Social och emotionell utveckling

Den Sociala och emotionella utveckling står i fokus nu i början av terminen för att bygga en trygghet inom barngruppen.

Kartläggning "VAR ÄR VI"?

• Vi har startat upp fokusområdet, social och emotionell utveckling. Vi arbetar med att få ihop en trygg barngrupp, där barnen ska känna sig trygga med varandra samt med oss pedagoger. 
  
  Doddo har varit på besök på samlingen/undervisningen. Doddo gillar att prata kring känslor, hur en bra kompis är och prata konfliktlösning. Även de andra babblarna och olika djur har varit med. Vi har uppmärksammat hos barnen att babblarna och djur är ett stort intresse. 
  
  Vi fokuserar nu på känslorna glad och ledsen. Och barnens sociala samspel med varandra. 
  Vi använder oss av tecken som stöd.
  Vi håller på att planera hur vi ska strukturera upp undervisningen. Några idéer har vi kommit fram till: fokusera på känslorna glad och ledsen, utveckla barnens sociala samspel, hur ska en bra kompis vara och hur vi kan trösta en kompis.
  Vi har valt ut några material som barnen är intresserade av och de ska vi använda oss av i utbildningen.
  Barnen ska känna gemenskap och trygghet med varandra i gruppen.
  Empati.
  Det sociala samspelet.

 

Utvecklingsområde "VART SKA VI"?

Prioriterat målområde:

Social och emotionell utveckling. 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, (Lpfö18)

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande, (Lpfö18) 

Förväntat resultat:  

Att barnen ska bekanta sig med känslorna, ledsen och glad. Vi vill se en utveckling i empatin hos barnen, ifall kompisarna är ledsna kan de trösta genom tex med en klapp eller en kram förutsatt att det ledsna barnet tycker att det är okej att bli tröstad på det sättet. 

Att barnen är goda kompisar och hjälper varandra. 

Utveckla det sociala samspelet i leken och under alla rutiner i förskolans vardag. 

De ska känna trygghet med sina kompisar samt vi pedagoger. 

Vi vill se en utveckling hos barnen kring känslorna, glad och ledsen. Att barnen kan använda sig av tecken som stöd eller språk för att beskriva sin känsla eller sin kompis känsla.

Barnet ska kännas sig trygga med oss och de de andra barnen i gruppen.

Att de ska känna att alla känslor är helt okej att känna.

Att se en utveckling i det sociala samspelet med barnen genom att de kan sätta ord på vad de känner. 

Genomförande "HUR GÖR VI"?

 Genom att ta in begreppen glad/ledsen i undervisningen på ett lekfullt sätt får barnen möta de olika känslobegreppen.

Vi använder lärandet i samlingen/undervisningen och läsa böcker, och har de med i vår dagliga verksamhet. Under hela dagen på förskolan möter vi olika känslor, i leken och alla våra dagliga rutiner, där vi samtalar kring dessa känslor och sätter ord på dem. 

Empati, genom ett lekfullt sätt i leken och i samlingen ska babblarna och djur med olika känslor dyka upp och en del vill bli tröstade också. Och hur ska vi göra då? Och vi kommer att styra in deras lek på olika känslor. Tex dockan har ramlat och slagit sig, hur ska vi trösta dockan. 

Vi stöter på konflikter och pratar kring hur de kan lösas samt hur vi är en bra kompis. 

Det här behöver vi, förskollärare och övriga i arbetslaget, särskilt tänka på i vårt förhållningssätt och agerande: 

Att barnen har rätt att visa och känna den känsla de känner just då, om de är tex ledsna eller glada är det okej. Vi ska ha ett öppet och tillmötesgående förhållningssätt så att barnen ska känna sig trygga med oss, sina kompisar och sina känslor.

Vi använder oss av Babblare och djur mycket i vår undervisning eftersom barnen visar stort intresse kring dessa. Vi ska vara närvarande pedagoger för att hjälpa till vid konflikthantering samt att hjälpa till i leken och det sociala samspelet.

Vi ska använda oss av tecken som stöd så att även de som inte har ett språk har möjlighet till att teckna det som dem vill berätta. 

Hur ska lärmiljön utformas inne och ute: 

Vi anpassar och gör lekmiljön tillgänglig så det passar alla barn. Barnen kan utforska lekmaterialet i de olika rummen och fantisera vad de kan göra. Vi pedagoger kan vara med ibland och styra leken så att känslorna glad och ledsen kommer med i leken och i samspelet med barnen. Barnen har tillgång till böcker. Vi pedagoger är närvarande i barnens lek och kan därmed stödja barnen när känslorna dyker upp hos dem. Vi läser för barnen om de olika känslorna och lyssnar på Polyglutt.

Vi kommer att utvärdera genom reflektion protokoll och Unikum. Det som ska dokumentera  i barnens lärande och vad vi gör i undervisningen. Hela arbetslaget hjälps åt.

• 15 augusti-21 oktober
•  Reflektera, dokumentera, utvärdera, anteckningar, diskussioner i arbetslaget. 
  Spontan undervisning sker under hela dagen i leken, vilket innebär att vi ska vara närvarande pedagoger med barnen i deras lek för att fånga upp dessa spontana lär tillfällen som uppstår under hela dagen. 

Reflektera "HUR BLEV DET" och hur går vi vidare?

Frågor att ställa sig i reflektions och analysdelen i Unikum.

Analys innebär att undersöka olika delar av underlaget och komma fram till ett tydligt resultat som sammanställer delarna till en helhet. Att på ett trovärdigt sätt kunna bedöma resultat och måluppfyllelse.

Följande stödfrågor ligger kvar obesvarade i planeringen och kopieras senare med till ytorna under planeringen för reflektion och analys. 

• Har vi arbetat mot målen? Ja vi har arbetat mot de mål från läroplanen vi valde ut.  Vilken måluppfyllelse ser vi? Vi ser att Vi ser att Hur vet vi det?
• Effekter i form av barns utveckling och lärande
• Är det några mål vi inte uppnått, vilka avvikelser finns det?
• Varför ser resultatet/förändringen ut som den gör? 
• Vad har vårt arbete gett för konsekvenser i utbildningen? Vad gjorde att det blev så?
• Vilka slutsatser drar vi?  Vad ska vi förändra och vad ska vi fortsätta med?
• På vilket sätt har utbildningens organisation och förutsättningar t ex miljö, material, pedagogik, kompetens mm påverkat resultatet?
• Har vi fungerande rutiner och olika typer av uppföljning som involverar såväl personal som barn och vårdnadshavare, för att få tillräcklig information om utbildningens kvalitet?

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,