Reflektionsmaterial - läsår 2022/2023, Mosjö och Törsjö förskola

Reflektionsmaterial där pedagogerna dokumenterar sina pedagogiska planeringar, reflektioner och analyser i arbetet med barnen och projektarbetet. Detta leder till ett systematiskt kvalitetsarbete och en röd tråd skapas.

          

                         Mosjö och Törsjö förskola                                                                              

 

Reflektionsmaterial för projektarbetet

Under detta läsår fokuserar vi utifrån nedan valda verksamhetsmål som vi kopplar avdelningarnas projektarbete till, samt att läroplanen och barnens intresse ligger som grund i planeringen av vår undervisning. 

Allt projektarbetet dokumenteras under Reflektion. Där beskriver vi vårt projekt, innehåll, syfte, tillvägagångssätt, återkoppling samt utvecklingsområden.

Varje avdelning har sin egen reflektion samt dokumenterar sitt vidare arbete. Rektor har tillgång till reflektionerna och får då en inblick i varje avdelnings projektarbete. Pedagogerna kan med hjälp av detta material skapa en röd tråd och sammanfatta läsårets projekt. 

Förskolans uppdrag

"Utbildningen i förskolan ska lägga grunder för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå ifrån en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar."

(Lpfö18)

 

Arbetssätt

Vi inleder vårt projektarbete på hösten genom att reflektera över några frågeställningar. Våra reflektioner är indelade i kort och långreflektioner där vi har olika fokus.

Frågeställningar finns under Uppgifter - Frågor vid uppstarten. 

• Kortreflektion

Under vecka 1,2,3 sker arbetet i projekten och en gång i veckan ges möjligheten för arbetslaget att reflektera tillsammans. Under dessa veckor sker ”ihop samlandet” av det barnen arbetat med. Detta ska vi under veckorna kontinuerligt dokumentera med hjälp av olika digitala verktyg, observationer, barnens reflektioner och frågor vi ställer oss under de veckorna. Dokumentationerna gör vi tillsammans med barnen på avdelningarna. Pedagogerna fångar upp barnens tankar och idéer med hjälp av pedagogiska dokumentation

Frågeställningar finns under Uppgifter - Kortreflektion. 

 

• Långreflektion

Innebär att ca var fjärde vecka får varje arbetslag/avdelning reflektionstid en längre samlad stund utifrån en struktur. Då görs bl.a. sammanställningar och analyser av projektet, planerar vidare arbete och analyserar. 

Det pedagogerna reflekterar kring är dokumentationerna från barnens arbete som skett under vecka 1-3. Kopplingar till läroplansmålen ska vara en central del i reflektionsarbetet och ett tydligt syfte som ligger till grund för det fortsatta projektarbetet på avdelningen. 

Här sker även en systematisk analys av trygghetsarbetet som är kopplat till frågeställningar utifrån Trygghetsplanen samt gör en sammanställning av tidigare reflektioner.

Frågeställningar finns under Uppgifter - Långreflektion. 

Frågeställningar finns under Uppgifter - Systematisk kartläggning - trygghetsarbete.

 

Utvecklingsplanen/Verksamhetsmål 2022/2023

 

Hållbarhet – Social, Ekologisk och Ekonomisk 

Vår verksamhet kommer att genomsyras av hållbar utveckling. Som start har barnen fått i sommaruppdrag att ta med sig återbruksmaterial till vår verksamhet. Vi kommer arbeta med sopsamlarmonsterna, källsortering, plantering, social hållbarhet samt delta vid skräpplockardagarna.

 ”Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen”

(Lpfö18, s.5).

Vi arbetar med kompisböckerna av Linda Palm som grundar sig på barnkonventionen och är ett pedagogiskt material om hur man är en bra kompis. 

 

Tillgänglig lärmiljö

Det ska finnas en likvärdighet på förskolan när det gäller materialet som erbjuds. Vi vill erbjuda en inne/utemiljö som medför en hundraspråklighet som inspirerar till fantasifull lek och utforskande. Där vi tillför material och utformar verksamheten efter projekt och barnens intressen/behov. De olika åldrarna erbjuds liknande material för att skapa en likvärdighet i lärmiljön.

För att fördjupa oss inom ämnet kommer alla pedagoger läsa boken ”En likvärdig förskola – alla barns rätt” av Evelina Weckström och Maria Klasson. Vi kommer även att arbeta med tillgänglig lärmiljö där varje barn ska få förutsättningar att lyckas och utvecklas utifrån sina behov, för att ta till sig den undervisningen som erbjuds. Detta kommer vår specialpedagog stötta oss i och arbetet påbörjas med en föreläsning i början av terminen.

