Musik: Komposition i musik åk 7-9

Att skriva en låt är en fri process, men inte desto mindre existerar en del ramverk kring uppståndelsen av en låt. Här kommer några tips för dig som vill komponera något eget fast saknar riktlinjer.

Det som du ska arbeta fram är en musikalisk idé som skulle kunna vara en del till en låt, exempelvis en vers eller en refräng. Hur lång den ska vara har ingen betydelse men oftast har du en kort melodi som du skriver en text till som du repeterar kanske fyra gånger där du berättar en historia/känsla. Vilket instrument du använder har inte någon betydelse men förslagsvis piano eller gitarr (ackordsinstrument) som vi använder mest på skolan. Om du vill använda Soundtrap, Garage Band så får du gärna göra det men det är bra om du först kommer på en musikalisk idé kombinerat med en text innan du börjar att programmera. Vi börjar terminen med komposition där du sätter upp ett mål som du ska ha nått i slutet av terminen.

Mål: 

1. Melodi + text + ackord = 1 del (ex. vers eller refräng). 
2. Två melodier + mer text = 2 delar (ex. vers och refräng).  
Lägg även till en tydlig musikalisk stil exempelvis pop, rock, reggae m.m. 
3. Färdigställ din komposition = 3 delar (tre melodier + mer text = ex. vers, refräng och stick.

Form 

De allra flesta musikaliska stycken/låtar är indelade i mindre beståndsdelar. När man pratar om dessa mindre beståndsdelar så talar man om stycket/låtens form. I pop- och rockmusik talar man i huvudsak om följande beståndsdelar. 

 

	Intro  Inleder låten, oftast instrumental, oftast ganska kort.
	Vers  Förekommer flera gånger i låten, innehåller sång, oftast olika text i de olika verserna. Versens funktion är att föra händelseförloppet eller historien framåt. Versens innehåll föranleder texten i refrängen.
	Brygga  Förekommer flera gånger i låten, innehåller oftast sång och ofta med samma text, fungerar som uppbyggnad till refrängen därav kallas delen pre-chorus på engelska vilket kanske egentligen är mer logiskt. (Heter "Pre-chorus" på Engelska)
	Refräng  Förekommer flera gånger i låten, innehåller sång, oftast är det samma text i alla refränger för att man ska komma ihåg den. Refrängen ska gärna innehålla en "hook" - en krok. En bra "refräng-hook" gör att lyssnaren känner igen, kommer ihåg och förhoppningsvis gillar låten. Sångens titel är ofta hämtat ur refrängens text.
	Mellanspel  Kan förekomma noll till flera gånger, oftast instrumental (kan vara likadant som introt), kommer gärna efter refrängen inför nästa vers.
	Stick  Förekommer endast en gång, efter ca 70% av låtens längd. Del som sticker ut. Oftast med ny text, ny melodi och nya ackord för att bryta av och förnya låten. (Heter "Bridge" på Engelska)
	Solo  Kommer ofta i samband med eller istället för sticket. Är till för att förnya och höja intensiteten i låten och är också ett sätt för gitarristen, keyboardisten eller vem det nu må vara att ta fokus från sångaren en stund och visa upp sin skicklighet.
	Outro  Förekommer bara en gång, i slutet på låten, oftast instrumental. En variant på outro är en "fade out" när musiken tonas ut i slutet.

 

 

Texten 

Om man skriver texten före, efter eller samtidigt med att musiken komponeras är individuellt. Att sitta med ett papper framför sig och en gitarr i knäet är hur som helst ett vanligt tillvägagångssätt för låtskrivande. 

 

I en låt brukar texten vara uppdelad i verser och i refränger. Medan verserna oftast innehåller olika text (det är dock ganska vanligt att den sista versen är den samma som den första) brukar refrängerna upprepa samma text. Ibland har en låt också en så kallad brygga vilket är en sektion i låten som brukar komma före refrängen. 

 

En låt-text har en del gemensamt med en dikt. Det är till exempel vanligt med rim och att man tänker på det melodiska och rytmiska i språket. När det gäller rim är det vanligt med slutrim, vilket innebär att sista ordet i en versrad rimmar på sista ordet i en annan versrad, antingen brukar ordet rimma på nästa eller nästnästa rad. 

 

Tre saker att tänka på när det gäller verstextens struktur: 

 

• Det är ofta en fördel om varje vers består av lika många versrader. Det gör att samma ackordföljd kan användas i varje vers och bidrar till kompositionens helhet. 

• Versraderna bör vara ungefär lika långa i en vers. 

• Versraderna bör vara ungefär lika långa från vers till nästa vers. 

 

Tre saker att tänka på när det gäller refrängens text: 

 

• Innehållet är ofta mer direkt och utgör kärnan av sångtexten tema. 

• Det är tillåtet att vara repetitiv, om refrängen utgörs av tre textrader kan till exempel den andra och tredje i stort sett vara likadana. 

• Som redan nämnts används samma text varje gång refrängen sjungs, det är rentav en fördel då det är nu sångens huvudsakliga ”statement” ska hamras in. 

