Vad är samhällsekonomi?

1. I det här avsnittet ska vi titta på hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Här förklaras också pengars värde, skatt, konjunkturer, inflation, produktivitet, prisbildning, olika ekonomiska system och samhällsekonomins politiska mål.

Vad är samhällsekonomi?

1.                            Samhällets och världens resurser är begränsade. Därför diskuteras ständigt hur dessa resurser ska fördelas.

2.                            Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. All ekonomi handlar alltså om att hushålla med resurser, vilket även gäller samhällsekonomi som omfattar samhällets alla gemensamma resurser. Eftersom det handlar om hela samhällets resurser används då och då andra begrepp för att sammanfatta ämnet. Ibland kallar man det för politisk ekonomi och ibland för nationalekonom

 

Man skulle kunna säga att samhällsekonomi handlar om fyra olika frågor:

3. Vad ska produceras?
4. Hur ska det produceras?
5. Vem ska styra över produktionen?
6. Hur ska de ekonomiska resultaten fördelas?  

7.                            I ett helt samhälle är dessa frågor väldigt stora och svåra att avgöra. All produktion i samhället - oavsett om det är en kontorsstol eller ett datorspel - kräver tid, utrustning, pengar, utbildning och mycket mer. Därför finns det sällan enkla eller självklara svar på frågorna.

Pengar och värde

8.                            Samhällsekonomin omfattar de stora frågorna som handlar om vad pengar kommer ifrån och hur ett värde uppstår. Ibland säger man att pengar är en symbol för arbete. Den som arbetar får pengar i utbyte för det värde som hen är med och skapar.

9.                            Det innebär att alla pengar på något sätt är kopplade till arbete. På det sättet blir det också en viktig fråga i samhällsekonomin om människor har, eller saknar arbete.

10.                         Det innebär också att alla pengar som människor sparar är en form av sparat arbete. De pengarna kan användas för att betala för perioder då man inte arbetar. Ibland kan ett samhälle spara pengar gemensamt för att ta hand om människor som inte arbetar. Läs mer >

11.                         På samma sätt är lånade pengar lånat arbete. Det innebär att när en individ eller ett samhälle lånar pengar måste dessa betalas tillbaka. Det går inte att göra utan arbete. Om en stat lånar pengar och människor i landet saknar arbete och inkomster kommer statsskulden inte kunna betalas. Detsamma gäller för varje enskild människa.

12.                         För varje individ gäller det alltså att arbeta för att få en inkomst. Men hur fungerar det för staten?

13.                         Staten kan få in pengar på lite olika sätt. De två huvudsakliga sätten som staten får in pengar är via skatter och avgifter.

Skatt

14.                         Hela folket i ett land är med och betalar skatt. Skatt är en slags avgift som i Sverige betalas till kommunen, regionen och staten.

15.                         Alla som tjänar pengar eller konsumerar varor och tjänster måste betala skatt (t.ex. löneskatt och moms) som går till gemensamma kostnader i samhället. Skattepengarna behövs för att samhället ska fungera.

16.                         I Sverige betalas skatten till kommunen, regionen och staten som bestämmer vad pengarna ska användas till. Vårt samhälle är uppbyggt och styrs med hjälp av skattepengar. I kommunerna byggs och underhålls skolor, badhus, bibliotek och så vidare. Regionerna ser i regel till sjukvård och kollektivtrafik, medan staten ansvarar för en stor del av samhällets sociala trygghetssystem och för alla myndigheter som behövs för att skapa trygghet och ordning för invånarna i landet.

17.                         En stor del av skattepengarna går tillbaka till hushållen i form av löner till alla anställda inom t.ex. offentliga sektorn (statliga tjänstepersoner, poliser, sjuksköterskor, busschaufförer, kommunarbetare, lärare och så vidare).

 

 

 

Samhällsekonomins aktörer

18.                         Samhällets ekonomi har en rad olika aktörer som tillsammans får samhällets ekonomi att gå runt. Varje aktör är ett samlingsnamn för många olika delar som hör ihop.

19.                         Hushållen: Alla människor oavsett om det är ensamstående eller familjer räknas in i hushållen.

20.                         Företagen: Alla sorters företag, oavsett om de är samhällets största med tiotusentals anställda eller om det är ett litet enmansföretag.