 

Vi kommer att ha workshops i lera och digitala verktyg för att pedagogerna ska kunna integrera mer digitala verktyg och lera i vår undervisning och i projekten tillsammans med barnen. 

 

Mitt barns tankar och idéer tas tillvara på.

Vi kommer att använda oss av dokumentationsvägg och utöka vårt användande av unikum för att bättre synliggöra för vårdnadshavare att vi tar tillvara på barnens tankar och idéer. Pedagogerna kommer att använda pedagogisk dokumentation genom att dokumentera via foton och film och reflektera tillsammans med barnen vad vi ser. Vad har barnen tillsammans med pedagogerna varit med om?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,
• skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,
• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen
• kritiskt granska att de utvärderingsmetoder som används utgår från de grundläggande värden och intentioner som uttrycks i läroplanen,
• resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande, och
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,
• analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen.
• analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande. 

Uppgifter

Frågor till uppstarten

Nedan kommer stödfrågor inför planeringen av den kommande terminen.

Välj ut viktiga erfarenheter och analyser ni gjort vid vårens utvärdering tex. strukturens betydelse, vad har varit viktigt för gruppen, när har gruppen blivit sitt bästa jag, vad har barnen visat stort intresse för.

Vilka erfarenheter tar ni med er inför planering av hösten 2022 med tanke på följande:

Barn/barngrupp

- Hur skapar vi förutsättning för barn att påbörja, genomföra och avsluta?

- Hur arbetar vi med barngruppen för att de ska bli sitt bästa jag i gruppen?

Miljö/material

- Vad erbjuder vi barnen som de kan undersöka, experimentera och mötas vid?

- Vad behöver vi tillföra för material?

- Hur introducerar vi miljön och materialet?

Organisation

- Vem gör vad på avdelningen?

- Hur lägger vi upp arbetet? Vilka grupper ska vi ha?

- Hur ser våra rutinsituationer ut?

Förhållningssätt

- Hur välkomnar vi barn och vårdnadshavare på morgonen?

- Vad erbjuder vi när vi startar dagen och avslutar den?

- Diskutera pedagogernas gemensamma förhållningssätt, våra roller/ansvar, sittande/rörlig pedagog och vår barnsyn.

Kortreflektion

Dagordning:

• Återkoppling – Hur gick föregående undervisningstillfälle? Vad behöver vi gå vidare med?
• Fokus kommande vecka - Vad ska vi arbeta vidare med? Vem gör vad? Ta hjälp av stödfrågorna för Planering av undervisningstillfälle, se nedan. Koppla arbetet till syfte och mål.
• Övrigt - Prata barn, uppgifter från ledning.

Planering av undervisningstillfälle

Planering för ett undervisningstillfälle: Didaktiska val, Vad? Hur? och Varför?

• Mål? (att uppnå utifrån Lpfö 18)
• Vad ska undervisas och varför? (innehåll)
• Vilket material ska jag använda, när (tid) och vart (ute-inne-rum-plats) genomförs undervisningen?
• Hur ska det undervisas?
• Hur ska vi presentera materialet/undervisningen?
• Varför ska det undervisas?

Veckoplanering  

Måndag:

Station/Aktivitet  

Vad ska vi göra?

Material som skall förberedas. 

Vem förbereder? 

Vem ansvarar för undervisningen?

Vilka barn deltar?

Tisdag 

Station/Aktivitet  

Vad ska vi göra?

Material som skall förberedas. 

Vem förbereder? 

Vem ansvarar för undervisningen?

Vilka barn deltar?

Onsdag 

Station/Aktivitet  

Vad ska vi göra?

Material som skall förberedas. 

Vem förbereder? 

Vem ansvarar för undervisningen?

Vilka barn deltar?

Torsdag 

Station/Aktivitet  

Vad ska vi göra?

Material som skall förberedas. 

Vem förbereder? 

Vem ansvarar för undervisningen?

Vilka barn deltar?

Fredag 

Station/Aktivitet  

Vad ska vi göra?

Material som skall förberedas. 

Vem förbereder? 

Vem ansvarar för undervisningen?

Vilka barn deltar?