 

 

Texten bör avspegla låtens stämningsläge. Är det en ”deppig” text fungerar den troligen bäst ihop med en ballad som går i en molltonart. Att kombinera en romantisk schlagertext med punk-musik kommer sällan låta rätt. 

 

 

I en låt är ofta texten sekundär till musiken i betydelse. Det kan å andra sidan skilja sig mellan genrer. I en genre som singer-songwriter är texten ofta framträdande och då också viktigare.

 

 

 

Förslag på låt-texters struktur 

• En låt-text har ofta fyra/åtta rader för vers och fyra rader för refräng. 
• Tänk att texten ska vara uppbyggd mer som en dikt än en berättelse. 
• Försök att förmedla en känsla. 
• Den grammatiska strukturen behöver inte vara helt korrekt. I låtar kan man ta sig friheter! 
• Det brukar vara lättast att börja med refrängen. 
• Att ha med rim gör att det blir mer flyt, men är absolut inte nödvändigt. 
• Verserna för handlingen framåt.

 

Musiken "ackorden" 

Att skriva en låt kan inte alltid handla om att hitta på en ny ackordföljd som aldrig tidigare spelats. De flesta låtar återanvänder ackordföljder, men det behöver inte betyda att dessa låtar upprepar. Det finns mycket som ger låten dess egenart bortom ackordföljden: rytm, teknik, låttext, frasering med mera. 

 

En låt går alltid i en viss tonart. Olika tonarter är typiska för olika musikstilar: E och A är till exempel vanligt i rock, hårdrock och dylika stilar. D och G är ofta förekommande i den stil som brukar gå under namnet singer-songwriter. Ibland vill man att låten ska gå i moll. 

 

Tonarter och dess ackord 

Det är bra att känna till vilka ackord som tillhör en viss tonart eftersom dessa alltid passar ihop. Här är exempel på ackord som kan användas i en låt som går i C dur. 

 

C dur   

1 C Dm Em F G Am 

2 Csus Dsus2 Eadd Fsus Gsus Aadd 

3 Cmaj7 Dm7 Em7 F6 G7 Am7 

4 D E A 

1) Primära treklanger; 2) Sekundära treklanger; 3) Fyrklanger; 4) Icke-diatoniska treklanger. 

 

Om låten i stället går i D dur skulle det kunna se upp så här: 

 

D dur   

1 D Em F#m G A Bm 

2 Dsus Esus2 F#add Gsus Asus Badd 

3 Dmaj7 Em7 F#m7 G6 A7 Bm7 

4 E F# B 

1) Primära treklanger; 2) Sekundära treklanger; 3) Fyrklanger; 4) Icke-diatoniska treklanger. 

 

I första raden i båda tabellerna anges ackord som är mest typiska. I andra raden anges alternativ: till exempel kanske det låter bra om Csus ersätter eller varieras med C. Kanske går det att ge ett parti i låten precis rätt stämning genom att låta F ersättas av F6. Till sist är det bra att känna till icke-diatoniska treklanger som kan tillföra lite behövlig halv-dissonans som gör att ackordföljden inte känns lika välbekant. 

 

I tabellen visas en översikt med de primära ackorden för flera vanliga tonarter. 

 

Det finns alltså inget som hindrar att du till exempel byter ut G till G7 eller Am till Am7. Dock brukar grundtonen i en tonart oftast behållas i vanlig form. Vidare kan du - under vissa förutsättningar - byta ut ett vanligt dur- eller mollackord till slash-ackord. 

 

Ibland byts tonarten en bit in i låten för att sedan i regel återgå till den ursprungliga. En vanlig modell när det gäller byta tonart i en låt är att göra det vid övergången till refrängen. 

 

Det finns ingen regel hur du går från en viss tonart till en annan, men en del grepp fungerar bättre än andra, iaktta följande exempel: 

C - F - G - C - Dm - D7 - G 

 

Tonarten som är C går i växlingen Dm-D7 över till tonarten G. Ett ytterligare exempel: 

C - Em - C - G - A7 - D 

 

Här sker övergången från tonarten C till D i växlingen G-A7. 

 

Ackord och dess funktioner 

Vi kan titta en gång till på treklangerna från tabellerna ovan och samtidigt tillföra ett nytt perspektiv. 

 

           I   II    III  IV V VI 

C dur C Dm Em F G Am 

D dur D Em F#m G A Bm 

 

I (C och D) är tonikan de mest stabila ackorden i respektive tonart. Samtliga harmonier får sin vilopunkt i tonikan och därför är det standard att slutackordet är detsamma som tonikan. 

 

IV och II är subdominantparallellen och subdominanten. Båda dessa ackord strävar vidare mot andra. De fungerar därför bra att placera efter tonikan i en ackordföljd. 

 

V är dominanten och detta ackord strävar tillbaka mot ett stabilt ackord, till exempel tonikan. Därför fungerar detta ackord bra att placera före tonikan i en ackordföljd. 

