Plantan utforskar olika diagram

Vi vill ge barnen de bästa förutsättningarna att utveckla sin matematiska förmåga samt skapa sig en förståelse för begreppet matematik genom att utforska diagram på olika sätt. Undervisningssituationerna kommer att ha utgångspunkt i variationsteorin.

Vi vill med denna planering synliggöra för barnen hur vi använder oss av matematik varje dag. Detta kommer genomföras både inomhus samt utomhus.

Vi pedagoger har valt att rikta in oss på en av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter, lokalisering, som han beskriver:

"Utforska ens egna rumsliga miljö och begreppsliggöra och symbolisera den miljön, med modeller, diagram, ritningar, ord och andra sätt" Bishop (1988)

Utbildningsdepartementet (2010) skriver att variation är viktigt för allt lärande. Variationsteorin bygger på att för att lära sig någonting så behövs kontraster, en variation. Som ett exempel, för att lära sig om färgen gul måste det finnas kontraster, allting kan inte vara gult. För att lära sig om längd, allt kan inte vara lika långt, det måste finnas kontraster till varandra. Detta förklarar även Stensson (2020) med att det grundläggande inom variationsteorin är att det finns en relation mellan urskiljning, variation och samtidighet. För att barnen ska kunna upptäcka, uppleva och urskilja en kritisk aspekt behövs variation, en skillnad.

När vi undervisar efter det variationsteoretiska perspektivet har vi med oss olika frågor som till exempel kritiska aspekter, som betyder att man måste urskilja de aspekter som barnet ännu inte förstått, för att kunna utveckla sin kunskap ytterligare. En annan avgörande faktor är att pedagogerna har en god kunskap om barnens förståelse inför ämnet som undervisningen sker i. Vi måste även kunna variera innehållet så att barnen upptäcker nya aspekter (Skolverket 2014). Stensson (2020) förklarar begreppet lärandeobjekt genom att barn ska få möjlighet att utveckla förståelse för eller kunnande om ett väl avgränsat objekt. Ur ett variationsteoretiskt perspektiv ses lärande som förmåga att kunna urskilja olika aspekter av ett lärandeobjekt fortsätter Stensson (2020). Detta är för att de matematiska begreppen ska bli meningsfulla måste barnen möta samma begrepp i olika sammanhang och få dem belysta från olika håll. Detta kommer vi att göra genom att undersöka samt utforska olika vardagshändelser, exempelvis hur man tar sig till förskolan under en veckas tid. I läroplanen för förskolan (2018) står det att utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. 

Matematik synliggörs även i Dibbers pedagogiska träd som en av trädets grenar. 

I läroplanen för förskolan (2018) står det att varje barn ska få förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp. Detta kommer vi att belysa för barnen under processens gång för att försöka skapa en förståelse.

Alla barnen på Plantan mellan 3-5 år kommer att delta. Samtliga pedagoger på avdelningen är delaktiga i undervisningen och dokumentationen av planeringen.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,