Nedan kommer stödfrågor inför planeringen av den kommande terminen.Välj ut viktiga erfarenheter och analyser ni gjort vid vårens utvärdering tex. strukturens betydelse, vad har varit viktigt för gruppen, när har gruppen blivit sitt bästa jag, vad har barnen visat stort intresse för.Vilka erfarenheter tar ni med er inför planering av hösten 2022 med tanke på följande:<h2>Barn/barngrupp </h2>-	Hur skapar vi förutsättning för barn att påbörja, genomföra och avsluta? -	Hur arbetar vi med barngruppen för att de ska bli sitt bästa jag i gruppen? <h2>Miljö/material </h2>-	Vad erbjuder vi barnen som de kan undersöka, experimentera och mötas vid?-	Vad behöver vi tillföra för material? -	Hur introducerar vi miljön och materialet?<h2>Organisation </h2>-	Vem gör vad på avdelningen?-	Hur lägger vi upp arbetet? Vilka grupper ska vi ha?-	Hur ser våra rutinsituationer ut?<h2>Förhållningssätt</h2>-	Hur välkomnar vi barn och vårdnadshavare på morgonen? -	Vad erbjuder vi när vi startar dagen och avslutar den? -	Diskutera pedagogernas gemensamma förhållningssätt, våra roller/ansvar, sittande/rörlig pedagog och vår barnsyn.

Frågor till uppstarten

<h2>Dagordning:</h2><ul><li>Återkoppling – Hur gick föregående undervisningstillfälle? Vad behöver vi gå vidare med?</li><li>Fokus kommande vecka - Vad ska vi arbeta vidare med? Vem gör vad? Ta hjälp av stödfrågorna för Planering av undervisningstillfälle, se nedan. Koppla arbetet till syfte och mål. </li><li>Övrigt - Prata barn, uppgifter från ledning.</li></ul>Planering av undervisningstillfällePlanering för ett undervisningstillfälle: Didaktiska val, Vad? Hur? och Varför?<ul><li>Mål? (att uppnå utifrån Lpfö 18) </li><li>Vad ska undervisas och varför? (innehåll) </li><li>Vilket material ska jag använda, när (tid) och vart (ute-inne-rum-plats) genomförs undervisningen? </li><li>Hur ska det undervisas? </li><li>Hur ska vi presentera materialet/undervisningen?</li><li>Varför ska det undervisas? </li></ul><h2></h2><h2>Veckoplanering   </h2>Måndag:Station/Aktivitet   Vad ska vi göra? Material som skall förberedas.  Vem förbereder?  Vem ansvarar för undervisningen? Vilka barn deltar? Tisdag  Station/Aktivitet   Vad ska vi göra? Material som skall förberedas.  Vem förbereder?  Vem ansvarar för undervisningen? Vilka barn deltar? Onsdag  Station/Aktivitet   Vad ska vi göra? Material som skall förberedas.  Vem förbereder?  Vem ansvarar för undervisningen? Vilka barn deltar? Torsdag  Station/Aktivitet   Vad ska vi göra? Material som skall förberedas.  Vem förbereder?  Vem ansvarar för undervisningen? Vilka barn deltar? Fredag  Station/Aktivitet   Vad ska vi göra? Material som skall förberedas.  Vem förbereder?  Vem ansvarar för undervisningen? Vilka barn deltar?

Kortreflektion

<h1>Dagordning</h1><ul><li>Gå igenom dokumentation av projektet från vecka 1–3. Se analysfrågorna nedan. </li><li>Gå igenom Trygghetsarbetet med tillhörande frågeställningar. Se analysfrågor nedan.</li><li>Se över Pedagogiska året. Vad ligger i fokus just nu?</li><li>Övrigt; tex kartläggning av barngruppen, se över den pedagogiska miljön, arbete med specialpedagog, uppgifter från ledning m.m.</li></ul> Analysfrågor till dokumentationen av projektet<ul><li>Vilka läroplansmål har vi fokuserat på? Vilka behöver vi lägga till?</li><li>Vilka lärprocesser har blivit synliga på grupp och individnivå? </li><li>Vilka förmågor har barnet fått möjlighet att utveckla?</li><li>Vilket förändrat kunnande ser vi hos barnen?</li><li>Vad av det barnen gör är möjligt att utmana vidare? </li><li>Vilka tillägg behöver vi tillföra i undervisningen/lärmiljön?</li><li>Hur tänker vi att platsen och tid på dagen påverkar undervisningen och gruppen?</li><li>Hur syns projektet på avdelningen? </li></ul>Vart ska vi?<ul><li>Utifrån våra reflektioner hur går vi vidare? </li><li>Vilka nya frågor väcktes?</li></ul>Hur gör vi?<ul><li>Vilka framgångsfaktorer ser ni i ert arbete? </li><li>Vilka utvecklingsbehov har identifierats? </li></ul>Analysfrågor till kartläggningen av Trygghetsarbetet;•	Vad fick vi syn på?•	Vilka åtgärder har vi infört?•	Hur har åtgärderna påverkat resultatet?•	Vad behöver vi utveckla vidare?

