Historia 1b

Helårsplanering för Historia 1b

Varför läser vi historia?

Vi läser historia i gymnasieskolan av flera anledningar. Den, enligt mig, viktigaste är att ämnet ger oss kunskaper att förstå nutiden samt verktyg att tolka framtiden; med hjälp av historien kan vi alltså förstå varför saker och ting är som de är i dag samt dra underbyggda slutsatser om hur framtiden kommer att se ut. En annan anledning till att studera historia är att vi får lära oss historisk källkritisk metod och insikter i hur historia kan användas av olika grupper med olika syften. Utöver ovanstående anledningar är historiska begrepp, händelser och en rimlig mental kronologi något av den mest basala allmänbildningen som finns. 

Vad ska vi göra i kursen?

Under året kommer studier av tre stora folkmord att vara utportionerade. Kursens fokus vilar främst på 1800- och 1900-tal. 

Följande ordning gäller:

1. 1. Introduktion och epoker i allmänhet
   2. Teori: källkritik och historiebruk
   3. 1800-talets imperialism
   4. Industrialiseringen
   5. Världskrigens tid
      • Första världskriget + det armeniska folkmordet
      • Mellankrigstid och Hitlers väg till makten
      • Andra världskriget + Förintelsen
   6. Efterkrigstid
      • Det kalla kriget
      • Folkmordet i Rwanda
   7. Sveriges historia – från fattigland till välfärdsstat

Hur och när ska vi examineras?

Det kommer att vara tydligt när du examineras och inför examination får du tydliga instruktioner av mig. Punkt 2. Teori: källkritik och historiebruk examineras löpande under kursens delar. Efter att ha läst om imperialismen kommer du exempelvis göra en kortare examinerande uppgift i källkritik utöver den större examinationen på området. Efter att ha läst om andra världskriget kommer du exempelvis även att examineras i historiebruk. 

Kunskapskraven för kursen består av tre delar: förändringsprocesser, källkritik och historiebruk. Förändringsprocesser gäller ren historia, så att säga. Det väger tyngst, anser jag. 

Läroplanskopplingar

Kriterier

• Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
• Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
• Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.