Långreflektion

Dagordning

• Gå igenom dokumentation av projektet från vecka 1–3. Se analysfrågorna nedan.
• Gå igenom Trygghetsarbetet med tillhörande frågeställningar. Se analysfrågor nedan.
• Se över Pedagogiska året. Vad ligger i fokus just nu?
• Övrigt; tex kartläggning av barngruppen, se över den pedagogiska miljön, arbete med specialpedagog, uppgifter från ledning m.m.

Analysfrågor till dokumentationen av projektet

• Vilka läroplansmål har vi fokuserat på? Vilka behöver vi lägga till?
• Vilka lärprocesser har blivit synliga på grupp och individnivå?
• Vilka förmågor har barnet fått möjlighet att utveckla?
• Vilket förändrat kunnande ser vi hos barnen?
• Vad av det barnen gör är möjligt att utmana vidare?
• Vilka tillägg behöver vi tillföra i undervisningen/lärmiljön?
• Hur tänker vi att platsen och tid på dagen påverkar undervisningen och gruppen?
• Hur syns projektet på avdelningen?

Vart ska vi?

• Utifrån våra reflektioner hur går vi vidare?
• Vilka nya frågor väcktes?

Hur gör vi?

• Vilka framgångsfaktorer ser ni i ert arbete?
• Vilka utvecklingsbehov har identifierats?

Analysfrågor till kartläggningen av Trygghetsarbetet;

• Vad fick vi syn på?

• Vilka åtgärder har vi infört?

• Hur har åtgärderna påverkat resultatet?

• Vad behöver vi utveckla vidare?

Systematisk kartläggning - trygghetsarbete

1. Barns perspektiv/behov:

• Hur gör vi barn delaktiga i processen med trygghetsarbetet?

• Hur arbetar ni med barnens rätt till kroppslig och personlig integritet?

• Hur arbetar ni för att inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling?

Åtgärder (Identifiera vilka risker som kan finnas.)

Utvärdering/analys

(Sker vid långreflektion)

2. Rutinsituationer:

• Hur vet/förbereder vi barnen på VAD vi ska göra, HUR, NÄR, VAR, med VEM?

• Hur arbetar ni med barnens rätt till kroppslig och personlig integritet?

• Hur arbetar ni för att inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling?

Åtgärder (Identifiera vilka risker som kan finnas.)

Utvärdering/analys

(Sker vid långreflektion)

3. Lek och Samspel

• Hur ser samspel och kommunikation ut barn/barn, barn/vuxen, vuxen/vuxen

• Hur arbetar vi för att möjliggöra att varje barns språk och kommunikation utvecklas?

• Hur arbetar vi med barnens rätt till kroppslig och personlig integritet i lek och samspel?

• Hur arbetar vi för att inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling i lek och samspel?

Åtgärder (Identifiera vilka risker som kan finnas.)

Utvärdering/analys

(Sker vid långreflektion)

4. Miljö

(skriv datum för varje dokumentationstillfälle)

• Vilken lek/aktivitet förekommer inne/ute?

• Hur arbetar vi för att miljön är tillgänglig för alla barn?

• Hur arbetar vi med barnens rätt till kroppslig och personlig integritet i lärmiljön?

• Hur arbetar vi för att inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling i lärmiljön?

Åtgärder

(Identifiera vilka risker som kan finnas)

Utvärdering/analys

(sker vid långreflektion)

5. Dokumentation

(skriv datum för varje dokumentationstillfälle)

• Vilken dokumentation finns som vi gör idag?

• Vilket syfte finns i vår dokumentation?

• Hur har barnen varit delaktiga i dokumentationen?

• Hur arbetar vi med barnens rätt till kroppslig och personlig integritet i vår dokumentation?

• Hur arbetar vi för att inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling i vår dokumentation?

Åtgärder

(Identifiera vilka risker som kan finnas)

Utvärdering/analys

(sker vi långreflektion)

Använd Er av FN's Barnkonvention och barnrättssnurran.

Projektberättelse

En sammanfattning av årets projektarbete som har skett på avdelningen som pedagogerna redovisar för sina kollegor i juni.

Här finns en beskrivning hur en projektberättelse ska skrivas i en PowerPoint.

Framsida

• Rubrik
• Bild; som symboliserar projektet
• Enhetsinformation; förskola, avdelning, pedagoger, läsår

Inledning

• Bakgrund och syfte/mål i berättande text.
• Tillhörande bild

Innehåll

• Sammanställning av projekt/projekten som skett under året.
• Den ska visa alla de olika sätt och uttryck som gruppen undersökt/utforskat med.
• Tillhörande bilder