TE-SAM Arkitektur hus läsårsplanering 23-243

Vad roligt att just du valt att läsa inriktningen Samhällsbyggande och miljö på Teknikprogrammet. Under läsåret kommer du möta många spännande avsnitt för att du ska öka förståelsen om det bebyggda samhället och själv kunna vara med och påverka förändringsprojekt.

Nedan presenteras en översiktlig planering på de avsnitt som vi vanligtvis genomför under läsåret i kursen Arkitektur hus (ARKARK). Arkitektur Hus är en av tre kurser som ingår i inriktningen Samhällsbyggande och miljö.

 

(Ingressbilden är ett elevexempel från tidigare års stadsplaneringsprojekt)

Översiktlig planering – moment att genomföra under läsåret

Introduktion – vad är arkitektur? Mål med introduktionen är att förstå elevernas förkunskaper och förförståelse av ämnesområdet samt att ta del av vilka förväntningar ställer eleven på undervisningen för att eleven ska nå sina egna mål under läsåret.

Stadens framväxt Mål med avsnittet är att ge eleverna en historisk tillbakablick över faktorer som påverkat och påverkar hur städerna utvecklats genom tiderna. Avsnittet avslutas med ett inledande skriftligt prov i syfte att tidigt ta del av elevernas skriftliga texter och ge individuell återkoppling på vad eleven bör tänka på med tanke på olika kunskapskrav i kurserna. (Kapitel ur boken Så byggdes staden)

Arkitekturhistoria – enskild fördjupningsuppgift Avsnittet introduceras med exempel från arkitekturhistorien som påverkat och påverkar det vi bygger idag. Föreläsningen tar upp olika stilelement, olika arkitekter och olika byggnadsverk. Målet med den inledande delen av arkitekturhistoria är sedan att eleven individuellt får fördjupa sig inom någon del och skriva en populärvetenskaplig artikel. Denna uppgift kan komma att förändras pga nya direktiv kopplat till skriftliga uppgifter i säker skrivmiljö och AI

Arkitekturhistoria – uppföljningsuppgift i grupp Alla elevernas artiklar sammanställt till en tidning som eleverna får läsa för att förbereda en diskussion tillsammans med klasskamrater. Eleverna spelar in sitt samtal, likt en pod, där målet är att eleverna får möjlighet att muntligt reflektera tillsammans om vad som påverkat och påverkar arkitekturen ur ett större perspektiv.

Lagar om byggande del I – Stadsplanering och byggprocessen Mål med avsnittet är att ge eleven förståelse för vilka faktorer som styr stadsplanering och byggprocessen. Eleven genom föreläsningar och lektionsuppgifter få ta del av översiktsplaner, detaljplaner, PBL kunskapsbanken mm. Avsnittet examineras med ett skriftligt prov och utgör grundkunskaper för att senare göra ett stadsplaneringsförslag. (Kapitel ur boken Så byggdes staden)

Stadens byggstenar Innan stadsplaneringsprojektet behöver eleven även kunskaper om vilka delar som städer är uppbyggda av. Målet med avsnittet är att eleven får kännedom om faktorer för att kunna analysera och dokumentera förutsättningarna i stadplaneringsprojektet. Här arbetar vi främst med lektionsuppgifter som eleven under lektionstid får arbeta med och sedan lämna in.

Projekt stadsplanering – grupparbete I stadsplaneringsprojektet ska eleverna i styrda grupper ta fram ett förslag på en stadsplaneringsuppgift – förslag på nya träväderskydd. I samarbete med LLT, Stadsbyggnadsförvaltningen och Byggprogrammet ska eleverna analysera förutsättningarna på en given plats och designa/konstruera ett förslag på ny utformning av en busskur. Förslagen presenteras i en arkitekturutställning på gymnasiebiblioteket. Vinnande bidrag byggs därefter av Byggprogrammets elever och placeras sedan på anvisad plats. Målet med det här avsnittet är att använda de kunskaper de inhämtat för att planera, genomföra och utvärdera ett projekt. I arbetet är progressionen viktig att visa. Samråd med lärare är grundläggande för uppgiften för att visa hur gruppen kommer fram till det färdiga förslaget.

Uppföljning stadsplaneringsförslag – enskild skriftlig inlämningsuppgift. En viktig förmåga inom samhällsbyggande är att kunna reflektera och interagera kring förslag som påverkar stadsbilden. Målet med den uppföljande skriftliga uppgiften är att eleven dels får analysera den egna gruppens arbete dels jämföra och analysera de övriga gruppernas förslag.

Lagar om byggande del II – Regler som styr byggandet I förra avsnittet om lagar om byggande låg fokus på stadsplanering. I det här avsnittet fokuserar vi istället på ett urval faktorer som styr hur vi planerar en bostad. Genom att studera exempelvis Boverkets byggregler, BBR, får eleverna insikter om krav på tillgänglighet, bostadsutformning, lokalprogram mm. Här arbetar vi med lektionsuppgifter som eleven under lektionstid får arbeta med och sedan lämna in. Uppgifterna eleverna tar fram används i husprojekteringsuppgiften.

Husprojektering – bygglovsritningar Nu förväntas eleven ha kunskaper om regelmässiga faktorer som styr det vi bygger. Enskilt ska eleven i detta avsnitt planera en familjebostad och ta fram och lämna in bygglovsritningar (plan(er), sektion, fasader och situationsplan). Även i detta avsnitt är progressionen under arbetet viktigt att visa. Genom samråd ska eleven visa att den kan ta hänsyn till olika faktorer som påverkar projektet. Vi låtsas att vi bygger på en verklig plats vilket gör att eleven anpassar sitt hus efter platsens förutsättningar, tomtens geotekniska undersökningar mm.

Uppföljning husprojektering – enskild skriftlig inlämningsuppgift. En viktig förmåga inom samhällsbyggande är att kunna reflektera och interagera kring förslag som påverkar projektering av hus. Målet med den uppföljande skriftliga uppgiften är att eleven får analysera styrkor och svagheter i det egna förslaget.

 

Uppgifter

Förväntningar och strävansmål

Vad är arkitektur för dig? Beskriv kort vad du tänker på när du hör ordet arkitektur.

Varför valde du inriktningen Samhällsbyggande och miljö?

Vilka är dina betygsambitioner?

Hur lär du dig bäst? Vad är du beredd att göra för att nå dina mål? Vilka förväntningar har du på mig? Beskriv kort dina mål med undervisningen för att jag i samråd med dig ska kunna lotsa dig på vägen mot dina mål.