SKA-Smörblomman september

Vårt systematiska kvalitetsarbete på Ängsgårdens förskola

 

Kartläggning och grovplanering av undervisningen

(Sker terminsvis i januari och september)

 

Var befinner sig barnen i sin lärprocess just nu? Vår bedömning utifrån observationer, samtal med barnen, verksamhetsplanens prioriterande område, förväntade effekter och läroplanen.

Under augusti månad har vi genom samtal och observationer uppmärksammat att barnen behöver utveckla leken. Barnen är nyfikna på leken och visar intresse för leken. Att leka är inte lätt alla gånger. Därför måste barnen få öva ofta och länge på lek. Barn leker det de har erfarenheter av och det de vet. Leken är avgörande för barns utveckling och sociala kompetens. Leken skapar en känsla av sammanhang och begriplighet för barnen. Genom leken övar barnen empati, social och verbal kompetens, självständighet, glädje, nyfikenhet och intresse, fantasi och kreativitet och motorik. Det är genom att leka som barn tar sig an världen och gör den begriplig, det är barnets främsta språk. Och det är genom leken vi vuxna lär oss se och förstå barns tankar och känslor.    Vi har tagit del av litteratur ( Den livsviktiga leken) som stärker våra kunskaper inom leken. I leken frodas fantasi, kreativitet och föreställningsförmåga.  Ur boken: Den livsviktiga leken "För barn är leken livsviktig!"  Vi har skapat en intressanta lärmiljöer som inbjuder till lek och fantasi. Miljöerna är skapta efter barnens intressen.  Vi pedagoger försöker ha en stor lyhördhet för att försiktigt kunna lotsa barnet i leken med andra barn. Mycket handlar om hur vi vuxna kan använda leken som ett verktyg för lärande. Det finns barn som inte leker av en anledning och vi vuxna behöver kunskap om vad det är som hindrar barnet från att leka. Vi pedagoger är närvarande för att fånga barnens intressen och stötta barnen. Varje dag finns tid avsatt för den fria leken. Vi delar gruppen, halva inne/ute då ges möjlighet att vara kvar i samma miljö under en lägre period och på så sätt få en mer djupgående lek. Olika och varierande material erbjuds men även rekvisita som barnen kan utforska och samarbeta kring. Miljöer med ostrukturerad material kommer att tas fram, för att utmana barnens fantasi.  Vi vill utmana barnen i sin sociala utveckling genom leken. Vi ser behov i att dela barngruppen i mindre grupper  för att vi ska kunna se och möta varje barn i sin utveckling. Effekterna vi vill uppnå är ansvar, språkutveckling, sammarbete, glädje, identitet, kommunikation, turtagning, problemlösning, regler och normer, fantasi, motorik, trygghet, koncentration och kreativitet. Vi kopplar vårt prioriterade område till följande läroplansmål: -Förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,  -Självständighet och tillit till sin egen förmåga. -Nyfikenhet kreativitet och lust att leka och lära.   Leken är en stor och viktig del av barns utveckling och lärande. I leken möts fantasi med verklighet och på vägen sker social träning och lärande på många olika sätt. I leken finns inga krav på prestation, men leken ger kompetens.  Under augusti månad har vi uppmärksammat att barnen försöker hitta sin plats i gruppen och testar sig fram. Vi arbetar just nu med att hjälpa dem genom att ge de verktyg i hur dem kan lösa olika situationer och verka självständiga. Vi leker kompislekar, namnlekar och är närvarande för att de barnen trygghet. Vi har även uppmärksammat att barnen behöver bli trygga och utveckla sin identitet.  Under augusti har vi haft barnråd, Vi har haft enskilda intervjuer och frågat barnen vad dem vill lära sig och vad dem skulle vilja göra här på Smörblomman. Barnen vill lära sig leka lekar, pratat om Astrid Lindgrens värld, ha leksaksdag, gå på bio och gå på Navet.

 

Reflektion och analys

 

– Mål ur verksamhetsplanen:

– Förväntade effekter som vi vill uppnå under läsåret:

Utveckla leken med stöd i barnens nyfikenhet, kreativitet samt lust att leka och lära.

-        Arbetslagen utvecklar leken som stimulerar barnens kommunikation, samarbete och konfliktlösning. -        Barnens lekkompetens, kommunikation och samspel stimuleras med hjälp av mindre lekgrupper. -        Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser. -        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus. -        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen. -        Arbetslagen organiserar lekar som främjar lärande och utforskande. -        Arbetslagen organiserar lärmiljöer som bjuder in till lek och lärande. -        Arbetslagen dokumenterar sitt arbete med att utveckla barnens lek i SKA -        Arbetslagen utgår från lärande objekt och fem nyckelstrategier när de planerar och organiserar för sin undervisning. -        Pedagogerna använder bildstöd för att stödja kommunikationen i barnens lek.

