationssamhälle.

Lycka till!
Minerva

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Framställning av berättande, informativa och samhällsorienterande bilder om frågor som är angelägna för eleverna.
• Digitalt skapande och digital bearbetning av fotografier, rörlig bild och andra typer av bilder.
• Presentationer av eget bildskapande från idé och process till slutgiltigt resultat.
• Rättigheter och skyldigheter samt etiska frågeställningar vid användning och spridning av bilder. Eventuella konflikter mellan yttrandefrihet och integritet vid användning och spridning av bilder.
• Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.
• Verktyg och material för två- och tredimensionellt bildarbete. Hur dessa verktyg och material kan användas för bestämda syften.
• Mediebilders utformning och påverkan och hur dessa bilder kan tolkas och kritiskt granskas.
• Bilder som behandlar identitet och maktrelationer, till exempel sexualitet, etnicitet och kön. Hur dessa bilder gestaltas och konstrueras.
• Hur bilder kan kopplas till egna erfarenheter och företeelser i elevernas visuella kulturer. Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders innehåll, uttryck och funktioner.