Genetik och arv

Ärftlighetslära. Hur fungerar vi, varför ser vi ut som vi gör. Vad gör oss unika? Stora viktiga frågor som alla ställer sig någon gång i livet.

Syfte

I Lgr 11 står det att vi ska lära oss om ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Dessutom kommer genetiken in på cell nivå. 

 

Lektioner och arbetssätt

Vi har genomgångar, ser filmer och gör övningar.

Detta ska jag kunna

Begrepp:

Gen

Arvsanlag

Skräp-DNA:

Mutation:

Kromosom:

Kromosompar:

Systerkromatider

Kvävebas:

DNA-molekyl:

Helix

Polymerer

Nukleoider

Aminosyra:

Ribosom

Cellkärna:

Anlag:

Baspar

Fenotyp

Genotyp:

Tumör:

Celldelning:

Meios

Överkorsning:

Mitos

Könskromosomer:

Homozygot:

Heterozygot:

Recessiva anlag:

Dominanta anlag:

Cellens delar/cellens organeller: Cellmembranet, cytoplasman, mitokondrien, lysosomen, golgiapparaten, ER, ribosomer

DNA:

Arvsmassa

Korsningsschema

• Vem Gregor Mendel var
• Beskriva hur DNA-molekylen är uppbyggd och vad den gör
• Beskriva och jämföra mitos och meios
• Veta vad proteiner är uppbyggda av 
• Veta vad proteiner har för uppgift i vår kropp.
• Förklara hur könet bestäms biologiskt och hur det kan finnas varianter på kön
• Varför är en del syskon så lika och andra olika
• Varför är enäggstvillingar är så lika
• Varför märks vissa anlag och andra inte
• Hur vi ärver sjukdomar och egenskaper
• Rita korsningsscheman
• Hur miljön påverkar egenskaper
• Ge exempel på mutationer och hur det kan uppstå mutationer

Examination

Digitalt E/C-prov vecka 38

Prov med diskussionsfrågor E/C/A vecka 39

Information om när provet är och instuderingsfrågor kommer på Lärloggen och som mejl 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och

Centralt innehåll

• Kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De biologiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven biologiska samband i naturen och människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven visar goda kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven biologiska samband i naturen och människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven biologiska samband i naturen och människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.