Tema träd

Under läsåret 22/23 har vi på månen valt att arbeta utifrån temat Träd

Denna planeringsmall är utformad av Göteborgs stads förskoleförvaltning och ska fungera som ett underlag för att möjliggöra det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan och att arbetet följer läroplanens mål.

För att kunna utvärdera förskolans kvalitet och måluppfyllelse behöver vi följa barns lärande och utveckling samt hur utbildningens förutsättningar påverkar barnen.

Använd dig av instruktionerna i dokumentet ”underlag för Göteborgs stads kvalitetsarbete” (länk i högermarginal).

Nedanstående rubriker och underrubriker i svart färg kan du ha kvar, men hjälptext i grön färg tar du bort innan du publicerar. Texten är just hjälptext för vägledning.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Vi är ett delvis nytt arbetslag samt ny barngrupp där flera av barnen är yngre än tidigare år.  Detta år har vi fått uppdraget av vår rektor att fokusera på följande tre läroplansmål inom Hållbar utveckling:

Normer och värden: ”öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande”,

Delaktighet och inflytande: ”förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem”. 

Omsorg utveckling och lärande: ”motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande”.  

Vi har valt att använda oss av tema Träd under hela läsåret 22/23. Vår förhoppning är att vi genom det temat inte bara ska få med oss fokuset på hållbar utveckling utan också få med oss matematik, språk, normer och värden, skapande med mera.

Idén om träd fick vi tack genom vårt fokusområde om hållbar utveckling. Hur kan vi tillsammans arbeta med barnen för att minska exempelvis onödig papperåtgång, vara försiktiga med vår natur, läran om allemansrätt och så vidare.

Vi vill ta reda på hur träden ser ut, hur de lever, hur viktiga de är och varför. Planen är att hålla planeringen bred och öppen i början för att barnen ska få vara delaktiga och få inflytande i utbildningen samt påverka vilken riktning temaarbetet tar.

Naturen behöver inte oss, vi behöver naturen!

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Prioriterat målområde:
 - Att barnen (utefter ålder och förutsättningar) vid läsårets slut har fått ett hållbarhetstänk kring sin pappersanvändning på förskolan. Detta gäller såväl ritpapper som pappershanddukar vid handtvätt.

- Att öka barnens förståelse för hur viktigt det är att ta hand om träd och övrig natur.

- Att barnen ser likheter och skillnader mellan olika träd (och människor).

Förväntat resultat:

- Att barnen visar att de förstår vikten av att inte slösa på papper i onödan, till exempel genom att vara noggranna med sina teckningar.

- Att barnen visar att de värnar om naturen genom att till exempel ej bryta grenar eller skräpa ner.

- Att barnen namnger flera trädsorter.

- Att barnen uppskattar varandras likheter och skillnader, till exempel att ett längre barn kan hjälpa ett kortare barn att nå något på en hög hylla.

Beskriv förväntat resultat. Vilka effekter och förändringar förväntar vi oss se hos barnen som visar att vi är på rätt väg? Vad konkret vill vi uppnå?

Stöd i forskning och vetenskaplig grund: Beskriv kortfattat. ”Förskolans arbete värdegrundsfrågor ingår i den hållbara utvecklingen. Barnen ska medverka i vårt framtida samhälle. De behöver förstå att de ingår i ett sammanhang, som gör att de är beroende av andra. Genom att ha ett gemensamt förhållningssätt inom personalen, kan vi se att vi alla kan göra skillnad i ett framgångsrikt hållbarhetsarbete.” (s. 11 Hållbar utveckling - Att lära för livet och framtiden. Fjell & Strand). 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vilka aktiviteter/insatser ska vi göra, beskriv specifika handlingar som ska göras för att uppnå vårt utvecklingsområde

Hur låter vi barnen utforska, upptäcka, uppleva och lära: Vi har startat upp vårt tema med att barnen fått pyssla sina egna löv med bild och namn för att sätta på vårt nya stora träd i hallen. Pedagogerna har också gjort sina egna löv. Detta ska symbolisera att vi är en stor familj på avdelningen som hör ihop. Vårt månenträd ska vara levande och ändras över året. När det blir höst så byter vi ut de gröna löven mot höstlöv och när det blir vinter hittar vi på något annat. Vi har tagit bort våra gamla ramsor vi haft vid matborden (varje dag får olika barn välja ramsa innan maten) och bytt mot enbart träd/skog-ramsor. Vi planerar även att förändra lärmiljön utefter vårt tema.