21.                         Offentliga sektorn: Den del av samhället som finansieras med hjälp av gemensamma pengar. Statlig förvaltning (myndigheter), regioner och kommuner.

22.                         Finanssektorn: Banker och andra institutioner som ser till att flödet av pengar går smidigt. Läs mer om Riksbanken och penningpolitik >

23.                         De olika aktörerna är beroende av varandra och har också i viss utsträckning gemensamma mål. Alla samverkar i ett kretslopp och mellan samhällsekonomins aktörer rör sig pengar. Se bild >

Företagen och människorna

24.                         Precis på samma sätt som att varor, tjänster och pengar rör sig i ett ekonomiskt kretslopp, ingår hushåll och företag i ett mindre sammanhang.

25.                         Hushållen förser företagen med arbetskraft och konsumerar deras varor och tjänster. Medan företagen betalar ut löner till hushållen och erbjuder dem varor och tjänster. Hushållen och företagen är därför själva hjärtat i ekonomin. Utan företag som producerar och hushåll som konsumerar, fungerar inte ekonomin. Man kan säg att det är ett ekonomiskt kretslopp i miniatyr. Se bild >

Företag, produktion och konsumtion

26.                         För att företagen ska kunna producera varor eller tjänster krävs en rad resurser, eller produktionsfaktorer. Dessa är:

• Arbetskraft (hushållen)
• Realkapital (saker som byggnader, maskiner, fordon, inventarier eller liknande)
• Råvaror
• Finanskapital (pengar)
• Kunnande (utbildning)

27.                         När väl ett företag är etablerat och driver sin verksamhet krävs att företaget säljer sina varor eller tjänster för mer än vad de kostade att producera. Detta leder till vinst som gör att företaget kan växa och anställa fler människor. Om företaget säljer mindre än sin insats (vad allt kostat) går det med förlust, vilket kan leda till att det tvingas lägga ner.

28.                         Företagets vinster kan delas upp på lika sätt. En del av vinsten brukar återinvesteras i företaget för att få det att växa. Detta kan till exempel göras genom att anställa mer personal eller att investera i nya maskiner.

 

29.                         Produktivitet är ett användbart mått på hur effektiv produktionen är. Produktivitet mäts genom att dela värdet på det som produceras, med antalet arbetade timmar. Då värdet per arbetstimme blir stort är produktiviteten hög och tvärtom.

30.                         Länder som Sverige som har en avancerad samhällsekonomi har också en hög produktivitet, där varje arbetstimme skapar stora värden. Denna produktivitet är alltså ett mått på hur mycket varje arbetare producerar i genomsnitt.

31.                         I länder med en hög produktivitet skapar produktionen stora värden per arbetstimme, medan det är tvärtom i mindre utvecklade ekonomier. Utvecklingsländer har till exempel en enklare och mer arbetskraftsintensiv produktion som ger låg produktivitet och därmed lågt värde per arbetstimme.

32.                         När företagen växer leder det till att fler anställs och att de kan konsumera mera i samhället. Detta leder i sin tur till att efterfrågan på varor och tjänster ökar i samhället. Företagen kan då växa ännu mer, och även nya företag kan bildas. En slags uppåtgående ekonomisk spiral skulle man kunna säga. Detta leder i långa loppet till högkonjunktur i samhället (mer om detta snart).

33.                         Om många företag går med förlust och tvingas säga upp folk, minskar också efterfrågan i samhället då köpkraften blir svagare. En följd av det blir att företagen blir tvungna att producera mindre varor eller tjänster. En annan följd blir att även andra företag går med förlust eftersom köpkraften och efterfrågan minskat i samhället. Dessutom är företag i regel beroende av varandra, till exempel som leverantörer eller gällande tjänster inom marknadsföring, försäljning och så vidare. Det blir därför en nedåtgående ekonomisk spiral som ibland utmynnar i en lågkonjunktur.

34.                         Företagen och hushållen är därför starkt beroende av varandra. Se bild >

Konjunkturer

35.                         Ekonomins utveckling sker inte i en rak linje framåt. Men över tid tenderar ändå ekonomin att växa, vilket gör att de flesta länder blir rikare och rikare. Det kallas tillväxt. Även om vi över tid har fått det bättre sker det inte på en spikrak linje, utan ibland är det bättre tider och ibland är det sämre. Det kallas för konjunkturer. Se bild >

Högkonjunktur

36.                         När det är goda tider, när efterfrågan på varor och tjänster är hög och många människor är i arbete, kallas det för högkonjunktur. I en högkonjunktur är arbetslösheten låg och företagen vågar investera och utvecklas. Eftersom efterfrågan är hög, stiger också ofta priserna under denna period, vilket leder till att inflationen ökar.

