Materiens uppbyggnad

Atom betyder odelbar och länge trodde man att atomerna var odelbara. Idag vet vi att det inte är så. Kunskapen om atomer hjälper oss att förstå vad som händer vid kemiska reaktioner. Kunskap om atomen är också viktig för att förstå materiens kretslopp och hur ämnena bildar kemiska föreningar.

Atomer, joner och periodiska system

Innehåll:

• I atomens inre
• Periodiska system
• Joner
• Kemiska bindningar
• Grundämnens egenskaper

Begrepp: atom, atomnummer, masstal, atommassa, proton, neutron, elektron, periodiska systemet, jon, grundämne, kemisk förening, molekyl, molekylbindning, jonbindning, metallbindning

SYFTE

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med kemins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden.

För att uppnå betyget E ska du kunna detta:

¤ namnet på partiklarna i atomen och vilken laddning de har

¤ förklara varför atomer är oladdade

¤ veta vad elektronskalen kallas och hur många elektroner de har plats för

¤ förstå hur det periodiska systemet är uppbyggt och något hur kunskaperna om grundämnena utvecklats

¤ veta vad valenselektroner är och deras betydelse för att kemiska reaktioner ska ske.

¤ veta vilken skillnad det är mellan period och grupp

¤ veta var metaller och icke-metaller finns i det periodiska systemet

¤ ange kemiska egenskaper för alkalimetaller, halogener och ädelgaser

¤ berätta hur joner bildas

¤ förklara molekylbindningar och jonbindningar,

¤ att den universella massenheten betecknas 1 u

För högre betyg handlar det om hur du använder dina kunskaper för att

     - förklara mer komplexa reaktioner eller samband

     - detaljrikedom i dina beskrivningar

     - kvalitet i slutsatser och planering av experiment

BEDÖMNING

Prov och laborationer. Insatser på lektionerna. 

V 34 börjar vi med detta och avslutar med prov v 39.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet visualiserat med hjälp av partikelmodeller. Grundämnen, molekyl- och jonföreningar samt hur ämnen omvandlas genom kemiska reaktioner. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Utveckling av produkter och material, till exempel läkemedel, funktionskläder och batterier.
• Några produkters livscykler och påverkan på miljön.
• Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De kemiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.