Kartläggning "VAR ÄR VI"?

Beskriv ett nuläge.

Var befinner vi oss just nu? Vi har genomgått en stor omorganisation och gjort 1-5 avdelningar. Därmed kommer vi börja med helt nya grupper, men från förra skolåret tar vi med oss de framgångsfaktorer som vår analys och utvärdering har visat. Det är, tydlig struktur, användning av kommunikationstavla och bildstöd överhuvudtaget samt Takk, tydliga mål och "sagopåsar/lågor" med konkret material samt identitetstavlor.
Utifrån befintlig barngrupp och de prioriterade målområdena, vad behöver vi utveckla i vår lärmiljö?
Vi har kommunikationstavlan i funktion med bildstöd vid samlingsmattan med dagsschema men behöver uppdateras med begreppen som vi ska använda nu i temat. Olika stationer har vi valt enligt målområden i läroplanen och anpassat miljö till de olika åldersgrupper på vår avdelning. Utifrån målområdena behöver vi arbeta aktivt med implementering av barnens idéer kring miljöns utformning(skapande av bildstöd till lägenheten, bestämma var vi ska ha alla saker o.s.v.).

Gemensamt tema/projekt på hela förskolan HT22/VT23

Vilket gemensamt tema vill vi fördjupa oss i på förskolan?

Vad? Temat vi väljer är "Jag och min omvärld"
Varför är det viktigt att utforska detta?

Området vår förskola ligger i är ständigt i förändring, med byggnation runt omkring oss. Var befinner sig barnet i det lilla och stora sammanhanget? Barnen behöver få möjlighet att utveckla förståelse för sig själva och sin egen omvärld.(Lpfö 18)

Barnen behöver få förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.(Lpfö 18)

Det är viktigt att barnen får förutsättningar att utveckla förmågan att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö, natur och samhälle.

Det är viktigt utifrån barnrättigheter att kunna känna sig trygg och delaktig i sin närmiljö.

Utvecklingsområde "VART SKA VI" i vår barngrupp?

Prioriterat målområde:

Mål 1 - Vi vill skapa förutsättningar så att varje barn får möjlighet att vara mer delaktiga och ha större inflytande i närmiljö och verksamheten och utveckla medvetenhet om detta.
Mål 2 - Vi vill skapa förutsättningar så att varje barn får möjlighet att utveckla sitt språk som verktyg för kommunikation, samspel och i konfliktsituationer samt förmåga att fungera enskild och i gruppen.
Mål3 - Vi vill skapa förutsättningar för barnen att uppleva, upptäcka och utforska olika tekniker i skapande verksamhet.

Förväntat resultat:

Vi förväntar oss att barn i barngruppen får verktyg att kunna hantera sociala interaktioner på avdelningen, att de får gruppkänsla och att de får genom gemensam tema lika villkor *och grund för kommunikation och samspel. Vi hoppas på att utforskande av vår närmiljö och omvärld ska stimulera barnen och att vi ska vidare kunna utmana de i de olika bygg och skapandematerial och tekniker, som vi nu ser som en av deras intresse. Det konkreta som vi vill uppnå är att barnen får rikligt med språkbad och genom att utforska sin omvärld blir medvetna om sin egen identitet och vikten av just dem för vår gemenskap. Vi har förväntningar att genom detta arbete barnen får verktyg till att klara de dagliga sociala samspelen och hittar sin plats i gruppen.

Genomförande "HUR GÖR VI"?

Vi kommer att arbeta aktivt med vår grundverksamhet, sätta tydliga rutiner och skapa förståelse för verksamhet genom TAKK och bildstöd (kommunikationstavla) Kompisböcker (Kanin och Igelkott). Alla de valda områden: naturkunskap och teknik, kultur och språk, normer och värden tillsammans med delaktighet och inflytande är sammanvävda mål och vi ska arbeta med de parallellt och ämnesöverskridande genom Kanin och Igelkotts böcker om socialt samspel. Vi ska börja med oss själva och se vem vi är och upptäcka varandra i gruppen samt bygga upp en gruppkänsla genom gruppstärkande lekar och aktiviteter, samt styrning av konstellationer i början för att skapa relationer mellan barnen. Projektarbete ska tillämpas till gruppens ålders samt utvecklingsnivå med ingångsvinkel i deras intresse och hänsyn till deras behov. Utflykter och utforskande av vår närmiljö ska vi använda sig av både som mål i sig och verktyg för inspiration i skapande verksamhet och utforskande av olika tekniker.

