Unité 1 : Tâche orale

<div data-custom-block-type="atomic"><a class="monolithAppendUrlForEmailElement" data-custom-entity-type="INTERNAL_ATTACHMENT" data-file-name="unité 1 - tâche écrite et orale.pdf" data-file-url="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/arboga2/vasagymnasiet/vasagymnasiet_fra03ak1/1661947864731_unite1-tacheecriteetorale.pdf" href="https://start.unikum.net/unikum/content/assignments/arboga2/vasagymnasiet/vasagymnasiet_fra03ak1/1661947864731_unite1-tacheecriteetorale.pdf" title="unité 1 - tâche écrite et orale.pdf" >unité 1 - tâche écrite et orale.pdf</a></div>Écris une lettre personnelle selons les instructions. Bon courage !

Unité 1 - Tâche écrite: Une lettre personnelle

<h1>M&aring;l med Unit&eacute; 1 &auml;r att kunna:&nbsp;</h1>
<ul>
<li>lite fakta om Frankrike</li>
<li>presens av regelbundna verb</li>
<li>veckodagar, m&aring;nader, &aring;rstider</li>
<li>negationer</li>
</ul>
<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=8647197074&amp;lppId=8647121837" width="149" height="149" />
<h3>Vad ska du arbeta med?</h3>
N&auml;r vi arbetar med Unit&eacute; 1, fokuserar vi p&aring; den f&ouml;rsta texten som heter "La France et le fran&ccedil;ais : Vous vous rappellez ?" som finns p&aring; sida 10 i Mais Oui 3. Din l&auml;xa till torsdag vecka 34 &auml;r att l&auml;sa texten och l&auml;ra dig glosorna som tillh&ouml;r texten i styckeordlistan p&aring; sida 204.&nbsp;
&nbsp;
<h3>Hur l&auml;r man sig glosor?&nbsp;</h3>
F&ouml;r att kunna anv&auml;nda ett spr&aring;k, dvs. f&ouml;r att kunna kommunicera och t&auml;nka p&aring; ett spr&aring;k, beh&ouml;ver du kunna ord. D&auml;rf&ouml;r kommer du att f&aring; glosl&auml;xa varje vecka. Att l&auml;ra sig ord &auml;r inte alltid de roligaste eller enklaste, men det &auml;r v&auml;rt den tid man l&auml;gger ned d&aring; man efter tid blir b&auml;ttre p&aring; att producera (tala och skriva) och konsumera (l&auml;sa och h&ouml;ra) spr&aring;ket. H&auml;r &auml;r en video du kan titta p&aring; som redog&ouml;r f&ouml;r en strategi (den s&aring; kallade dragspelsmodellen) som du kan anv&auml;nda f&ouml;r att l&auml;ttare l&auml;ra dig dina franskglosor:&nbsp;
<iframe class="embed-responsive-item youtube-mce" style="max-width: 100%; cursor: pointer;" src="https://www.youtube.com/embed/0YsMf0LKvFc?rel=0&amp;hd=0" width="700" height="370" frameborder="0" allowfullscreen="">&nbsp;</iframe>
<h3>&nbsp;</h3>
<h3>Presens av regelbundna verb:</h3>
I franskan delas de regelbundna verben in i tre grupper beroende p&aring; deras &auml;ndelser. De tre &auml;ndelserna &auml;r -er, -ir och -re. Dessa tre grupper kallas f&ouml;r konjugationer, och alla verb som tillh&ouml;r en konjugation, b&ouml;js p&aring; liknande s&auml;tt. Till exempel h&ouml;r parler, danser, penser och manger till den f&ouml;rsta konjugationen med er-verb och b&ouml;js s&aring;ledes med samma &auml;ndelser. I Unit&eacute; 1 ska vi repetera hur de tre konjugationerna b&ouml;js i presens (nutid). H&auml;r kommer ett verbschema f&ouml;r hur de regelbundna verben b&ouml;js i presens:
<h4>F&ouml;rsta konjugationen (er-verb) i presens:</h4>
Je parle = Jag talar
Tu parles = Du talar
Il parle = Han talar
Nous parlons = Vi talar
Vous parlez = Ni talar
Ils parlent = De talar
&nbsp;
<h4>Andra konjugationen (ir-verb) i presens:</h4>
Je finis = Jag slutar
Tu finis = Du slutar
Il finit = Han slutar
Nous finissons = Vi slutar
Vous finissez = Ni slutar
Ils finissent = De slutar&nbsp;
&nbsp;
<h4>Tredje konjugationen (re-verb) i presens:</h4>
Je r&eacute;ponds = Jag svarar
Tu r&eacute;ponds = Du svarar
Il r&eacute;pond = Han svarar
Nous r&eacute;pondons = Vi svarar
Vous r&eacute;pondez = Ni svarar&nbsp;
Ils r&eacute;pondent = De svarar
&nbsp;
F&ouml;r dig som f&ouml;redrar att f&aring; detta f&ouml;rklarat genom ett video-klipp, l&auml;nkar jag till en YouTube-f&ouml;rel&auml;sning som g&aring;r igenom hur de regelbundna franska verben b&ouml;js i presens:
<iframe class="embed-responsive-item youtube-mce" style="max-width: 100%; cursor: pointer;" src="https://www.youtube.com/embed/8ybDaH8XfCU?rel=0&amp;hd=0" width="700" height="370" frameborder="0" allowfullscreen="">&nbsp;</iframe>
<h3>Vad heter veckodagar, m&aring;nader och &aring;rstider p&aring; franska?&nbsp;</h3>
Att kunna s&auml;ga veckodagar, m&aring;nader och &aring;rstider &auml;r grundl&auml;ggande i ett spr&aring;k. De &auml;r ord som tillh&ouml;r ordniv&aring; 1, dvs. vardagsord, i Anderssons (2018) ordf&ouml;rr&aring;dspyramid. H&auml;r f&ouml;ljer en lista med veckodagar, m&aring;nader och &aring;rstider samt n&aring;gra anv&auml;ndbara fraser:&nbsp;
<h4>Les jours de la semaine = Veckans dagar&nbsp;</h4>
le lundi = m&aring;ndag
le mardi = tisdag
le mercredi = onsdag
le jeudi = torsdag
le vendredi = fredag
le samedi = l&ouml;rdag
le dimanche = s&ouml;ndag
le jour = dag
la semaine = vecka&nbsp;
Notera att veckodagar &auml;r maskulina och att veckodagar skrivs med liten f&ouml;rstabokstav p&aring; franska.&nbsp;En intressant teori kring varf&ouml;r fredag heter vendredi p&aring; franska &auml;r f&ouml;r att det var p&aring; fredagar som man gick till marknaden f&ouml;r att k&ouml;psl&aring;. Att s&auml;lja heter till exempel vendre p&aring; franska. Dock &auml;r detta enbart en teori s&aring; vi f&aring;r ta det med en nypa salt. <img title="kiki" src="https://start.unikum.net/unikum/g/scripts/12241/libs/tinymce/plugins/smileys/img/kiki.png" />
<h4>Les mois de l'ann&eacute;e = &Aring;rets m&aring;nader&nbsp;</h4>
le janvier = januari&nbsp;
le f&eacute;vrier = februari&nbsp;
le mars = mars&nbsp;
le avril = april&nbsp;
le mai = maj
le juin = juni&nbsp;
le juillet = juli
le ao&ucirc;t = augusti&nbsp;
le septembre = september
le octobre = oktober
le novembre = november
le d&eacute;cembre = december&nbsp;
l'an (mask.) / l'ann&eacute;e (fem.) = &aring;r
Notera att m&aring;nader &auml;r, i likhet med veckodagar, maskuliner och att de ocks&aring; skrivs med gemen begynnelsebokstav.&nbsp;
<h4>Les quatre saisons = De fyra &aring;rstiderna&nbsp;</h4>
au printemps = p&aring; v&aring;ren
en &eacute;t&eacute; = p&aring; sommaren
en automne = p&aring; h&ouml;sten
en hiver = p&aring; vintern
Notera att &aring;rstider &auml;r, i likhet med veckodagar och m&aring;nader, maskuliner och att de &auml;ven bokstaveras med gemen begynnelsebokstav. D&auml;rtill ska du notera vilken preposition som anv&auml;nds f&ouml;re respektive &aring;rstid. Varf&ouml;r tror du att au anv&auml;nds f&ouml;re printemps medan en anv&auml;nds f&ouml;re &ouml;vriga tre &aring;rstider?&nbsp;
H&auml;r finner du ett klipp som repeterar de franska veckodagarna, m&aring;naderna och &aring;rstiderna:
<iframe class="embed-responsive-item youtube-mce" style="max-width: 100%; cursor: pointer;" src="https://www.youtube.com/embed/_RPVpFci8-k?rel=0&amp;hd=0" width="700" height="370" frameborder="0" allowfullscreen="">&nbsp;</iframe>
<h3>Hur s&auml;ger man 'inte' p&aring; franska?&nbsp;</h3>
Inte &auml;r ett exempel p&aring; en s&aring; kallad negation. Syftet med negationer, s&aring;som inte, aldrig och knappast, &auml;r att g&ouml;ra betydelsen nekande i meningen. I franskan best&aring;r negationer av tv&aring; led som placeras f&ouml;re respektive efter det b&ouml;jda verbet. H&auml;r kommer n&aring;gra exempel:&nbsp;
&nbsp;
Je ne danse pas. = Jag dansar inte.
Je ne travaille jamais. = Jag arbetar aldrig.&nbsp;
&nbsp;
H&auml;r finner du ett klipp som g&aring;r igenom de franska negationerna och hur de anv&auml;nds:
<iframe class="embed-responsive-item youtube-mce" style="max-width: 100%; cursor: pointer;" src="https://www.youtube.com/embed/jxtdIJ45xyk?rel=0&amp;hd=0" width="700" height="370" frameborder="0" allowfullscreen="">&nbsp;</iframe>
&nbsp;
Bon courage avec Unit&eacute; 1 ! <img title="heart" src="https://start.unikum.net/unikum/g/scripts/12241/libs/tinymce/plugins/smileys/img/heart.png" />

Unité 1 : Soyez les bienvenus !

Matriser i planeringen

Uppgifter