Genetik åk 9, v. 34-39

I detta arbetsområde ska vi arbeta med genetik, ärftlighetslära. Genetik är en vetenskap inom biologin som studerar hur egenskaper nedärvs, hur DNA är uppbyggt och fungerar, hur förändringar av generna uppstår, samt den biologiska variationen. Varför ser vi olika ut? Allt detta ska vi försöka reda ut i området genetik.

Vad:

• Känna till begreppen DNA, gen och kromosom
• Kunna skilja på vanlig celldelning och reduktionsdelning 
• Veta hur dominanta och recessiva anlag ärvs och styr egenskaper
• Veta hur könet ärvs hos människan
• Ha kunskap om mutationer

 

Varför:

Få inblick i:

• aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
• evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
• aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel genterapi

 

Hur:

Gemensamma genomgångar.

Arbeta och läsa i biologiboken.

Diskussioner både i helklass och i grupp.

Filmer

 

 

Veckoplanering:

Vecka	Innehåll	Sidor	Begrepp	Länkar
34	Vi lär oss om gener, DNA och proteiner	s.300-306	genetik, DNA, gen, kvävebas, baspar, DNA-sekvens, arvsmassa	(323) Dna förklarad | BIOLOGI | Gymnasienivå - YouTube https://app.begreppa.se/videos/biologi/slaktskap-och-utveckling/vad-ar-dna-och-gener
35	Vi fortsätter arbete med gener och proteinsyntesen   Celldelning: -vanlig celldelning -reduktionsdelning	s.300-306	protein, kodar för, aminosyra, triplett, genreglering   vanlig celldelning, reduktionsdelning, könskromosom	Kemi - Gener och proteiner (binogi.se)   https://www.youtube.com/watch?v=PHSlrOJzYPo   Naturkunskap förklarad: Celldelning | UR Play Biologi - Celldelning (binogi.se)
36	Vi lär oss om kromosomer, dominanta och vikande anlag Labb: (vi tar ut DNA ur en kiwi) Labb om könskromosoemr   Korningsschema	s.307-313	kromosom, kromosompar, vanlig celldelning, reduktionsdelning, könskromosom, allel, dominant och vikande anlag,  korsningschema	Naturkunskap förklarad: Celldelning | UR Play Biologi - Celldelning (binogi.se) Biologi - Dominanta och recessiva anlag (binogi.se) https://app.begreppa.se/videos/biologi/slaktskap-och-utveckling/hur-arver-vi-anlag-fran-vara-foraldrar Biologi - Dominanta och recessiva anlag (binogi.se)
37	Vi lär oss om mutationer, vikande och dominanta sjukdomsanlag, kromosomförändringar	s.316-218	mutation, dominant sjukdomsanlag, vikande sjukdomsanlag, könsbundet arv, kromosomförändring	Biologi - Mutationer (binogi.se)
38	Genterapi och genteknik öva på en gammal NP uppgift	s.410-415	modellorganism, gensax, genterapi, precisionsmedecin	Biologi - Genteknik (binogi.se) Biologi - Etik och genteknik (binogi.se) Naturkunskap förklarad: Genteknik | UR Play GMO (sliplay.se) Briljanta forskare: Gyllene riset | UR Play Briljanta forskare: Gensaxen | UR Play fördjupning: Framtidssäkrat - om CRISPR-tekniken och DNA (sliplay.se)
39	Rep + prov

 

Begreppslista: 

Genetik: genetik betyder ärftlighetslära och handlar om hur arvsanlagen, generna, för de biologiska arvet vidare.

arvsmassa: arvsmassan är detsamma som DNA, dvs, det genetiska materialet. Även det genetiska material som finns mellan generna, överskotts-DNA eller "skräp-DNA" ingår.

DNA: DNA är en jättemolekyl som innehåller hela vår arvsmassa. DNA har formen av en dubbelsträngad spiral.

kvävebas: I DNA finns det fyra olika kvävebaser: A (adenin), C (cytosin), G (guanin) och T (tymin), som kan liknas vid bokstäver som bildar det genetiska alfabetet.

baspar: ett baspar består av två genetiska bokstäver som sitter ihop i DNA-molekylen. A med T och C med G. Arvsmassan i varje mänsklig cellkärna består av cirka tre miljarder sådana baspar. eftersom basparen kommer i olika ordning längs DNA-molekylen är variationsmöjligheterna enorma. 

gen: En gen är ett bestämt avsnitt av DNA som innehåller information om hur cellen ska bilda ett visst protein. Vissa gener är korta och består av bara några hundra baspar, andra är långa och kan innehålla hundratusentals baspar. Vi människor har ca 22 000 olika gener.

protein: varje gen kan ge upphov till ett eller flera proteiner. Proteiner bygger upp din kropp. I varje cell finns ca en miljard proteiner, och det finns tiotusentals olika sorters proteiner i din kropp.