Långreflektion

1.	Barns perspektiv/behov: •	Hur gör vi barn delaktiga i processen med trygghetsarbetet?•	Hur arbetar ni med barnens rätt till kroppslig och personlig integritet?•	Hur arbetar ni för att inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling?Åtgärder (Identifiera vilka risker som kan finnas.)Utvärdering/analys(Sker vid långreflektion)2.	Rutinsituationer:•	Hur vet/förbereder vi barnen på VAD vi ska göra, HUR, NÄR, VAR, med VEM?•	Hur arbetar ni med barnens rätt till kroppslig och personlig integritet?•	Hur arbetar ni för att inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling?Åtgärder (Identifiera vilka risker som kan finnas.)Utvärdering/analys(Sker vid långreflektion)3.	Lek och Samspel•	Hur ser samspel och kommunikation ut barn/barn, barn/vuxen, vuxen/vuxen•	Hur arbetar vi för att möjliggöra att varje barns språk och kommunikation utvecklas?•	Hur arbetar vi med barnens rätt till kroppslig och personlig integritet i lek och samspel?•	Hur arbetar vi för att inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling i lek och samspel?Åtgärder (Identifiera vilka risker som kan finnas.)Utvärdering/analys(Sker vid långreflektion)4.	Miljö(skriv datum för varje dokumentationstillfälle)•	Vilken lek/aktivitet förekommer inne/ute?•	Hur arbetar vi för att miljön är tillgänglig för alla barn?•	Hur arbetar vi med barnens rätt till kroppslig och personlig integritet i lärmiljön?•	Hur arbetar vi för att inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling i lärmiljön?Åtgärder(Identifiera vilka risker som kan finnas)Utvärdering/analys(sker vid långreflektion)5.	Dokumentation(skriv datum för varje dokumentationstillfälle)•	Vilken dokumentation finns som vi gör idag?•	Vilket syfte finns i vår dokumentation?•	Hur har barnen varit delaktiga i dokumentationen?•	Hur arbetar vi med barnens rätt till kroppslig och personlig integritet i vår dokumentation?•	Hur arbetar vi för att inget barn i förskolan ska utsättas för diskriminering och kränkande behandling i vår dokumentation?Åtgärder(Identifiera vilka risker som kan finnas)Utvärdering/analys(sker vi långreflektion)Använd Er av FN&#x27;s Barnkonvention och barnrättssnurran.

Systematisk kartläggning - trygghetsarbete

En sammanfattning av årets projektarbete som har skett på avdelningen som pedagogerna redovisar för sina kollegor i juni. Här finns en beskrivning hur en projektberättelse ska skrivas i en PowerPoint. Framsida<ul><li>Rubrik</li><li>Bild; som symboliserar projektet</li><li>Enhetsinformation; förskola, avdelning, pedagoger, läsår</li></ul>Inledning<ul><li>Bakgrund och syfte/mål i berättande text.</li><li>Tillhörande bild</li></ul>Innehåll<ul><li>Sammanställning av projekt/projekten som skett under året.</li><li>Den ska visa alla de olika sätt och uttryck som gruppen undersökt/utforskat med.</li><li>Tillhörande bilder</li></ul>

Projektberättelse

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

utveckla normer&nbsp;och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen

nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,

intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik,

skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg,

intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,

dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen

kritiskt granska att de utvärderingsmetoder som används utgår från de grundläggande värden och intentioner som uttrycks i läroplanen,

resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande, och

vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,

svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,

analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen.

analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.&nbsp;

Reflektionsmaterial - läsår 2022/2023, Mosjö och Törsjö förskola

Matriser i planeringen

Uppgifter