Vi kommer att använda oss mycket av sång, musik, dans och rörelse för att både skapa variation i barnens dagliga aktiviteter på förskolan samt, tillgodose deras intresse samt som verktyg för att nå målen. Sedan kommer vi att använda det enskilda barnens intresse för att bygga relationen till dem, samt för att väcka intresse för tematiken vi arbetar med.

Vilostunden ska tas tillvara för att främja barnens intresse för böcker och sagor, där boksamtal ska äga plats för att skapa förutsättningar för barnen att grundlägga/utveckla förmåga att återberätta, resonera och dra slutsatser.

I vårt arbete behöver vi ta hänsyn till barns behov i form av att befinna sig alltid i mindre grupp, samt behov av vuxenstöd (ordinariepersonal) . Vi ska använda mycket bildstöd och koncentrerat arbete med olika målen så barnen rustas med erfarenheter samt olika förmågor.

Hur ska lärmiljön/undervisningen utformas inne och ute, för att skapa utveckling och lärande?

Det är viktigt med språklig miljö och vi ska arbeta tillsammans med barnen för att upptäcka vår innemiljö och definiera förhållningssätt samt sätta upp namn på de föremålen vi möter på avdelningen. Miljö i förskolan är fördelad i stationer som kopplas till läroplanens olika mål som är placerade på det sättet att de främjar olika åldersgrupper av barnen. Vi arbetar med att materialet ska vara tillgängligt för barnen för att på bästa sätt skapa förutsättningar för deras inflytande på aktiviteter som de väljer.

Förhållningssätt och agerande

Vi (pedagoger) ska vara förebilder i den sociala samspelet genom att ha den demokratiska förhållningssättet och ett likvärdigt bemötande gentemot barnen , vårdnadshavare samt varandra samt respekt. Pedagogerna ska, genom att finna tryggheten i sin roll och struktur få möjlighet att vara närvarande i leken, aktiviteterna, kommunikation samt som observant. I övrigt ska pedagogerna vara stöttande, utmanande och samspelande med inkluderande förhållningssättet. Det framförallt betyder att vi ska anpassa aktiviteter till varje barns förmåga att vara delaktig i den(aktiviteten). Vi ska genom vårt arbete, bemötande samt dialog med barnen försöka skapa goda relationer samt tryggheten som är enligt många forskare förutsättning för lärande.

Hur låter vi barnen vara delaktiga och ha inflytande i vår verksamhet?

Vårt arbete ska fortsätta präglas av barns delaktighet och inflytande i sin vardag vid flera moment under dagen och det använder vi vår kommunikationstavla för samt planerad aktivitetsvägg. Den ska ständigt uppdateras med relevant bildstöd.

Barnen ska ha inflytande i riktningen vart temaarbete vänder, då vi ska ta tillvara på deras intresse och det som barnen fastnar i för att vidare fördjupa oss i det.

Genom att reflektera tillsammans kring veckan ska även barnen vara delaktiga i dokumentation som ska printas ut och vara tillgänglig på väggen i deras höjd för att kunna samtala om dessa. Bloggen ska uppdateras minst 2 gånger per månad.

Hur kommer vi följa upp och utvärdera effekterna

Genom månadsplanering ska vi sekvensera våra mål och förtydliga olika steg som ska också ge oss möjlighet att oftare analysera processer samt genom analys komma vidare till förändringar vi behöver göra eller fördjupningar som önskas. Barndokumentation ska vara på avdelningen som vi redan nämnde i barnens höjd för att skapa förutsättningar för de att samtala om sina aktiviteter och bli medvetna om sitt eget lärande. Dokumentation för vårdnadshavare och vår egen reflektion ska göras på Unikum i form av infobrevet 2 gånger i månaden samt bloggen. Utveckling av det enskilda barnet ska också löpande dokumenteras på barnets lärlogg på Unikum.

Verksamhetsplan 22/23 Utforskarna

Matriser i planeringen

Uppgifter