37.                         När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och andra avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn. På så vis ökar även välfärden i samhället.

Lågkonjunktur

38.                         När priserna stiger minskar efterfrågan eftersom lönerna inte ökar i samma takt som priserna. Köpkraften i samhället blir därmed svagare. Det leder till att företagen inte kan producera lika mycket, vilket i sin tur leder till nedskärningar. Hindras inte denna utveckling leder det till att företagen måste säga upp anställda och att ekonomin går in i en lågkonjunktur.

39.                         Lågkonjunkturer kännetecknas av låg efterfrågan på varor och tjänster och hög arbetslöshet. För att bryta detta kan ibland staten behöva stimulera ekonomin. Detta kan bland annat göras genom att skapa fler offentliga jobb så att fler kan arbeta och få råd att öka sin konsumtion, vilket leder till att företagen ökar sin försäljning och återigen kan anställa fler.

40.                         Perioden mellan topparna i konjunkturerna kallas för konjunkturcykel. En sådan cykel brukar vara mellan 5-8 år.

 

Depression

41.                         Om en lågkonjunktur blir alltför djup och långvarig kallar man det för depression. Då ökar arbetslösheten kraftigt och företag måste läggas ned.

42.                         De senaste hundra åren har vi haft två perioder av riktigt allvarliga depressioner. Den första var den stora depressionen på 1930-talet och den andra ägde rum 2008-2009 efter den stora amerikanska bankkraschen.

Inflation

43.                         Inflation innebär att värdet på pengar försämras. När värdet försämras stiger priserna och det blir dyrare att konsumera. Detta innebär att man inte kan handla lika mycket för varje hundralapp som tidigare, eftersom pengarna har blivit mindre värda.

44.                         Den vanligaste orsaken till inflation är att lönerna stiger. Då får hushållen mer pengar att använda till konsumtion vilket leder till ökad efterfrågan och stigande priser. En annan orsak kan vara att omkostnaderna för företag eller brist på råvaror leder till ökade priser.

45.                         Om priserna går upp kräver hushållen högre löner. Detta leder i sin tur till att företagen tvingas att höja priserna på varor för att få mer pengar över till de ökade lönekostnaderna... och när priserna stiger behöver lönerna återigen höjas. Detta kallas för en lönespiral.

46.                         Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller i samband med händelser som äger rum i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera. Då stiger även de inhemska priserna vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.

47.                         Många länder försöker därför hålla inflationen under en viss nivå. I Sverige är den nivån 2 procent om året.

48.                         Hög inflation leder till stora prisökningar och att hushållens sparade pengar snabbt minskar i värde. Företag som är beroende av export gör förluster eftersom valutans värde minskar. Om inflationen ökar mycket snabbt kan det ibland kallas hyperinflation. Det var det som drabbade Tyskland under 1920-talet. Det kan leda till att hela ekonomin kollapsar.

Bild: Mikael Bruér

Koordinatsystem som visar relationen mellan utbud och efterfrågan samt var det råder jämviktspris.

Marknad och priser

49.                         Priset på varor och tjänster uppstår inte ur tomma intet utan hänger samman med många olika faktorer. Det sätt som priset uppstår på i en marknadsekonomi kallas för prisbildning.

50.                         Enkelt uttryckt kan man säga att om många vill ha en vara eller tjänst så är efterfrågan hög, vilket leder till högre priser. Om efterfrågan är låg så sjunker priserna.

51.                         Ett företag vill sälja till så högt pris som möjligt, men en konsument vill köpa till så lågt pris som möjligt. Så när priserna ökar minskar efterfrågan och när priserna sjunker ökar efterfrågan.

52.                         Man kan därför jämföra prisbildning med en förhandling mellan konsumenter och företag.

53.                         Prisbildning hänger ihop med utbud, det vill säga hur stor tillgången är på varan eller tjänsten. Höga priser leder till att företag säljer mindre varor eller tjänster, medan låga priser leder till motsatsen. Det gör att utbudet ökar med höga priser och minskar med låga priser.

