HT2022 Introduktionsplanering Kottebo

Det här är den första planeringen i Farstas kommunala förskolors systematiska kvalitetsarbete. Totalt har vi tre planeringar varav Introduktionsplaneringen är den första och sträcker sig fram till oktober då projektbeskrivningen skrivs. Planeringen används som en riktning för utbildningen och undervisningen samt för att koppla de observationer och dokumentationer som görs under introduktionsperioden.

Introduktionsperiod

Denna planering är klar förutom frågorna under Hur ska utbildningen genomföras?

När detta är klart tilldela till din/er grupp i augusti. Bra jobbat!

Syfte med förskolans introduktion

Under introduktionsperioden ska vi lära känna varje barn, se vad de har för tidigare erfarenheter och intressen för att identifiera ett nuläge. Vi utmanar barnen i sitt lärande, deras intressen och erfarenheter tas tillvara. Samtidigt ska förskolan ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Förskolan ger varje barn en möjlighet att känna samhörighet i gruppen, de utvecklar en förmåga att lyssna och reflektera tillsammans med andra, både barn och pedagoger. Genom en tydlig information och kommunikation om mål och innehåll i utbildningen skapas förutsättningar för en god samverkan med hemmet. 

Vad sker under introduktionsperioden?

Varje barn ska känna att förskolan är till för dem, en plats dit de vill komma. De erbjuds en tydlig, tilltalande, tillgänglig och tillåtande miljö där utforskande, nyfikenhet, lek och lärande står i centrum. Samtidigt blir barnen en del av en gemenskap, de lär känna sin personal och de andra barnen i barngruppen. 

Planeringen används för att koppla lärloggar med observationer och dokumentationer vi samlar på oss under introduktionsperioden. Dessa använder vi sedan när vi går vidare och formulerar vår projektfråga i nästa planering.

Under introduktionsperioden iscensätter vi undervisningssituationer, där vi observerar barnens intressen samt hur de interagerar med aktiviteterna som erbjuds. Här introducerar vi samtidigt miljö och material, ute och inne. 

I samband med introduktionsperioden erbjuds vårdnadshavare möten och information kring förskolans utbildning.

 

Hur ska utbildningen genomföras? (svara på frågorna)

Hur organiserar vi för en utbildning som är tydlig, tilltalande, tillgänglig och tillåtande för alla barn? 

Vi utformar olika lärmiljöer på avdelningen som tydligt visar vilka möjligheter barnet har i just den lärmiljön. I nuläget har vi byggt upp våra miljöer så barnen har möjlighet att visats i vår ateljé, digitala kub och läshörna. Vi har ett stort utrymme för bygg och konstruktion, hemvrå, matematikhörna och fordon. Våra lärmiljöer är föränderliga, vilket innebär att olika lärmiljöer ser olika ut beroende på projekt och barnens intresse. Vi introducerar och arbetar med våra rutiner och strukturer för att skapa förutsägelse och trygghet. Vi vill skapa en kultur tillsammans med barnen där vi respekterar varandra, lyssnar på varandra, 

Våra lärmiljöer och material är viktiga för oss och ur ett hållbarhetsperspektiv, ska vi vara rädda om det vi har. Vi samtalar med barnen om materialet vi använder och hur vi ska använda materialet för att det ska hålla längre. 

Vi är förebilder för barnen och genom aktivt lyssnande och vara en aktiv pedagog, kan vi visa och synliggöra för barnen hur vi ska vara mot varandra, våra miljöer, vårt material 

Hur förbereder vi oss för att arbeta utifrån en tydliggörande pedagogik?

Vi har tydliga rutiner och strukturer som skapar förutsägelse och trygghet i vad som kommer hända härnäst. Vi arbetar med bildstöd som en metod för att skapa en tydliggörande pedagogik och barnet får möjlighet att både med ord och bild förstå vad som sker. 

Hur förbereder vi våra lärmiljöer utifrån att barnen nyfiket och lekfullt får bekanta sig med läroplanens ämnesområden?

