Teamplan Skogen 22/23 Björndammens förskola 22/23

Skogens grupp består av barn mellan 1 till 6 år. För tillfälligt har vi 16 barn. Vi som arbetar på skogen heter Marina, Marie, Yvette och Karin.

Prioriterat utvecklingsområde för Björndammens förskola

Utbildningen och undervisningen på vår förskola ska utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation.

 

VAR ÄR VI? 

Varför ska vi arbeta med detta område? Hur uppkom det? Behov/intresse hos barnen 

Inom barngruppen ligger den språkliga nivån olika.

Några barn har hunnit att bygga upp det svenska språket medan andra har precis börjat, detta gäller oavsett ålder.

Vi har sett att behovet är stort då barnen har annat modersmål.

 

Samlad beskrivning utifrån kartläggning och analys av nuläge. 

Flera av barnen har annat modersmål och har inte med sig det svenska språket hemifrån. Vi märker att ett par av de blivande skolbarnen har svårigheter att bygga korrekta meningar. Vi använder oss av bildknippan för att förstärka kommunikationen med de barn som inte har full förståelse för det svenska språket. 

 

 

VART SKA VI? 

Vilka av läroplanens mål ska vi fokusera på? (välj ett/två egna mål utifrån det prioriterade utvecklingsområdet) 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

 

 

På vilket sätt kopplar vi ihop vårt/våra egna valda mål med förskolans prioriterade mål?

        Genom att kontinuerligt arbeta med;

• rörelse och dans (projekt hållbara barn),
• sång och musik (Kulturskolan),
• Kompisböckerna (språk och likabehandling),
• Babblargruppen (språkstimulerande aktiviteter, dans och rörelse),
• skapande,
• böcker i pappersform och som e-böcker.

Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att använda matematiska begrepp och matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar?

 

Vi tänker att vi tar till fasta på barnens intressen att bygga som vi ser att de gör spontant mycket i deras lekar och med detta tänker vi att det blir lustfyllt och i meningsfulla sammanhang för dem.

Att vi pedagoger ihop med barnen bygger och pratar om de framskridande projekten och sätter ord på olika begrepp.

Vi sätter upp lista över ord som stöd för oss pedagoger att ha vid undervisningsmattan där barngruppen brukar bygga.

Vi pratar om erfarenheter som barnen har och som de visar genom sitt byggande.

Vi kommer att lägga ut målarbilder med geometriska former som bildar olika figurer. Dessa bilder kommer barnen att ha full tillgång till främst ute i lekhallen för de äldre barnen.

 

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.

Dans och sång har vi sett att barnen gärna är med på.

Vi tillgång till bärbara högtalare som vi kan ta med för både planerade och spontana tillfällen att sjunga och dansa till.

Ute på gården har vi stora ytor för barnen att röra sig på så som att; cykla, klättra i klätterställningar och olika redskap att ha framme fritt eller vid olika inplanerade tider.

Vi ser också att vi kan få in rörelseglädje mellan övergångar då barnen ska gå på toaletten, gå in eller ut till gården o.s.v.

I arbetet mot rörelseglädje är det viktigt att barnen är med och påverkar undervisningen. Detta gör vi genom att observera barngruppen och be de äldre barnen om hjälp till sånger, danser och fysisk aktivitet med och utan redskap. De yngre får vi mer v

 

 

Vad händer i verksamheten när vi arbetar mot ovan uppsatta mål?  

Xxxxxx

Med det ovan skrivna målen ser vi att barnen får möjlighet till rörelseglädje och då också utveckla sin kroppsuppfattning.

Att stärka sin kroppsuppfattning kan stärka barnens självkänsla som i sin tur påverkar viljan och modet att röra sig mer och då utforska och lära sig nya saker.

 

 

Vilka ord kopplade till målen ska barnen möta under läsåret?  

 

 

• Rörelse
• Balans
• Hälsa
• Välbefinnande
• Andfådd
• Träna
• Springa
• Rulla

 

 

• Rulla
• Sortera
• Former (kvadrat, rektangel, triangel, cirkel, oval)
• Minst
• Störst
• På
• I
• Under
• Bakom
• Sidan

 

 
Vilken del i vår Likabehandlingsplan ska vi arbeta med? 

 

Allas lika värde där vi vill att barnen ska utveckla sin empati, känna omsorg och respekt för varandra.  

 

HUR GÖR VI? 

Vilka arbetssätt och metoder ska vi använda oss av? 

Xxxxxx 

Högläsning ur "Kompisböckerna" för barn mellan 4 till 6 år.

Uppgifter och arbetsmaterial från "Kompisböckerna" som är till för barnen mellan 4 till 6 år.

"Stopp-handen" som vi pedagoger kommer att lära ut till hela barngruppen. Stopphanden ska vara ett snällt nej och är ett medel att stanna upp för reflektion om att lösa problem.

Vi utgår från Babblarna med de yngre barnen. Vi använder oss av böcker och objektsagor där barnen får koppla bild till objekt. Här använder vi oss också av de olika babblarna som kommer med olika uppdrag utifrån våra mål. Vi vill också använda oss av Takk-tecken i undervisningen. 

 

 

Vårt mål är att barnen ska vara aktiva i sitt lärande. Därför kommer vi pedagoger att vara observanta på vad som händer mellan barnen i deras lekar. Vi har många böcker från serien "Kompisböckerna" som handlar om olika dilemman som kan uppstå hos oss på förskolan och där hemma hos barnens familjer. Böckerna utgår från Barnkonventionen och är skrivna på konkreta sätt så barngruppen ska kunna vara delaktiga i högläsningen.

Vi kommer att titta på vilka behov barnen kan behöva ha och även om det uppstår ändrade beteendemönster där barnen behöver vägledning att bryta mönster och se lösningar.

 

 

 
Hur skapar vi en miljö där barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära står i fokus?  

 

• Vi pedagogers förhållningssätt är viktigt i detta arbete; att vi är med i barnens lekar, ger påståenden och är nyfikna på nya ideer och göranden som barn och vi vuxna säger eller gör.
• Att vi pedagoger erbjuder material som inspirerar.

Hur blir barnen delaktiga och hur får de inflytande?  

Vi observerar dem vad de spontant gör och vad de kommunicerar mellan barn/barn och barn/vuxen i både den fria leken och i de planerade aktiviteterna.

Vi pedagoger är lyhörda för vad barnen uttrycker genom deras kroppsspråk och tal,

Vi ställer stödjande frågor som barnen kan svara på genom deras göranden, kroppsspråk och det talade språket.

För att bli extra tydliga utgår vi ifrån det barnen känner till utifrån sin personliga utveckling.

Det har byggts upp en kultur att använda sig av TAKK-tecken mellan barn och vuxna. Vi ser att barn med små ordförråd använder sig av tecken och då speciellt när de önskar mat.

 

 

Vi tänker att "stopp-handen" kan bli ett verktyg för barnen att uttrycka sig vad de tänker genom att det fortsättningsvis blir en metod som används i gruppen av både de som redan lärt sig arbetssättet och de som nyss börjat i gruppen.

Vi sätter upp inspirationsbilder och dokumentation i verksamheten som inbjuder till samtal och reflektion mellan barnen och pedagogerna om det vi arbetar med i undervisningen.

 

 

Metoder för dokumentation? Vilka situationer ska dokumenteras? 

 

• Vi har delat upp så varje pedagog har ansvar för någon/några av de aktiviteter som vi har varje vecka.
• Varje pedagog har egen reflektionstid varje vecka för sin grupp samt gemensam tid (månadsrapport) för uppföljning varje månad för vad vi sett i hela barngruppen.
• Vi fokuserar på att dokumentera när vi har våra grupper.

Vi tittar på om barnen visar intresse för våra syften med undervisningen och vad de lärt sig efter våra uppsatta mål. Vi kommer att följa deras utveckling under längre tid för att se vilka skillnader som blir;

- uppbyggnad av ordförråden,

- om barnen är med i fysiska aktivitet som är pulshöjande. De pulshöjande aktiviteterna kommer vi pedagoger att titta på            både vad våra planerade aktiviteter gör för vilka val barnen gör och de väljer ute på våra gårdar, 

- ställa reflekterande frågor under tiden vi undervisar kring likabehandling i Kompisgruppen för att se om de förstår ämnet vi      samtalar kring ,

- vi är med barnen i deras lekar och lyssnar på vilka ord de använder.

- Vi kommer att vara extra lyhörda om de säger de ord vi skrivit ner för att använda i undervisningen vid våra mötesplatser för    lek och lärande.

 
Hur följer vi upp vår kartläggning för att se vilka effekterna vårt agerande har haft på barnens kunskaper och förmågor?  

Se ovan

 
 

HUR BLEV DET?  

Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten. Skillnad mellan utvärdering och analys av genomförd undervisning: Utvärdering - VAD HAR HÄNT?   -----   Analys - HUR & VARFÖR hände det? 

Utvärdering VT-23

Vilka effekter har vårt agerande haft på barnens kunskaper och förmågor? 