Andra planer vi har över året är att vi ska hitta träd vid terminens skogsutflykter (varje onsdag går halva gruppen till skogen, andra halvan veckan efter) och fotografera/rita av/mäta/andra sätt barnen kan komma på att dokumentera. Utanför vår gård finns ett kastanjeträd som vi fotar varje månad, skriver ut och sätter upp i hallen på förskolan för att se vad som händer med trädet under året. Under året kommer vi även arbeta med drama och barnen kommer en dag i veckan få besök av ett träd som har olika dilemman som barnen behöver hjälpa hen med. Här är vår förhoppning att få in arbetet med normer och värden som vi arbetar med lite extra under hösten då barngruppen är ny. Exempelvis kanske trädet har hamnat i konflikt med sina trädkompisar och behöver barnens hjälp - hur gör man någon ledsen glad igen? Hur bjuder man in en kompis i lek? Och så vidare.

Vilka förmågor, färdigheter, begrepp ska barnen få möjlighet att möta, förstå och utveckla. På vilket sätt erbjuder vi det, hur och när? V

På Månen arbetar vi i färggrupper (röd, blå, gul grön). Varje förmiddag är två grupper utomhus och två grupper inomhus, på eftermiddagen skiftar grupperna. Uppdelningen ser vi utmanar barnen i att leka i olika konstellationer  samt att de får ett annat lugn än vid hel barngrupp. De får också mer närvarande pedagoger. Vi arbetar med begrepp som olika/lika, färger, temperatur med mera. Varje tisdag på morgonsamlingen presenterar vi veckans ord/tecken som just nu har ett fokus på träd. Exempel på ord vi har haft/kommer ha: lika, olika, löv, orange, höst, skog, träd.

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande:

Vi behöver vägleda barnen i vårt temaarbete samtidigt som vi också behöver låta dem vägleda oss i vad som intresserar dem och hur vi kan fånga det intresset. Under våra morgonsamlingar ser vi till att alla får möjlighet att komma till tals, vi dokumenterar exempelvis vilka som hunnit fiska löv från vår trädstam (en av våra aktiviteter på samlingen) på tisdagen för att resterande ska få göra det på onsdagen. Barnen har många tankar och vårt gemensamma förhållningssätt på Månen är att alla tankar är viktiga och ska höras, barnen ska känna att de vågar ta plats och fråga/berätta vad de lärt sig. 

: Barnsyn, atmosfär, attityd och förhållningssätt. Hur planerar och organiserar vi undervisningen så att alla barn känner sig kompetenta och upplever att de har goda förutsättningar för att leka, lära och utvecklas?

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: 

På månen vill vi att det ska synas vad vi har för temaarbete, vi vill att hela avdelningen ska utstråla ”träd”, ”skog”, ”löv” och så vidare. Vår kub valde vi att flytta till ett annat rum och börja göra om till en trädkoja. Tanken är att den ska vara under uppbyggnad och i förändring under läsåret. Trädböcker från biblioteket, lekmaterial i begränsade naturfärger med mera är saker vi tänker oss ska finnas i trädkojan. 

Planen är att under arbetslagets veckoplanering dokumentera kort vecka efter vecka. Vi dokumenterar också genom lärloggar (både individuella och gemensamma). 

Vårt mål med Trädtemat följer hela läsåret 22/23 och är tänkt att innefatta såväl planerad undervisning som spontan undervisning.  Undervisningen dokumenteras genom exempelvis anteckningar, film, foto och så vidare för att sedan följas upp.

Fysiskt, socialt och språkligt för att främja lek, lärande, utforskande och skapande. Tillgång till material, anpassningar och tillgänglighet.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna: vad ska dokumenteras? Vem/vilka ska dokumentera? Hur och när ska det dokumenteras och följas? 

• Under vilken tidsperiod ska vi arbeta mot de utvalda målen?
• Hur ska vi följa upp arbetet mot målen, för att bedöma måluppfyllelsen?
• Hur ska vi ta tillvara på den spontan undervisningen?

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Vilken måluppfyllelse ser vi? Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?
•  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.