 

– De fem nyckelstrategierna för BFL i förskolan

1.      Att konkretisera läroplansmål för pedagogen och tydliggöra lärandeobjekt för barnen. 2.     3.      Att ge feedback som utvecklar lärandet. 4.      Att utforma situationer där barnen uppmuntras att lära med och av varandra. 5.      Att stödja barnet att se och förstå sitt eget lärande.

 

Veckoreflektion v. 36

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Vi arbetar med lärandeobjektet "Hyss". barnen får lära sig begreppet hyss.  Förväntade effekter vi kommer att arbeta med under månaden:       Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser. -        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus. -        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen.	Vi tänker att vi uppmärksammar barnen på ett ljud som vi hör. Plötsligt hör vi Emils pappa ropa Eeeemil! Vi öppnar dörren och där ligger ett brev från Emil till oss.  Vi tittar på en liten filmsnutt om Emils hyss.	Vi introducerar Emil i Lönneberga och hans familj i storsamling med alla barn.  Plötsligt hörde vi någon som ropade Eeeeemil. Och någon som var arg. Barnen blev nyfikna och började se sig omkring och även lyssna. Ett av barnen gick för att öppna dörren ut från rummet för att se vad det kunde vara. Barnet fick syn på ett brev som låg på golvet. Vi läste brevet som var skrivet till oss på Smörblomman. Brevet var från Emil i Lönneberga, han skrev till oss för att fråga om vi ville höra mer om han hyss. Det ville barnen gärna göra. Genom dem förväntade effekterna så använde alla vi pedagoger en organiserad lek i undervisningen.  Vi läste ett stycke ur en bok och lärde känna Emil och vem han var. Vi pratade och bekantade oss med begrepp som hyss, bysse och mysse. Barnen fick se bilder på begreppen och Emil. Barnen fick även se och röra konkret på en bysse och en mysse. Detta var en upplevelse för barnen. De flesta barn visste inte hur man lekte med en bysse. vi märkte tydligt att efter att vi tittat på filmsnutten kunde barnen koppla byssen till en viss lek.  Barnen har redan spontant börjat leka Emil och snickerboa. Många av barnen har också berättat hemma, Emil.  Undervisningen gick väldigt bra, vi fångade barnens nyfikenhet och lust att lära sig mer om Emil och hans hyss och lekar.  Barns inflytande: Vi frågade barnen vad dem ville lära sig om Emil? Vi fick detta till svars: Varför kan vi inte ha riktiga pistoler? varför blir Emils pappa så arg? Kan Emil komma på besök? Vad gör han i snickerboa? Till nästa tillfälle tar vi med oss att storsamling i helgrupp fungerade väldigt bra vid introduktion.

Veckoreflektion v. 37

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Vi arbetar med lärandeobjektet "Familj" . Barnen får berätta och rita sin egen familj.   Förväntade effekter vi kommer att arbeta med under månaden:       Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser. -        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus. -        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen.	Vi lär känna Emil och hans familj. Vi pratar om vad en familj är och hur våra egna familjer ser ut. Detta gör vi genom att visa bilder på Emils familj och berätta vad dem heter och vilka de är. Alla som vill får i uppdrag att rita sin egen familj.  Vi avslutar med att titta på Emil och hans familj.	Undervisningen började i helgrupp med att vi repeterade genom att visa bilder och prata om vilka emil och hans familj är. Vi lärde även känna Astrid Lindgren och vem hon var.  Barnen hade bra koll på Emils familjemedlemmarna och kände igen dem. Vi tittade på en kort film om Emil och hans familj.  Vi delade in barnen i deras grupper för att enskilt prata om deras egna familjer. Barnen fick även rita sin egen familj som dem sedan stolt visade upp för sina kompisar. På eftermiddagen vill alla barn visa upp de dem ritat för sina föräldrar. Alla barn visste vilka som ingick i deras familj.  Vi visade även bild på författaren Astrid Lindgren. Några av barnen visste vem hon var och kunde koppla henne till Astrid Lindgrens värld. Barnen fick berätta deras upplevelse där. Vi diskuterade även om vad en författare är och om hon skrivit fler böcker än Emil. Barnen kunde nämna flera böcker Astrid skrivit.  Barnens lärande: Barnen har blivit medvetna om vad en familj är. Barnen har lekt familj och pratat och ritat sin egen familj. Barnen har visat stort intresse för Emil då dem pratat om Emil hemma. Barnen har även lekt Emil hemma med sina föräldrar.  Vi har spontant hört att barnen går runt och sjunger sångerna som spelar i Emilfilmerna. Vid spontana tillfället spelar vi emils sånger och barnen sjunger gärna med.   Förväntade effekter: Vi introducerade ny lekupplevelse som Emil och hans syster Ida lekte. Leken heter Sicken blås och man går runt och petar varandra i magen och springer iväg. Barnen fortsatte att leka detta utomhus.

 

Veckoreflektion v. 38

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Vi arbetar med lärandeobjektet "Hyss" .    Förväntade effekter vi kommer att arbeta med under månaden:       Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser. -        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus. -        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen.	Vi samlar barnen. En pedagog har fastat med tån i råttfällan och kommer skrikandes in till barnen. Det gör ont och hon skriker förgrymmade unge!!! Vad är en råttfälla? Vem har placerat råttfällan på golvet?? Varför var den på golvet?? En annan pedagog springer in i "Snickerboa" och gömmer sig.  Varför springer hon in där? Är detta ett hyss?	Undervisningen började i helgrupp i samlingsrummet. Vi började med att repetera från föregående vecka vad har lärt oss om emil och det vi gjort som har med temat att göra. Barnen kunde med entusiasm berätta att de ritat sina egna familjer och berätta vilka som ingår där. Barnen berättar även om Astrid Lindgren och sagor som hon skriver. Medans barnen berättar allt detta hörde barnen ett förfärligt skrik som kom ifrån köket. Barnen blev uppmärksamma och undrade vad som pågick.  En av pedagogerna hade fastnat med tån i en råttfälla!! In kom pedagogen och var arg och hade ont i tån. Pedagogen anklagade en annan pedagog för att ha lagt ut en råttfälla. Denne försvarade sig med att berätta att hon sett en råtta och därför lagt ut en råttfälla. Pedagogen med den onda tån jagade den andra pedagogen som gick in i snickerboa (förrådet i lekrummet) och gömde sig. (Dagen innan hade barnen fått titta på film när Emils pappa Anton fastna i råttfällan. Vi hade med en riktig råttfälla och barnen fick fundera på vad detta va för nånting). Barnen tyckte detta va så roligt och skrattade mycket. Barnen fick sedan i tur och ordning prova att gå in i snickerboa om de ville. Det var både spännande, roligt och lite läskigt. Det blev diskussioner med frågor som tex: -vad är en snickerboa? -vad gör man i snickerboa? -Var detta ett hyss? Vad är ett hyss? Emil säger ofta hyss hittar man inte på, di bare blir och att det är ett hyss, det vet man inte förrän efteråt. Barnens lärande: Repetioner av ord eller begrepp gör att barnen förstår begreppen. De kan nu berätta vad ett hyss är och vad en snickerboa är. Barnen pratar om emil och hyssen som blir hemma med sin föräldrar. Och till och med föräldrarna väntar med spänning efter nya hyss.  Förväntade effekter: Genom att vuxna dramatiserar det som hänt i boken eller filmen om Emil uppfyller vi de förväntade effekterna.

 

Veckoreflektion v. 39

 