Vi har fortsatt att inspirera barnen med olika material inom språk och rörelse och vi ser att de använder materialet och tycker att det är roligt. Barnen rör sig  på eget initiativ och väljer olika rörelseaktiviteter. De vill använda korridoren till rörelse. De vill gärna göra rörelseuppdrag och använder sig själva av de orden som vi har tränat på. Genom att vi har utövat massage och yoga ser vi att de är mer hänsynsfulla och mer omtänksamma om varandra. De respekterar varandras gränser bättre. De reflekterar över hur snabbt pulsen slår i pulshöjande samt pulssänkande aktiviteter. De äldre barnen har genom att ha gymnastik en gång i veckan blivit drivande och ansvarstagande som de visar genom att bygga stationerna och är väldigt engagerade. De kan under dagen spontant börja att styrketräna. De pratar också om att de har ont i musklerna efter träningsaktivitet. Vi har reflekterat och samtalat om vad träningsvärk är. Vi ser att de yngre barnen har utvecklat sitt språk ännu mer. De kommunicerar genom att visa varandra och sätter ord på det de ser och gör. De jämför tex. pussel med bilder på dokumentationsväggen, benämner objekten och några av barnen visar TAKK-tecken. Genom Bornholmsmodellen har barnen utvecklat sitt språk genom att identifiera ljud till objekt. De yngre barnen imiterar och lär sig av de äldre barnen. Några av de äldre barnen är bra på att hitta olika rimord till övningarna i Bornholmsmodellen. 

 

På vilket sätt har pedagogernas förhållningssätt och undervisning bidragit till att skapa en miljö där utforskande nyfikenhet och lust att lära står i fokus?  

 

Inom arbetsgruppen har vi varit noggranna att prioritera att ta vara på den tid vi fått att reflektera och följa upp vad som hänt under terminen med gruppen. Vi har haft som utgångspunkt att vara förebilder och delaktiga i deras lärprocesser genom att vårt fokus har varit att få barnen till att reflektera genom frågor och samtidigt koppla ihop ord till aktiviteterna vi gjort. Genom att ha dokumentation från vår undervisning uppe på väggarna har barn och pedagoger inspirerats till att ha samtal om det vi sett på bilderna tillsammans. 

 

 

Vi ser nu att barnen blivit medvetna om sin kropp och vad som händer när de utövar rörelse i olika former. De kopplar ihop rörelse med passande ord.

 

 

Deras ordförråd har ökat stort och de har blivit pratglada. Från att de varit tysta får vi pedagoger nu hjälpa dem att tänka på att alla ska ha möjlighet att  kunna få komma till tals. Vi ser och hör att kommunikationen har utvecklats hos de yngre barnen då de kan göra sig mer förstådda för både vuxna och barn. Några har också börjat använda det talade ordet som verktyg vid konflikter istället för att bara agera ut fysiskt mot varandra. De har lärt sig att använda sig av stopphanden. De kan även gå emellan andra barn som är i en konflikt och visa handen och säga stopp.

Vi har fortsatt med att göra spontant massagesaga med sång som för att få positiv kontakt med barnen för främst de yngre barnen. Det har tillexempel varit vid övergången då de kommer till oss. De som varit mer avvaktande har vi sett blivit avslappnade och öppna för att bli mött av pedagogen.

Några av de yngre har nu också börjat göra rörelserna på oss pedagoger och sjunga sången utifrån deras språknivå. Sången som vi använder oss av är "Imse vimse spindel". 

 

 

 

 

Vilket inflytande och delaktighet har barnen haft på arbetssätt och verksamhetens innehåll?  

Vi pedagoger har observerat och sett ett stort engagemang inom barngruppen och har då kunnat konstatera att vi varit på rätt väg i metoderna för barnens lärande. Undervisningen har hela tiden varit fokus på att det skulle upplevas meningsfullt för barnen vilket vi också sett då de spontant själva utövat de områden vi arbetat med. Vi ser också att de kombinerar det vi undervisat kring ihop med egna idéer som då vi tillexempel hörde ett av barnen som börjat leda dagens aktivitet med att säga att han visade rörelser på turkiskt vis. Vid detta tillfälle hade pedagogen som hade hunnit att tala om vad som stod på Schemat att göra behövt gå iväg för att hjälpa ett annat barn. Detta är ett av alla exempel som visat på att barnen vill och känner rörelseglädje. Spontant pratar de också om vad som händer i kroppen när de har rörelse så som att de känner pulsen, blir varma i kroppen, blir andfådda osv. Barnen har haft möjlighet att göra olika rörelseaktiviteter genom att scanna QR-koder som suttit på väggen. De har frågat om vi tex. kan göra tabata, yoga eller dansa. 

Vi har också ändrat miljön när vi sett att vi behövt för att fortsätta att ha ett lugn i gruppen vilket har genererat till att barnen fortsatt haft tydliga fokus. 

 

Vi pedagoger har varit snabba att haka på barnens lekar för att hålla kvar intresset och visat att vi varit intresserade av deras göranden, på så sätt har de fått responsen att det de gjort varit intressant.

Barnen har fått uppleva att de fått uppmärksamhet och bekräftelse på det de gjort.

 

Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts? 

