Sommarprat 2022

Sommar, sommar, sommar... I den här uppgiften får du möjlighet att visa både din muntliga och skriftliga förmåga i form av ett sommarprat med tillhörande manus. Du får öva på att anpassa språk, innehåll och uppbyggnad till den som lyssnar eller läser. Du får också öva på att använda digital utrustning för att förstärka och levandegöra text/tal med musik.

Arbetsgång:

I detta moment kommer du att få:

• Lyssna på och arbeta med några olika sommarprat för att få inspiration och titta på hur dessa kan vara uppbyggda.
• Träna på att känna igen och använda gestaltningar, bildspråk och den dramaturgiska kurvan till att bygga upp ett sommarprat.
• Skriva manus till ditt eget sommarprat.
• Använda digitala verktyg för att skriva manus, spela in och redigera ditt sommarprat.
• Förstärka och levandegöra ditt sommarprat genom att kombinera ihop det med musik.
•  Lyssna på och ta del av ditt eget och eventuellt några kamraters sommarprat samt ge konstruktiv feedback på dessa.

 

Material

De sommarprat du kommer att få lyssna på och arbeta med är bland annat: 

Anis Don Demina , infuenser, dj, artist,

Sara Hector, alpin skidåkare

Fredrik Backman

Länk till alla sommarprogram hittar du här: Alla sommarprogram från 1959

Så fixar man en bra inledning på sitt sommarprat

Exempel på olika inledningar och avslut:

Shima Niavarani, skådespelare

Therese Lindgren, influenser

Laleh Pourkarim, artist, producent, låtskrivare

Marko ”Markoolio” Lehtosalo, Artist och skådespelare

Stefan, Ebbas pappa

David Sundin

Bedömning:

Underlag för bedömningen kommer att vara:

• Ditt skriftliga manus (valfritt att lämna in)
• Ditt färdiga sommarprat

 

Användbara begrepp och stilgrepp:

Retoriska frågor – frågor som du ställer till lyssnaren, men som du inte förväntar dig något svar på. Ex: Vill ni veta vem min största fiende är? (Anis Don Demina)

 

Uppmaningar och utrop – Lyssnaren (eller någon annan) uppmanas att göra något, eller ta ställning för något.

Ex: Ta minst 10 000 steg per dag...! Utsätt dig för lagom med stress och prioritera din återhämtning!  Var noga med att sova minst sju timmar per natt och använd en gammaldags väckarklocka... 

 

Använd uttryck för att få lyssnaren delaktig i talet – tala till lyssnaren!

·         Vi–känsla – Försöka att bli vi /oss med lyssnarna.

·         Direkta tilltal – Lyft fram och tilltala lyssnaren med du/ni...din/er…

Ex: Tänk dig/er…, Har ni hört talas om…, Kommer du ihåg…? Vad skulle ni säga om…? Eller hur?

 

Upprepningar – Ord, uttryck eller meningar återkommer (upprepas) på flera ställen i talet, ibland med lite variation.

Ex: Jag skäms ibland över hur sällan jag tar mig tiden att träffa min familj. Hur sällan jag faktiskt ringer min mamma, hur sällan jag träffar henne. 

 

Antites – Motsatser ställs mot varandra. Ex: svart och vit, rik och fattig... Jag tror att drivet är min bästa vän och absolut största fiende.

 

Överdrifter – Att göra något värre/roligare/sorgligare... än det egentligen är.

 

Allusioner – Anspelningar på något som läsaren känner till, en händelse, saga, reklam...

 

Allitterationer – Flera ord börjar på samma bokstav.

 

Bildspråk - Hitta roliga och oväntade bilder som lyssnaren känner igen sig i.

Det är vanligt att talare använder bildspråk för att göra en beskrivning mer levande och åskådlig. Istället för att beskriva något som det egentligen är hämtar man jämförelser från annat håll.

 

·         Liknelse – Man liknar två olika saker med varandra och använder ordet som som jämförelseled.

      Ex: Skolan är som rena cirkusen, gå som på räls…

·         Metafor – Man gör en jämförelse utan att använda ordet som.

      Ex: Jag fick en kalldusch över mig, gå i någons fotspår, ge ett extra lager av mentalt underhudsfett…

 

Gestalta och visa med konkreta exempel – måla upp små nära situationer som lyssnaren kan känna igen sig i.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Centralt innehåll

• Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
• Disposition och redigering av texter med hjälp av digitala verktyg. Bearbetning av egna och gemensamma texter till innehåll och form. Att ge och ta emot respons på texter.
• Språkliga strukturer och normer. Stavning, meningsbyggnad, styckeindelning och olika typer av textbindning. Ordklasser och satsdelar.
• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte, mottagare och sammanhang. Talmanus samt analoga och digitala verktyg för att planera och genomföra muntliga presentationer.
• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i berättande och poetiska texter. Bildspråk, gestaltningar, parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Sakprosatexter för ungdomar och vuxna. Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter. Texternas syfte, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag. Kombinationer av olika texttyper.
• Texter i digitala miljöer samt andra texter som kombinerar ord, bild och ljud. Språkliga och dramaturgiska komponenter samt hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i filmiskt berättande, teaterföreställningar och webbtexter.
• Ord och begrepp för att på ett varierat sätt uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på syfte, mottagare och sammanhang. Språkets betydelse för att utöva inflytande.

Kriterier

• Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna. Eleven framför åsikter med till viss del underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Eleven skriver olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl. Eleven framför åsikter med relativt väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Eleven skriver olika slags texter med relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett fungerande sätt.
• Eleven samtalar om och diskuterar varierande ämnen på ett sätt som utvecklar samtalen och diskussionerna väl. Eleven framför åsikter med väl underbyggda argument. Dessutom förbereder och genomför eleven muntliga framställningar med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
• Eleven skriver olika slags texter med god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang. Eleven följer språkliga normer på ett väl fungerande sätt.

Uppgifter

Du har blivit utvald att hålla i ett sommarprogram på radio! Grattis!

Här kommer mallen för hur du gör ditt sommarprat! Lycka till!

Sommarpratare.docx