Planering Historia 1b

Historia är en källa av mänskliga erfarenheter som lär oss människors beteende i andra tider, vår möjlighet till såväl ondska som godhet. I den här kursen gör vi en resa i tiden från, forntid till nutid, med fördjupningar på vägen.

Innehåll

Kurslitteratur: Bilden av historien 1b

Kursen kommer att behandla följande rubriker:

Källkritik

Kvarlevor och berättande källor. Äkthetskriteriet. Närhetskriteriet. Beroendekriteriet. Tendenskriteriet. Vi kommer att titta på de olika kriterierna som man ska ta hänsyn till när man betraktar historiska händelser och personer.

Epoker

Historia indelas i epoker där forntiden räknas som den första epoken. Forntiden är människans tidigaste period där vi var samlare och jägare som flyttade från plats till plats.

Epokerna är, i kronologisk ordning, följande:

Forntiden - Antiken - Medeltiden - Renässansen och upplysningstiden

Under det att vi jobbar med epoker kommer ni så småningom att få arbeta i grupper, där varje grupp kommer att få undersöka en epok och sedan presentera den för mig och de övriga i klassen. Momentet avslutas med ett prov om epoker.

Franska Revolutionen

Under franska revolutionen sås fröna till dagens demokrati och människans uppfattning om alla människors lika värde . Vi kommer att fördjupa oss i revolutionen och de idéströmningar som tar form under perioden.

Den Industriella Revolutionen

En av människans största revolutioner sker då vi flyttar från landet till staden. Med tiden blir landsbygden glesbefolkad och städerna allt större. 

Det långa 1800-talet

Under 1800-talet sker den industriella revolutionen i de flesta europeiska länder, vilket förändrar människans sätt att leva. Vi kommer också, bland annat, att titta på hur nationalismen föds och vilka konsekvenser det har för framtiden.

1800-talet är också imperialismens era, där olika Europeiska länder tar över områden runt om i världen och bildar kolonier.

USAs baklängeshistoria

Första världskriget

Ett krig som berör alla världsdelar.

Mellankrigstiden

Demokratins genombrott och ultranationalism, kännetecknar perioden. 

Nazismen och fascismens framväxt på bekostnad av demokrati.

Andra världskriget och förintelsen

Efterkrigstiden

Kalla kriget

Polarisering mellan öst och väst. Kapprustning mellan de politiska maktblocken med USA och Sovjetunionen som motpoler. Sovjetunionens fall och demokratiseringsprocessen i Östeuropa.

Lokalhistoria

Katrineholm, järnvägsknuten som blev till en stad.

 

Examinationer

• Du kommer examineras och bedömas utifrån lektioner, skriftliga och muntliga prov och inlämningsuppgifter.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultur.
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen i Sverige och globalt samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter-, och jämställdhet-, men också kolonialism, diktaturer, folkmord, konflikter och ökat resursutnyttjande. Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser som speglar både kontinuitet och förändring, till exempel befolkningsutveckling, statsbildning, jordbrukets utveckling och olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
• Kritisk granskning, tolkning och användning av olika slags källmaterial, i digital och annan form, utifrån källkritiska kriterier och metoder.
• Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.

Kriterier

• Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med nyanserade omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt och nyanserat deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
• Eleven kan utförligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Eleven jämför de olika tolkningarna, förordar en av dem och motiverar med enkla omdömen sitt val. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar utförligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
• Eleven kan översiktligt redogöra för förändringsprocesser, händelser och personer under olika tidsperioder samt för olika tolkningar av dem. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för förloppen av förändringsprocesserna och händelserna samt deras orsaker och konsekvenser. Eleven ger exempel på några enskilda personer och förklarar översiktligt deras betydelse för olika skeenden. Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.
• Eleven kan med säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
• Eleven kan med viss säkerhet använda historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
• Eleven kan med viss säkerhet använda några historiska begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
• Eleven kan med säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med nyanserade omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
• Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra välgrundade reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från källkritiska metoder och värderar med enkla omdömen olika tolkningsmöjligheter av källmaterialet.
• Eleven kan med viss säkerhet söka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra enkla reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen.
• Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
• Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.
• Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.