Genom långsiktigt och väl implementerat arbetssätt har vi fått bekräftat att det rika materialet på väggarna varit stöd och påminnelse för de som är i vår verksamhet barn som vuxna. 

 

Nu har det spontana pratet om olika former avtagit men när kunskapen behövs så fyller barnen i.

Det kan också vara situationer då vi pedagoger själva blir osäkra och kan behöva stöd för att hålla igång samtal.

Barnen ser vi blir glada av att kunna hjälpa till när de hör oss vuxna bemöter dem med att tacka och poängtera att det känns skönt för oss att få deras hjälp. Det har blivit ett utvecklat symbiosförhållande där vi gått från att vi vuxna har gett och till nuläget att vi kan få tillbaka.

 

Utvärdering HT-22

Vilka effekter har vårt agerande haft på barnens kunskaper och förmågor? 

 Vi har inspirerat barnen med olika material inom språk och rörelse och vi ser att de använder materialet och tycker att det är roligt. De visar varandra och sätter ord på det de ser och gör. De letar och hittar former i vardagen. Tex. vid frukosten reflekterar de kring vilken form smörgåsen har utifrån att de äter på den. Vi gjorde hinderbana med rörelsekorten. Barnen deltog i utformningen av banan. Här såg vi att flera barn hade fått förståelse för orden och kunde också tolka bildstöden. För några av våra barn får vi förtydliga för genom att följa med och visa då det var svårare för dem att hänga med i vad de olika orden betyder. Barnen stöttar också varandra.  Vi ser också ett stort intresse för rörelsebilderna bland barnen. De turas om att vända på bilderna och gör rörelserna. De benämner också rörelsens namn. Vi upplever att det är en väldigt bra aktivitet att ta till när barnen har mycket spring i benen.

Orden som vi använder oss av börjar barnen förstå och kan ta instruktioner i tex. hinderbanan. Vi hör tex. orden Rotera, Träna, Andfådd, Balans, Kvadrat, Rektangel, Triangel, Cirkel, Oval, Gå framlänges, Gå baklänges, Hoppa, Rulla, Springa... Vi ser ett fortsatt intresse för rörelsebilderna och barnen börjar själva att använda dem på mattan och vill bygga hinderbana tillsammans. Vi ser en utveckling hos barnen att de klarar att göra den på egen hand och hjälper varandra. De är också kreativa och kommer på egna rörelser. Här ser vi att det finns en vilja att samarbeta kring aktiviteter. Detta ser vi som ett resultat av att vi har arbetat med kompisböckerna i vår undervisning.

En observation är att två av de Vi har också observerat att några av de äldre barnen i lekhallen har börjat med att göra träningsövningar. Ett exempel är när ett av barnen sa “Vi måste träna”. Det ena barnet visade och det andra gjorde likadant. När vi uppmärksammade hur det känns i kroppen när man tränar så började de reflektera lite själva kring frågor som pedagogen ställde. Hur känns hjärtat? Slår det lugnt eller slår det snabbt? Ett av barnen svarade att det är så snabbt så jag hinner inte.

 
På vilket sätt har pedagogernas förhållningssätt och undervisning bidragit till att skapa en miljö där utforskande nyfikenhet och lust att lära står i fokus?  

Vi agerar som förebilder med inlevelse i det vi gör. Vi är delaktiga i barnens lek och ställer reflekterande frågor och är nyfikna på hur barnen tänker. Vi spinner vidare på barnens tankar och funderingar. Vi tillför material i vår lärmiljö utifrån barnens intresse och vad vi känner att vi vill att de ska ha mer av i sin undervisning utifrån läroplanen.

 
Vilket inflytande och delaktighet har barnen haft på arbetssätt och verksamhetens innehåll?  

De yngre barnen observerar vi vad deras intresse ligger just nu och utgår ifrån det i deras lärmiljö.

Efter den planerade undervisningen har de äldre barnen ett stort inflytande och delaktighet av sin dag. Vi ger barnen  frihet under ansvar. De samlas gärna i grupp och leker olika rollekar.

 

Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts? 

Vi känner att vi vill ge barnen mer inflytande över sin dag. Vi planerar att ha ett samtal tillsammans med barnen om hur de vill ha sin vila och vad de vill göra efteråt då vi har upplevt att vilan har varit orolig för några av våra barn. 

Vi vill lägga till nya former denna terminen då barnen kan de "vanliga" nu. 

Vi arbetar vidare med Kompistemat och Babblarna. 

Vi fortsätter med våra planerade rörelseaktiviteter. Vi kommer att spara vissa av Julkalenderns QR-koder som var populära bland barnen, och samla de på ett papper för att ha på väggen så att barnen kan scanna av dem själva. Vi ser detta som ett av våra arbeten till att ge barnen inflytande under dagen.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,