54.                         Den punkt där priset är mitt emellan företagens och konsumenternas önskan, och där utbudet är helt rätt balanserat, kallas för jämviktspris. Då produceras lika mycket som det konsumeras och till rätt pris. Se bild >

 

Olika ekonomiska system

55.                         Olika syn på ekonomi har lett till framväxten av olika ekonomiska system. Man kan säga att det finns två huvudtyper; marknadsekonomi och planekonomi. I dess grundform finns de knapp någonstans idag, utan nästan alla länder är någonstans mitt mellan dem, något som kallas för blandekonomi.

Marknadsekonomi

56.                         I en renodlad marknadsekonomi styrs alla priser av fri prisbildning. Alla har rätt till fritt privat ägande. Den som vill driva ett företag får göra det och staten lägger sig inte i ekonomin. På marknaden råder fri konkurrens och inga monopol eller karteller förekommer.

57.                         Detta förutsätter att det finns många köpare och säljare och att ingen enskild aktör kan påverka priset på en vara. Marknaden styr och reglera sig själv, som av en osynlig hand (se ekonomisk liberalism). Ytterligare en förutsättning är att det finns många likartade och jämförbara varor som ger god konkurrens. Konsumenterna har tillgång till information om varorna och kan självständigt fatta beslut. Ingen stängs ute från marknaden och det är lätt att starta nya företag.

Planekonomi

58.                         Motsatsen är planekonomi. I denna ägs det mesta kollektivt, antingen via staten eller på annat sätt. Istället för konkurrens och prisbildning styr staten över vad som ska tillverkas, hur mycket och vad det ska kosta att köpa.

59.                         Problemet är att det är svårt att förutsäga exakt vad som behövs och hur stor efterfrågan kommer bli. Det leder lätt till ett stort överskott av vissa varor och stort underskott på andra. Den uteblivna konkurrensen leder också ofta till dålig kvalitet eftersom det inte finns något behov från producenternas och säljarnas sida av att förbättra varorna.

Blandekonomi

60.                         Någonstans mellan dessa två ytterligheter befinner sig idag nästan alla världens länder, men olika mycket åt det ena eller det andra hållet. Oftast gör stater ingripande i ekonomin för att skydda människor, miljö eller stötta olika regioner i ett land. Ibland kan också prisbildning sättas ur spel genom statliga regleringar, som till exempel det statliga monopolet på alkoholförsäljning i Sverige.

Samhällsekonomins politiska mål

61.                         Eftersom samhällsekonomi också är politik, så är den kopplad till olika politiska mål. Dessa hänger ofta ihop med de olika nationalekonomiska teorierna. Målen för samhällsekonomin varierar därför också mellan olika länder. Vanligtvis brukar målen vara ökad levnadsstandard, hög sysselsättning, låg inflation och god balans i utrikeshandeln.

62.                         Hur skatter och andra statliga inkomster ska fördelas bland befolkningen är en av de allra viktigaste frågorna för ett lands regering. Det brukar kallas fördelningspolitik och handlar om hur man fördelar inkomster utifrån ekonomins resultat mellan samhällets medborgare för att på så vis jämna ut skillnader mellan rika och fattiga.

Användbara begrepp

63.                         Arbetsgivare: Den som har arbete att erbjuda eller anställer, exempelvis staten, en kommun eller ett företag.

64.                         Arbetskraft: De arbetsföra i en viss befolkning eller den tjänst som en anställd säljer till en arbetsgivare på en arbetsmarknad.

65.                         Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

66.                         Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

67.                         Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

68.                         Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter, maskiner och skepp.

69.                         Kapitalism: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.

70.                         Kartell: En formell överenskommelse mellan företag med avsikt att sätta den marknadsmässiga konkurrensen ur spel. Medlemmarna i kartellen godkänner att samordna sina priser och sin produktion med varandra. De flesta konkurrenslagar förbjuder karteller.

71.                         Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

72.                         Konsumtion: Förbrukning av varor eller tjänster. För att kunna konsumera något måste man först tillverka eller köpa en produkt eller tjänst.

73.                         Låg- och högkonjunktur: Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.

74.                         Lön: Ersättning (i regel genom pengar) som betalas för utförande av arbete eller beredskap att utföra arbete (t.ex. jour).