 

Om vi lyder dessa lagar skulle vi kunna skapa en ackordföljd som ser ut: 

C - Dm - G - C 

 

Vi har dock glömt att nämna III och VI. Dessa är relativt stabila och kan exempelvis placeras efter tonikan eller efter dominanten i en ackordföljd. Om vi även innefattar en av dessa skulle en lite längre ackordföljd kunna se ut: 

C - Am - F - G - C 

 

Det går också att växla enbart mellan två ackord där det ständigt finns en förväntan att gå vidare, men vilken fördröjs och när det sedan sker kan effekten bli större. Här dröjer det innan introducerandet av ett tredje ackord som sätter igång mer rörelse: 

Am - Em - Am - Em - Am - Em - G - C - F - Am 

 

 

 

 

Färdigställ din komposition

 

ex. 1  

Det kan vara samma ackordvända igenom hela låten men de måste inte vara det 

 

Intro: Ackordvändan spelas ex. 2 gånger utan sång. 

Vers 1: Ackordvändas spela ex. 4 eller 8 gånger med sångmelodi + text. 

Refräng 1: Ackordvändan (ev. en ny ackordvända) spelas ex. 4 eller 8 gånger med ny sångmelodi och ny text. 

Mellanspel: Lika som intro. (OBS! Låten måste inte innehålla ett mellanspel). 

Vers 2: Lika som vers 1 men med en ny text. 

Refräng 2: Lika som refrängen 1. 

Stick: Ackordvändan (ev. en ny ackordvända) spelas ex. 4 med ny sångmelodi och ny text. 

Refräng 3: Lika som refrängen 1 och 2. Refräng 3 kan spelas ev. 2 gånger. 

Outro: Lika som intro/mellanspel 

Man kan också repetera sista raden i refrängen 2 gånger och göra ett avslut då blir det ett outro. 

 

ex. 2  

Det måste vara en ny ackordvända för bryggan 

 
Intro: Ackordvändan spelas ex. 2 gånger utan sång. 

Vers 1: Ackordvändas spela ex. 4 eller 8 gånger med sångmelodi + text. 

Brygga 1: Nya ackordvända som spelas 1 eller 2 gånger med ny sångmelodi och ny text. 

Refräng 1: Ackordvändan (ev. en ny ackordvända) spelas ex. 4 eller 8 gånger med ny sångmelodi och ny text. 

Mellanspel: Lika som intro. (OBS! Låten måste inte innehålla ett mellanspel). 

Vers 2: Lika som vers 1 men med en ny text. 

Brygga 2: Lika som brygga 1 ev. ny text. 

Refräng 2: Lika som refrängen 1. 

Stick (Eller en brygga som kommer två gånger): Ackordvändan (ev. en ny ackordvända) spelas ex. 4 med ny sångmelodi och ny text. 

Refräng 3: Lika som refrängen 1 och 2. Refräng 3 kan spelas ev. 2 gånger. 

Outro: Lika som intro/mellanspel Man kan också repetera sista raden i refrängen 2 gånger och göra ett avslut då blir det ett outro. 

 

 

 

 

Hur du ska redovisa? 

1. Spela och sjung för mig "läraren" (jag hjälper gärna till att kompa på gitarr). 

2. Spela in dig själv (med röstmemo) när du sjunger och spelar gitarr/piano. 

3. Programmera eller spela in dig själv på Soundtrap eller Garage Band. 

Välj något av dessa.  
 
OBS! Det finns inga krav att du ska spela för någon annan än mig "läraren".

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att skapa musik samt uttrycka och kommunicera tankar och idéer i musikalisk form, och

Centralt innehåll

• Komposition i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar.
• Gestaltning och kommunikation av musikaliska tankar och idéer i kombination med andra uttrycksformer.
• Musikaliska byggstenar: puls, rytm, tempo, taktarter, klang, tonhöjd, dynamik, fraser, perioder, musikalisk form, ackord, ackompanjemangsmodeller och basgångar.
• Musikens påverkan på och betydelse för människa och samhälle. Musikens funktion för att uttrycka identitet, normer och grupptillhörighet i olika kulturer och sociala sammanhang.
• Hur musik används som meningsskapande uttrycksform i olika medier, till exempel i film och spel.
• Rättigheter och skyldigheter vid bruk av musik i olika sammanhang.
• Musikinstrumentens funktioner och uttryck i olika genrer och sammanhang.

Kriterier

• Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven komponerar musik som har en i huvudsak fungerande form och karaktäristisk stil.
• Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett fungerande sätt. Eleven komponerar musik som har en fungerande form och karaktäristisk stil.
• Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett väl fungerande sätt. Eleven komponerar musik som har en väl fungerande form och karaktäristisk stil.

Uppgifter

Inlämning 1

Redovisning av en start "text, melodi och ackord"

Inlämning 1

Redovisa din start av din komposition

Inlämning 2

Redovisa en utveckling av din start

Inlämning 3 DEADLINE

Redovisa ditt slutresultat av din komposition