– Vilket lärandeobjekt arbetar vi med under veckan utifrån mål och förväntade effekter? Vilken förväntad effekt kommer ni att fokusera på under veckan/månaden? Aktiviteter, styrda och icke styrda och lärande miljöer (vem ansvarar för vilken grupp?)	– Hur tänker vi introducera och tydliggöra lärande objektet för barnen?	– Hur gick veckans undervisning kring lärandeobjektet? Hur gick det med barnens lärande? Vad tar vi med oss till nästa planering?
Vi arbetar med lärandeobjektet "Hyss" .    Förväntade effekter vi kommer att arbeta med under månaden:       Pedagogerna introducerar nya lekupplevelser. -        Pedagogerna tar gestaltande och aktiv roll i leken både inomhus och utomhus. -        Pedagogerna använder organiserad och spontan lek i undervisningen.	Vi samlar barnen. Dagen innan kommer vi att läsa och titta på film om Emil och när Kommandoran fastande i varggropen.  Vi tänker att vi gör ett hyss tillsammans med barnen. En varggrop i sandlådan som vi gräver tillsammans med barnen. Vi lockar med en korv och ser vem som ramlar i.  Frågor att diskutera med barnen: vad är ett hyss? vad är en varggrop? Vi avslutar Emil med tipspromenad för barnen och med att äta ostkaka som Emil gjorde.	Under veckan har vi pratat om  att Emil gräver en varggrop. Vi pratar om vad en varggrop är. Hur man bygger en varggrop. Vad man bygger med. Vi tittade på bilder på olika varggropar. Vi lyssnar på barnens tankar och det blir bra diskussioner och många vill säga vad dem tänker på. Vid undervisningstillfället tittar vi på ”Det stora tabberaset i Katthult tillsammans med barnen där Emil bla gräver en varggrop. När vi sedan diskuterar filmen önskar barnen gräva en varggrop. Återigen diskuterar vi vad vi behöver för att gräva och vad vi behöver för att få ihop en varggrop. Väl ute på gården sätter vi igång. Vi delar upp barnen i tre grupper. Alla grupper får olika uppgifter. En grupp gräver i sandlådan, en annan grupp samlar pinnar och grenar och den tredje gruppen samlar löv. När vi känner oss nöjda sätter vi igång med att sätta ihop varggropen. Till sist satte vi en korv som lockbete, precis som Emil gör i filmen.  Alla barn hjälper till. Medans vi väntade fick barnen gå tipspromenad med frågor om Emil. Vi gick i tre grupper. Barnen kunde med stolthet svara rätt på nästan alla frågor. Vi rättade sedan svaren tillsammans. Plötsligt hörde vi något. Vi gömde oss bakom staketet. Kanske var det nån som skulle hamna i varggropen . Barnen satt med spänning alldeles tysta och kikade. Vi såg L komma som undrade vad alla barnen tagit vägen. Sen hörde vi att hon kände lukten av korv. Och plötsligt fick hon syn på korven. Hon gick fram för ta tag i korven och föll med ett skrik rakt ner i gropen. Barnen skrek och skrattade av glädje. Alla barn sprang framtill L för att se hur det gick. Efter det diskuterar vi frågor som : var detta ett hyss? vad är en varggrop? vad använder man varggrop till? Barnen deltog flitigt i diskussionerna. Barnens lärande: När vi har repeterat ord och begrepp under veckan har barnen lärt sig nya ord och begrepp. Barnen berättar bra vad ett hyss är. Föräldrar berättar om hyss barnen gör hemma och att barnen berättar mkt om vad som händer här.   Förväntade effekter: Genom att vuxna dramatiserar det som hänt i boken eller filmen om Emil uppfyller vi de förväntade effekterna.

 

Aktiva åtgärder

Månadsvis

Aktuell diskrimineringsgrund

September - kön Oktober - ålder November - etnicitet Februari - religion Mars - funktionsvariation April - sexuell läggning Maj - könsöverskridande identitet

 

– Har vi stött på att något barn eller vuxen blivit kränkt på grund av de sju diskrimineringsgrunderna? Om ja, beskriv fallet och vilka åtgärder vidtogs för att det inte händer igen.	– Vilken diskrimineringsgrund arbetar vi med under den aktuella månaden?	– Hur arbetar ni förebyggande i vardagen?
Ja, i sandlådan satt ett gäng pojkar och grävde när det kom en flicka och som också ville vara med. En av pojkarna sa att hon inte kunde det eftersom hon var en flicka. Eftersom en pedagog satt där och var närvarande kunde denne pedagog genast vidta åtgärd för att det inte ska hända igen. Pedagogen pratade med pojken och förklarade att alla kan med på denna lek.	under september månad arbetar vi diskrimineringsgrunden kön.	Vi pratar läser och diskuterar boken om "Min familj". Boken handlar om 12 barn som berättar om just sina familjer. Här presenteras en rad olika varianter på familjer, utan pekpinnar och annan text än namnet på familjemedlemmarna. En familj är att höra ihop inte hur den ser ut. Detta kan vara en uppslagsbok om hur familjer kan se ut.

 Terminsanalys

sker terminsvis (juni och december)

– Hur långt har vi kommit i arbetet med det valda målet och de förväntade effekterna?	– Vad fungerade bra?	– Vad kan utvecklas?

 

– På vilket sätt har barnen varit delaktiga i planering, genomförande och dokumentation?

Vi började med att fråga barnen om vad de ville veta och lära sig om Emil. Barnens idéer och tankar skrevs upp för att sedan tillsammans ta reda på det under perioden med Emil i Lönneberga. Barnen har varit delaktiga i genomförandet av hyssen och skapandet av träfigurerna. Vi har målat på olika sätt tex våra familjer och färglagt Emil i Lönneberga.  Barnen har varit delaktiga vid fotografering. De har även varit delaktiga i valet av foto när vi gör pic collage och skriver ut för att sätta upp på vår vägg där barnen kan stå diskutera och se sitt lärande.  Vi har tillsammans tittat på bilder och videoinspelningar som vi gjort när vi dramatiserat.