överskotts-DNA: överskotts-DNA eller "skräp-DNA" är de delar av arvsmassan som inte är gener och alltså inte ger upphov till några proteiner. men på senare år har forskarna upptäckt att "skräp-DNA" ändå kan vara viktig och bland annat påverka aktiviteten hos de gener som bildar proteiner.

ribosom: Ribosomerna är cellernas proteinfabriker. Här kopplas aminosyror ihop så att olika proteiner bildas.

genreglering: genreglering innebär bland annat att gener slås på och av vid olika tidpunkter. det är grunden till att inte alla celler i kroppen blir likadan utan kan specialisera sig, trots att alla celler innehåller samma arvsmassa och alltså samma gener. i celler som exempelvis ska bli nervceller aktiveras vissa gener medan andra stängs av, och i muskelceller slås andra gener på och av.

Kromosom: Kromosomerna består av långa, tätt hoplindade DNA-molekyler. I dina celler har du 46 kromosomer, 23 från din mamma och 23 från din pappa. 

Vanlig celldelning: De 46 kromosomerna bildar 23 kromosompar. De 23:e kromosomparet är könskromosomerna. 

Reduktionsdelning: Reduktionsdelning är det som änder när könsceller (spermier och äggceller) bildas. De celler som könscellerna bildas ifrån har från början 46 kromosomer, men under reduktionsdelningen halveras antalet så att könscellerna får 23 kromosomer. 

Dominant gen: Gener förekommer parvis, en från mamma och en från pappa. En dominat gen i ett genpar gör att en viss egenskap alltid slår igenom.

vikande gen: vikande gener gör att en egenskap slår igenom bara om båda generna är vikande. En vikande gen är alltså underordnad en dominant gen. 

Korsningsschema: Korsningsschema används för att visa hur egenskaper som beror på en enda genpar kan ärvas, beroende på vilken kombination av dominanta och vikande gener som man har ärt från sina föräldrar. 

mutationer: Mutationer är förändringar i arvsmassan som inte kan repareras och som blir bestående.

dominant sjukdomsanlag: Ett dominant sjukdomsanlag slår alltid igenom och gör att sjukdomen bryter ut. Om en förälder har ett dominant sjukdomsanlag och den andra föräldern friska vikande anlag är risken för att barnet får sjukdomen 50 %.

Vikande sjukdomsanlag: för vikande sjukdomsanlag ska orsaka en sjukdom krävs att båda generna i genparet är förändrade. Om både mamman och pappan bär på samma vikande sjukdomsanlag är risken för deras barn att få sjukdomen 25 %. 

Könsbundet arv: Med könsbundet arv menas framför allt sjukdomar som orsakas av vikande sjukdomsanlag som sitter på X-kromosomen. De drabbar nästan enbart pojkar eftersom de bara har en X-kromosom och därför bara enkel uppsättning av genen. Flickor kan vara anlagsbärare men blir som regler inte sjuka eftersom de har en "reservgen" i sin andra X-kromosom.

hybrid DNA-teknik: Hybrid-DNA-teknik är en viktig genetisk metod med vars hjälp forskarna bland annat kan överföra gener mellan olika organismer. 

Genterapi: Genterapi innebär att man försöker ersätta en skadad gen genom att överföra en motsvarande frisk gen till de sjuka. 

Bioteknik: Teknik som tar vara på de tjänster olika organismer kan utföra, till exempel jäsning av alkohol elller slambildning i reningsverk.

Genteknik: Teknik som bygger på aktiva förändringar av organismernas genuppstättning.

GMO: Förkortning för genetisk modifierad organism.

 

 

Uppgifter

Instuderingsfrågor

Vad man ska kunna i genetik för att få godkänt.docx

vad man ska kunna inför provet.docx

Facit - Genetik, instuderingsfrågor.docx

Genetik, instuderingsfrågor HT22.docx