Interkulturellt förhållningssätt på Sörviks förskola

 

 

Var är vi?

På Sörviks förskola uppmärksammas i nuläget mestadels svenska traditioner och högtider som exempelvis jul, påsk och midsommar. På förskolan uppmärksammas även barnens födelsedagar samt traditioner inom förskolans egna kontext som t.ex. sommarfest och förskolans dag. Barnen tar även del av det svenska sättet att uppmärksamma dessa traditioner och högtider. Samtal om olikheter och likheter mellan barnens traditioner i det egna hemmet samtalas till viss del om i barngrupperna.

De olika språk och kommunikationsmedel som används på förskolan är till störst del svenska, engelska, tecken som stöd och bildstöd. Ludvika kommun ingår i SRI- och SKUA-projekt vilket bland annat handlar om att minska rasism i skolan samt att utifrån förskolans egna förutsättningar arbeta för ett interkulturellt förhållningssätt. I SRI-projektet framkom det att det finns behov att öka acceptans bland skolbarn när det kommer till olikheter mellan människor. Förskolan är en viktig grund för barnens språk- och kunskapsutveckling. (Håland Anveden 2020, s.17-25)

Ett interkulturellt förhållningssätt handlar om att för barnen synliggöra, öka kunskap och acceptans om likheter och olikheter mellan kulturer men även mellan olika språk. Flerspråkiga barn behöver även få möjlighet att kommunicera på flera språk. 

På Sörviks förskola finns barn och pedagoger med andra etniska bakgrunder och som talar andra språk i hemmet. Vi har bland annat engelska, kinesiska, turkiska, persisk franska, schweiz-tyska, gujarati och en variant av arabiska. Det finns även skillnader i kulturer mellan förskolans avdelningar, förskolan och hemmen samt mellan olika familjer. 

Barnen på förskolan visar intresse för språk och många använder engelska i deras lek och kommunikation. De frågar vad olika saker heter på engelska och uttrycker ibland tankar och ord på engelska. Symboler av olika slag i den pedagogiska miljön visar barnen också intresse för. 

Vissa vårdnadshavare på förskolan använder det engelska språket för att kommunicera med pedagoger. 

Behovet och intresset på förskolan är att synliggöra likheter och olikheter mellan barnens olika kulturer och mellan språk för att uppnå en acceptans för att alla människor är lika och olika varandra. 

Vart ska vi?

Det långsiktiga målet med planeringen är att för barnen:

- På ett positivt sätt synliggöra likheter och olikheter mellan kulturer och språk

- Påvisa olikheter i kulturer, språk, utseende, traditioner i syfte att öka acceptans

- På ett roligt sätt öka kunskapen om olika högtider och traditioner från olika kulturer 

- Öka kunskapen om att svenska traditioner och högtider kan firas på olika sätt 

- På olika sätt och med olika uttrycksformer upptäcka språk och kulturer som t.ex. genom dans och rörelse, lek, skriftspråk, talspråk och firanden.

- Öka möjligheten för barn och pedagoger med annat modersmål än svenska att använda språket på förskolan.

Hur gör vi?

Arbetslaget på Sörviks förskola har tillsammans beslutat att uppmärksamma dessa traditioner och högtider:

- Födelsedagar - vi strävar efter att samtala med barnen om hur de firar födelsedagar hemma. Vi uppmärksammar barnen när de fyller/har fyllt år på avdelningen. 

- Halloween: disco med maskerad för de som vill samt pyssel i halloweentema

- Ljusfestival/Höstfestival (tradition från b.la Kina, Indien, Thailand) - Vi smyckar utomhusgården med ljuslyktor och barnen får, om de vill, önska sig något när lyktan hängs upp. Barnen erbjuds att baka med trolldeg, testa att baka månkakor. Detta görs under minst en vecka i November. 

- Jul: Vi använder digitala verktyg för att se på årets julkalender, sjunger sånger på samling, skapande av olika slag: En dag ägnas åt pepparkakor. Orange bakar på Trollis, Grön och Rosa bakar på Bärholmen, vi bakar på luciadagen. En dag har vi julmaskerad där vi öppnar presenter på avdelningarna och, vi samlas några barn åt gången i köket från blandade avdelningar där vi äter pepparkakor. Under månaden så har vi jul tematisk pyssel som t.ex. målar bilder, göra smällkarameller, rita granar osv. Utifrån barnens olika bakgrund samtalar vi om hur vi alla firar jul olika, vi gör tankekarta kring hur vi firar jul hemma.

- Vi uppmärksammar minoritetsfolkgruppen samers nationaldag 6/2 genom att läsa en bok, visar/målar flagga, lyssnar på språket och jojken, olika skapande. 

- Vi uppmärksammar ramadan och eid genom musik, pyssel och relevanta biblioteksböcker. 

- Alla hjärtans dag 14/2 uppmärksammas med pyssel

- Rocka sockorna 21/3: Vi uppmärksammar om olikheter och down syndrom, pyssel med sockor/strumpor, för de som vill får ta på sig olika strumpor denna dag, statistisk med strumpor, läser bok om Adelina. 

- Internationella dansdagen - uppleva dans och musik från olika kulturer. Med hjälp av digitala verktyg. 

- Förskolans dag + Förskolans sommarfest sker samma dag

- Midsommar: ringdanser, plocka blommor, pryda midsommarstången och skapa blom-kranser (färdiga att färglägga och klippa ut)

Vi strävar efter att även, på barnens nivå, lyfta fram varför olika traditioner och högtider firas. 

Genom den pedagogiska miljön vill vi lyfta fram olika symboler, språk, och kommunikationssätt. 

Vi strävar efter att använda det engelska språket mycket mer i  samt använda transspråkande.  

Barn med annat modersmål än svenska uppmuntras till att använda sitt modersmål på förskolan. Vi pedagoger de dagliga rutinsituationerna

Varje avdelning ser över vilka språk som talas på avdelning och hur de kan lyfta dem i verksamheten (Sång, böcker, Polyglutt, göra välkomst tavla med flera översättningar).

I och med att vår verksamhet har haft en mindre erfarenhet av utbildning med flerspråkiga barn så vill vi genom kollegialt lärande tipsa och hjälpa varandra att utforma undervisningssituationer som stimulerar barnens olika modersmål. 

Vi tar gärna hjälp av vårdnadshavare för att få mer kunskap kring barnens modersmål.

Genom en kartläggning får vi mer information kring barnets språk. 

Hur blev det?

Hjälpfrågor:
Hur blev det gentemot fokusområden/lokala mål/styrkort och den genomförda undervisningen?

 

Håland Anveden, Pia (2020) Den inkluderande förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,