Uppstart fysik- materia, krafter och rörelse

Höstens första arbetsområde i fysiken kommer att handla om materia, krafter och rörelse. Du kommer få lära dig vad fysik handlar om och många nya begrepp.

Planering: Under v.35-v.41 kommer vi jobba med grundläggande fysik, materia, krafter och rörelse. Vi kommer också att laborera och träna på att använda utrustning, planera undersökning och skriva labrapport.

Mål:

• Förklara fysikaliska fenomen i samhället
• Använda fysikaliska begrepp och förklaringsmodeller
• Planera och genomföra undersökningar

Examination:

Arbetsområdet kommer avslutas med ett prov, men du kan också visa att du kan använda dig av begrepp under t.ex. laborationer. Du ska lämna in en labrapport och behöver jobba aktivt under laborationer. 

På provet ska du visa att du kan förklara och använda dig av följande begrepp 

Massa

Kraft

Tyngd

Densitet

Gravitation

Tyngdpunkt

Stödyta

Stabilitet

Friktion

Luftmotstånd

Motstånd i vatten

Hävstång

Rörelse

Hastighet

Sträcka

Tid

Riktning

Accelaration (ökning av hastighet)

Retardation (minskning av hastighet)

Likformig rörelse

Tröghet

Centrifugalkraft

Fritt fall

Vakuum

Du ska exempelvis kunna följande saker

Krafter, vad de är, hur de mäts, hur de ritas, hur de kan samverka och hur de kan motverka varandra.

Hävstång, hur den fungerar, användningsområden, lättare uträkningar på vridmoment

Varför man ska använda bilbälte och ha saker fastsatta i bilar, lastbilar tåg samt andra vardagliga exempel på tröghetslagen.

Förklara varför fiskar och flygplan är formade på det sätt som de är formade. 

Förklara vad som händer med din massa och tyngd om du förflyttas till månen.

Förklara när vi vill ha stor och liten friktion.

Förklara när saker flyter

Förklara när saker är stabila och instabila.

Beräkna densitet med hjälp av formel

Beräkna hastighet med hjälp av formel

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Partikelmodell av materiens egenskaper samt fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar samt hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Några instrument för att mäta fysikaliska storheter, till exempel kraft och ström. Användning av mätvärden i enkla beräkningar, till exempel beräkningar av densitet och hastighet.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.