Preliminär planering i kemi kapitel ”Ämnena i maten” v.34 – v.38 Ht-2022 9B

En bild som visar flera

Automatiskt genererad beskrivning Maten - livsviktig kemi Arbetsområdet handlar om de ämnen som är nödvändiga för att vi ska kunna växa från en obetydlig cell till vuxen människa, nödvändiga för reparationer av kroppen under hela livet och för att ge energi till allt arbete som ska utföras. Vi ska samarbeta mellan NO och engelska för att ni ska få en fördjupad förståelse inom ämnesområdet.

Syfte:

Utveckla:

kunskaper om kemins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen, i samhället och i människokroppen,
förmåga att använda kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
förmåga att genomföra systematiska undersökningar i kemi.

Centralt innehåll

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen

Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
Identifikation av ämnen.
Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen.
Några produkters livscykler och påverkan på miljön.

Systematiska undersökningar och granskning av information

Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Mål:

När du har arbetat med kapitel ”Ämnena i maten” s.224-247 kan du:

Fotosyntes och cellandning

redogöra för vilka näringsämnen vi behöver
beskriva vad som sker vid fotosyntesen och cellandningen
förklara sambandet mellan fotosyntesen och cellandningen
Beskriv fotosyntesen och cellförbränningen med ord och kemiska tecken.

Kolhydrater

redogöra för vad kroppen använder kolhydrater till
redogöra för hur kolhydrater är uppbyggda
kunna ge exempel på mat som innehåller kolhydrater
ge exempel på några enkla och några sammansatta sockerarter
rita förenklade strukturformel för glukos, fruktos, sackaros
beskriva likheter och skillnader mellan stärkelse och cellulosa
förklara varför är det bra med fiberrik mat trots att fibrerna inte ger energi
förklara skillnaden mellan snabba och långsamma kolhydrater

Fetter

redogöra för vilken funktion fett har i kroppen
beskriva hur ett fett är uppbyggt
Veta att fett kan vara mättat omättat eller fleromättat och se skillnaden
Förklara varför mättat fett anses mindre nyttigt än omättat eller fleromättat fett
Kunna ge exempel på mat som innehåller fetter
Förklara vad är härdat fett? Vilka för- och nackdelar finns med härdat fett

Proteiner

redogöra för vilka funktioner proteiner har i kroppen
förklara hur ett protein är uppbyggt
redogöra för vilka födoämnen som innehåller protein
Kunna ge exempel på proteiner i människokroppen
kunna förklara varför behöver en vegetarian vara extra noga med vilka proteiner denne äter.
Kunna veta begrepp ”essentiella aminosyror”
Förklara varför det finns en oerhört stor mängd olika proteiner
Kunna att proteinerna stelnar vid värme

Mineralämnen/Vitaminer

Kunna definiera vad menas med mineralämnen och vad är vitaminer för något.
Kunna ge några exempel på vad mineralämnen har för uppgifter i kroppen
Kunna ge några exempel på vad vitaminer har för uppgifter i kroppen
kunna veta att vitaminer är organiska ämnen och att det finns vattenlösliga och fettlösliga vitaminer

GI-Glykemiskt index

kunna beskriva vad anger GI-värde
vilket samband finns det mellan GI och hälsa
varför lågt GI värde är bra för dem med diabetes

Hållbar utveckling

· Vad skulle hända on alla bin dör?

· Vad kan du göra för att bevara växt och djurliv?

Hur/Arbetssätt

Lärarledda genomgångar
Film
Enskilt arbete

- Arbeta med instuderingsfrågor

- planera laboration

- skriva argumenterande text och ta ställning i aktuella frågor som rör

- miljö och hälsa

- arbeta med källkritik

Lärarledda gruppdiskussioner
Laborationer

Underlag för bedömning:

· Skriftligt prov

· Lektionsarbete

· diskussioner under lektionstid

· inlämningsarbete

Datum	Tema	Testa dig
Vecka 34 Mån 22/8	Introduktion till kapitel ”Ämnena i maten”/All mat innehåller solenergi/Fotosyntes bildar druvsocker/cellerna förbränner druvsocker/Kolhydrater/Kolhydrater är uppbyggda av sockerenheter/Druvsocker/Fruktsocker/Galaktos https://app.binogi.se/l/fotosyntesen	10.1–10.6
Ons 24/8	*Laboration:* Stärkelse i potatis
Tors 25/8	Vanligt socker (sackaros)/Maltsocker (maltos)/Mjölksocker (laktos)/ stärkelse/cellulosa	10.9-10.14
Fr 26/8	Fetter/fetter är estrar/fetter i maten	10.18-10-26
Vecka 35 Mån 29/8	Proteiner/Proteiner är uppbyggda av aminosyror/proteiner i maten/proteiner stelnar av värme	10.30-10.35
Ons 31/8	*Laboration:* Trommers prov
Tors 1/9	Mineralämnen/Järn/Kalcium/Vitaminer	10.39-10.44
Fr 2/9	Snabba och långsamma kolhydrater/GI-glykemiskt index *Läxförhör 1*	10.48-10.54
Vecka 36 Mån 5/9	Växterna ger oss material/ ost en form av koncentrerad mjölk
Ons 7/9	Laboration
Tors 9/9	Planering, genomförande och utvärdering av en undersökning	10.58-10.60 10.63–10.66
Fr 10/9	Uppgift: skriva argumenterande text.
Vecka 37 Mån 12/9	Vi arbetar med källkritik
Ons 14/9	Repetition
Tors 15/9	*Prov kapitel ”Ämnena i maten”*

Ämnena i maten

Matriser i planeringen

Uppgifter