75.                         Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

76.                         Moms: En statlig skatt på alla varor och tjänster som säljs och konsumeras i ett samhälle. Momsen brukar ligga på 25% på de flesta varor och tjänster. Momsen är inbakad i priset på produkten. Efter försäljning betalar säljaren - t.ex. företaget eller kommunen - in momsen till Skatteverket.

77.                         Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

78.                         Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.

79.                         Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

80.                         Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och råolja.

81.                         Samhälle: I samband med samhällsekonomi syftar begreppet "samhälle" vanligen på ett land, men i förlängningen kan begreppet även avse det globala samhället och världsekonomin.

82.                         Tillväxt: Ökning av BNP (bruttonationalprodukten) över en viss tid. Med BNP menas värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en period.

83.                         Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.
 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället
• kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Uppgifter

Frågor läroboken

Läs i läroboken sid 240-267 besvara sedan frågorna nedan.

Besvara frågorna 1-9 sid 251

1-12 sid 260

1-8 sid 267

ekonomi

Ta reda på vad följande begrepp betyder:

Använd läroboken eller sök på internet.

• Ekonomi

• Högkonjunktur

• Lågkonjunktur

• BNP

• Inflation

• Deflation

• Import

• Export

Vad ordet ekonomi betyder

• Det ekonomiska kretsloppet, kunna förklara hur pengar går i omlopp

• Kunna dra slutsatser utifrån en budget

• Varför vi betalar skatt, vilka typer av skatter som finns, diskutera hur skatter påverkar individen

• Olika typer av ekonomi, kunna beskriva dem & deras för och nackdelar

• Begrepp: Monopol, oligopol, högkonjunktur, lågkonjunktur, BNP, inflation & deflation.

• Hur handel mellan olika länder fungerar

• Hur arbetsmarknaden fungerar.

Skatter frågor

1. Ta reda på mer om skatter, sök gärna på internet.

• Vad är moms?

• Vad är en punktskatt?

• Ge exempel på varor som man betalar extra skatt för?

• Varför tror du att man vill ha högre skatt på vissa varor? Vilka för och nackdelar han sådana skatter medföra?

4. Idag kostar en liter bensin ca 20 kronor. Vad skulle hända om priset ökade till 40 kronor per liter. Hur tror du att det skulle kunna påverka olika individer i samhället? Vilka positiva och negativa saker skulle en sådan höjning kunna medföra?

5. Johan tjänar 23 000 i timmen. På detta betalar han 5000 kr i skatt. Vad går hans skattepengar till? Ringa in rätt alternativ.

Hyra skola Johans semester mediciner Johans mat restaurangbesök medlemskap i scoutkåren tandvård

frågor samhällsekonomi

Frågor till texten:

Förklara kortfattat vad som menas med begreppet samhällsekonomi.

Förklara vad som menas med att pengar är en symbol för arbete.

Varför är skatt viktigt för ett samhälle?

Vilka är samhällsekonomins fyra stora aktörer?

Hur är hushåll och företag beroende av varandra? Förklara bilden >

Förklara begreppet produktivitet.

När företagen växer och anställer fler så gynnar det hela samhällsekonomin. Förklara hur.

När det går dåligt för företagen så drabbar det även samhällsekonomin negativt. Förklara hur.

Förklara hur en högkonjunktur uppstår.

Vilka orsaker kan ligga bakom en lågkonjunktur? Förklara hur det hänger ihop.

Vad menas med (ekonomisk) depression?

Förklara varför det blir inflation. Vad ligger bakom?

Vad menas med lönespiral?

Förklara vad som menas med jämviktspris.

Förklara begreppen:

a) Marknadsekonomi

b) Planekonomi

c) Blandekonomi

Vilka brukar vara samhällsekonomins viktigaste politiska mål?

Ta reda på:

Vad användes som pengar innan myntet uppfanns?

Förklara följande begrepp:

a) Kommunal skatt

b) Statlig skatt

c) Moms

Ge många olika exempel på vad folk jobbar med inom den offentliga sektorn i din kommun.

Hur många anställda har det största företaget i din kommun?

Befinner vi oss just nu i en högkonjunktur eller lågkonjunktur?

Vad hände 1923 med den tyska valutan (riksmark)?

Vilket ekonomiskt system har Nordkorea?