Vi iscensätter olika lärandemiljöer och undervisningssituationer som lockar till nyfikenhet, utforskande och lärande. Det ger oss en grund för att kunna observera och lyssna in vad barnen uttrycker för tankar, funderingar och vad de visar intresse för. Det ska finnas en didaktisk tanke bakom valet av aktiviteter som möter både barnet och det framtida projektet. 

För att skapa föränderliga lärmiljöer utgår vi från barnens nyfikenhet och intressen. Genom observation, kommunikation och samspel får vi information om detta, som vi sedan förändrar och utvecklar vår miljö utefter. I våra lärmiljöer- ute och inne, får barnen möjlighet att möta olika material och lärmiljöer som möter de olika ämnesområdena i läroplanen. I verksamheten möter barnen:

- Språk och literacy
- Matematik
- Naturvetenskap och teknik
- Digitala verktyg
- Estetiska uttrycksformer 
- Litteratur och berättande 
- Rörelse, hälsa och återhämtning 
- Kultur 
- Delaktighet och inflytande 
- Samspel och relationsskapande 

Hur förbereder vi våra lärmiljöer utifrån att barnen nyfiket och lekfullt får bekanta sig med våra uppmärksammade utvecklingsområden från omeps skattning? Beskriv vilka/vilken dimension ni kommer ha mest fokus på.

Vi förbereder de olika lärmiljöerna genom att ha sparsamt med material framme, för att ha ett hållbart perspektiv på vårt material. Istället för att slänga material som blir över ska vi försöka hitta nya användningsområden. Ex, kan vi skapa med detta? På vilket sätt? Kan det bli ett tilläg i aktiviteten/undervisningen?

Vi värnar om varandra och avdelningen. Genom att jobba med Kompisböckerna och Olikaförlaget, möter vi genom litteraturen situationer och perspektiv som främjar samspel, relationsskapande, respekt och hur vi ska vara mot varandra

Hur organiserar vi verksamheten för att lära känna varje barn, vad de har för tidigare erfarenheter och intressen?

Vi organiserar en verksamhet som är byggd på respekt mot varandra. Vi lyssnar pratar med varandra, på varandra, ställer frågor, leker tillsammans, delar med oss osv. När vi pedagoger aktivt vägleder och synliggör hur vi ska vara med varandra lär vi också barnen. Genom lek, kommunikation, samspel, aktiviteter och gruppstärkande lekar lär vi känna varandra. Samlingen och matsituationerna fungerar som bra tillfällen för samtal där varje barn får möjlighet till talutrymme. 

Hur förbereder vi oss för att ge varje barn en möjlighet att känna trygghet och samhörighet tillsammans med andra, både barn och pedagoger?

Vi pedagoger är nära barnen, är delaktiga i deras lek och aktiviteter. När vi är nära barnet får vi möjlighet att finnas till hands när olika situationer uppstår och trygghet behövs. För att känna trygghet och samhörighet till gruppen och pedagoger genomför vi olika aktiviteter och gruppstärkande lekar. Vi skapar olika lekgrupper inne där varje barn får möjlighet att leka med olika kompisar och skapa nya relationer och intressen. 

Hur skapar ni ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna samt informerar om mål och innehåll i utbildningen? 

Daglig kontakt vid lämning och hämtning, veckobrev, lärloggar och twitter. I vår hall- precis vid grinden till avdelningen, finns en anslagstavla med information om verksamheten, mål och innehåll. 

 

Information om lärloggar

Lärloggar och Planeringar utgör underlag för vidare undervisning och utvecklingssamtal.

Pedagoger lägger in ett urval av samlad dokumentation i lärlogg för grupp.

En lärlogg visar på en pedagogisk aktivitet, planerad eller spontan, där syftet är att synliggöra barns lärande.

När en lärlogg för grupp publiceras blir den synlig i Skolplattformen för vårdnadshavare.

Utifrån gruppens gemensamma lärloggar skapar pedagogerna individuella lärloggar 1-2 ggr/år som endast är synliga för det enskilda barnets vårdnadshavare.

I de individuella lärloggarna är fokus riktat på barnets förändrande kunnande, lärande och utveckling. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga,
• ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
• vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande,