Improvisation, skalor och rytmik

Improvisation, skalor och rytmik - Vad är det? Musikalisk kommunikation där det viktigaste att ha koll på är sitt sammanhang. Spelar jag med någon, vad spelar den och vart är musiken på väg?

Ackord och tabs

 

Schema

35	Vad är improvisation, skalor och rytmik? Exempel och teori.
36	Improvisationens historia och en liten övning.
37	Rytm, takt, betoningar, puls och paus + Vi skapar rytmisk improvisation.
38	Vi skapar rytmisk improvisation med lite mindre kaos och provar kanske att lägga till tonala instrument.
39	Skalor, tonarter, harmonik och kvintcirkel + Vi testar tonal improvisation.
40	Vi testar tonal improvisation till en låt.
41	Presentation av de olika instrumenten på specifik låt samt val av instrument.
42	Vi börjar jobba mer fokuserat med ensemblespel på specifik låt.
43	Fördjupning på valt instrument

Höstlov

45	PRAO
46	Fortsatt fördjupning
47	Testa spela lite tillsammans
48	Fortsatt fördjupning
49	Prova spela tillsammans
50	Julsång
51	Julkul

Du kommer under detta arbetsområde att få öva upp din musikaliska associationsförmåga - alltså hur du på ett smidigt vis kan lära dig att använda olika verktyg som rytmer, skalor, melodier och tonarter för att förstå vilken plats de har i musikens historia och i ditt eget spelande.

Du kommer att få lyssna på hur dessa olika verktyg kan användas för att framhäva olika känslor och budskap utan att på förhand skriva något eller använda ord.

När du har lyssnat och vi har diskuterat detta så kommer vi att testa hur man kan använda dessa verktyg i olika musikaliska sammanhang. Instrumentspel i form av både jam och mer kontrollerade solon utlovas.

Varför ska vi lära att improvisera? Varför inte? Det är kravlöst och reglerna du lär dig är till för att brytas. Det handlar om frihet, kommunikation och det egna uttrycket och det borde vara skäl nog för att förtjäna vår tid.

Videobank

Ord och figurlista

Musikaliska associationsförmåga = Hur man kopplar samman olika musikaliska ljud och skeenden med varandra.

Rytm = Kombination av ljud där ljudens varierande längd bildar ett musikaliskt sammanhang.

Tempo = Musikens hastighet, mäts i BPM (slag i minuten).

Puls = I princip samma sak som tempo men kan i vissa fall vara tillexempel dubbelt eller hälften så snabbt då just puls mer är en känsla än en matematisk uträkning av takter.

Betoning = Syftar till vilka slags som är betonade och därför har mer tyngd. I en rak fyrtakt så upplever vi inom västerländsk musiktradition ofta det första slaget som en huvudbetoning och det tredje slaget som en relativt betoning.

Skala = Kombination och följd av toner, stigande eller fallande, med bestämd tonhöjd och ordning mellan skalstegen som är unikt för varje skala.

Melodi = Kombination av rytmer och toner  som tillsammans bildar i större musikaliskt sammanhang.

Tonart = Samling av skalor, dess toner och ackorden som kan byggas av dessa. Ett slags släktträd av toner och klanger/ackord. Anges i notskift med en klav i kombination med kors (#) eller b-förtecken (b) eller avsaknaden av dessa.

Klav = Bas/F-klav, Alt/C-klav och G-klav är exempel på olika riktmärken som sätts ut i början av ett notsystem för att indikera vilken ton som hör ihop med vilka notlinjer/mellanrum. Beroende på vilket instrument det handlar om samt dess tonomfång används olika klaver. För piano, som har ett enormt tonomfång, används både G- och F-klav samtidigt. Kolla på bilden hur de hänger ihop.

Oktav = Ett interval som spänner över 12 halvtoner, tillex. C till C. man landar alltså på samma ton fast tolv halva tonsteg högre eller lägre om man rör sig en oktav. Kan också syfta till ett visst tonområde på ett instrument eller i en notbild, till exempel ettstrukna eller stora oktaven (se klavbilden ovan).

Förtecken = Visar vilken tonart som gäller genom mängden eller avsaknaden av b- eller kors(#)-förtecken. Dessa tecken sänker (b) eller höjer (#) tonen som hör hemma på en viss notlinje med ett halvt tonsteg.

Kvintcirkel = Musikaliskt verktyg eller formel som kan användas för att få en helhetsbild över hur tonarter, ackord och skalor hänger samman med varandra via en slags närhetsprincip. Har många användningsområden när man behöver analysera eller skapa musik. Ordet kvint är latin för räkneordet fem och syftar på att positionerna i kvintcirkeln rör sig medurs fem toner stigande i given tonart (tillex. C, D, E, F, G eller D, E, F#, G, A).Likheten med hur en klocka fungerar är slående.

Jam = En grupp musiker som improviserar, alltså hittar på, allt eftersom. Kan ske helt fritt men kan också baseras på en låt eller en viss tradition/genre.

Solo = Samma sak som med jam men här brukar det gälla en musiker i taget medan resten av ensemblen håller sig till grunderna.

Intervall = Avståndet mellan två toner, tänk som att du mäter något men i detta fall är det toner relativt till varandra.

Not = Olika figurer som i en notbild anger vilken längd en ton eller rytm har, om dessa placeras i ett notsystem bestämmer också deras höjd i detta vilken ton det gäller.

Ton = Ett ljud inom musik med en viss frekvens, hög eller låg, ljus eller mörk.

Harmoni = Motsatsord till dissharmoni, alltså när olika toner och klanger låter tillräckligt vilande eller ospända för att uppfattas som harmoniska i ett större sammanhang. Dissharmoni kan i sin tur skapa spänning och förväntan och därigenom påkalla helt andra intryck. Detta är till viss del en kulturellt kodad och subjektiv upplevelse då det finns andra system och traditioner där harmoni kan uppfattas på ett annat vis. Dock så skulle man kunna säga att vissa tonkombinationer har ett slags inneboende fysiskt släktskap även om det inte är helt lätt att bevisa.

Stämma = En melodi som löper jämsides en eller flera andra och skapar på så sätt en flerstämmighet, kan också syfta till en enklare basstämma och är inte beroende av att ha samma rytmik.

Ackord = En klangkombination av minst två, oftast tre eller fler toner som ljuder samtidigt.

Klang = Likt ackord så är det när två eller fler toner spelas eller ljuder samtidigt, uppfattas och används/skrivs dock inte alltid som ett ackord rent teoretiskt. 

 

 

Läroplansmål

Syfte

• förmåga att sjunga och spela i olika musikaliska former och genrer,
• förmåga att skapa musik samt uttrycka och kommunicera tankar och idéer i musikalisk form, och
• förmåga att uppleva och reflektera över musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang.

Centralt innehåll

• Sång, melodispel och ackompanjemang med genretypiska musikaliska uttryck, unisont och i stämmor.
• Rytmisk och melodisk improvisation med röst, rörelse och instrument med utgångspunkt i musikaliska byggstenar.
• Komposition i olika genrer, till exempel visor, ljudkompositioner och låtar.
• Rösten och hur den kan varieras och användas för vokala uttryck inom olika genrer och ensembletyper.
• Ackord-, melodi-, bas- och slagverksinstrument samt digitala verktyg för musicerande och musikskapande.
• Musikaliska byggstenar: puls, rytm, tempo, taktarter, klang, tonhöjd, dynamik, fraser, perioder, musikalisk form, ackord, ackompanjemangsmodeller och basgångar.
• Musiksymboler, grafisk notation, ackordbeteckningar och grundläggande notkännedom.
• Musikens påverkan på och betydelse för människa och samhälle. Musikens funktion för att uttrycka identitet, normer och grupptillhörighet i olika kulturer och sociala sammanhang.
• Hur musik används som meningsskapande uttrycksform i olika medier, till exempel i film och spel.
• Musikinstrumentens funktioner och uttryck i olika genrer och sammanhang.
• Musikaliska karaktärsdrag i konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika tidsperioder. Framväxten av olika genrer samt några centrala tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.

Kriterier

• Eleven musicerar och genomför sina sång- och spelstämmor med viss säkerhet. Dessutom anpassar eleven sitt musicerande i huvudsak till det musikaliska sammanhanget och musikens karaktär.
• Genom musikaliskt skapande uttrycker eleven idéer och tankar på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven komponerar musik som har en i huvudsak fungerande form och karaktäristisk stil.
• Eleven urskiljer och jämför musikaliska karaktärsdrag i musik från olika tidsperioder och genrer med viss säkerhet. Dessutom uttrycker eleven viss förståelse för musikens innehåll, funktion och betydelse i olika sammanhang.