SKA Kronan 22/23

Förskolans övergripande mål 2022/2023 1) Mål: Alla barn ges möjlighet att utvecklas till språkande individer med stöd av språkrika lärmiljöer och pedagoger som språkmotorer 2) Mål: Digitala verktyg används för att ge lärmiljön och undervisningen en dimension som vidgar barnens utforskande och erfarenhetsskapande utifrån pågående projekt

Analys av nuläget. Var är vi? Pedagogernas bild av nuläget/kartläggning utifrån observationer, dialog med barnen, bilder, filmer mm.

Socialt domän

Terminen har startat i ett ganska lugnt och harmoniskt tempo. Vi är nästan en helt ny barngrupp samt en ny pedagog har börjat hos oss. Så vi håller på att lära känna varandra och bekantar oss med varandras egenskaper, styrkor och intressen. Vi ser många nyfikna och vetgiriga barn som söker sin egen plats i gruppen.

Även om vi är i själva starten på terminen så anser vi att vi ändå har lyckats skapa en trygg relation med våra barn. 

Språkligt domän

Majoriteten i gruppen behärskar svenskt språk på ett bra sätt. Men, vi har även några barn som inte har något svenska alls.

Många barn har ett annat modersmål hemma och som kan i en viss mån försvåra deras språkförståelse för svenskan av olika anledningar (Norrby & Håkansson, s. 279, 2007). Dessa barn har precis inskolats på Kronan.

Med anledning av detta arbetar vi pedagoger väldigt mycket med deras trygghet och förtroende för oss. Vi vill skapa stabilitet och betryggande relationer med samtliga barn och där tycker vi att vi kommer att berika vår barngrupp med en lugn och harmonisk tillvaro.

Med anledning av detta har vi pedagoger kommit överens om att skapa ett kortsiktigt mål som vi ska jobba med för att kunna skapa mer specifikt tematiska undervisningar i vår verksamhet. Därmed har vi sett mycket intresse för bok karaktären Alfons Åberg som vi kommer flitigt att använda som ett verktyg till språkligt men även socialt lärande.

Gruppens mål (Tema/Projekt). Vart ska vi? VAD är det vi vill uppnå? VARFÖR. Vad är syftet? Vad säger Lpfö, forskning och litteratur.

Metod:

Vi kommer huvudsakligen att arbeta med högläsning av planerat litteratur där boksamtal kommer att genomsyra undervisningen samt titta på korta filmer om valda karaktären. Vid vissa undervisningar kommer vi att dela vi upp barnen i mindre grupper. Vi skapar rekvisita i form av Alfons hus, lägenhet, uteplats och vi kommer att använda oss mycket utav Alfons och hans vänner leksaksfigurer som vi kommer att ha närvarande på våra positioner. Vi kommer även att jobba med skapande material som lyfter lärande i flera olika ämnen såsom matematik, naturkunskap och estetik (Lpfö18).

Vad:

Vi vill fortsätta jobba med att bevara en trygg och harmonisk barngrupp. Vi vill i snar framtid kunna jobba med våra olika projekt på ett tryggt och stabilt sätt. Vi vill gräva in oss i barnens intressen samt öka barns nyfikenhet (Lpfö18).

Med barnens intresse i fokus samt vår syn på våra barns kommunikation sinsemellan har inspirerat oss pedagoger att introducera karaktären Alfons Åberg som ett verktyg i vår verksamhet. 

Varför:

Vi anser att en trygg och stabil barngrupp kan ge oss många rikliga upptäckter och öka vår vetgirighet på högsta nivå. Dessutom en trygg, lyhörd och närvarande pedagog ska vara grundläggande faktor för att kunna uppmuntra barnet i att forska sin lärmiljö (Broberg, Hagström & Broberg, s. 193, 2012). Med anledning av detta kommer vi kommer främst att jobba med:

• att skapa en "vi" känsla
• empati
• inflytande
• delaktighet
• sociala samspel
• turtagning
• öppenhet
• respekt
• solidaritet
• ansvarstagande

Hur:

Vi kommer att arbeta med böcker och använda oss av olika sorters material samt rekvisita för att väcka barnens intresse och öka sammanhållningen och tryggheten i gruppen (Öhman, 2003, s.157). Vi kommer att erbjuda våra barn en välplanerad och riklig verksamhet i form av material som de själva är mycket intresserade utav (Lpfö18). Vi kommer att successivt öka på användandet av material som oftast blir förbisedd. Vi kommer även att skapa utrymme för dramalekar där barnen har möjlighet till egna gestaltningar som i sin följd ger stora tillfällen till dialog och reflektion om olika uppfattningar i leken (Öhman, 2003, s.159).

Vi vill öka på nyttjande av den digitala verktygen som vår verksamhet bjuder på samt öka användandet av många härliga böcker som vi har på förskola (Lpfö18). Vi vill att barnen själva får en vana för bokläsning. Vi vill även praktisera boksamtal som en naturlig del av vardagen där barnen strukturerar samtalet och lyfter sina egna tankar och funderingar (Edwards, 2017, s. 34).

Refernser: 

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Broberg, Anders (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Natur och kultur 

Edwards, Agneta (2017). Boksamtal med bilderböcker. Natur & Kultur. Stockholm.

Skolverket. Läroplan för förskolan (2018).

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Studentlitteratur.

Öhman, Margareta (2003). Empati genom lek och språk. Liber AB. Stockholm.

Hur gör vi? Planering och genomförande. Skriv ner HUR ni planerar att göra för att nå målet ovan. 

I samband med bokintroduktion och Alfons Åberg som vårt pedagogiskt verktyg i arbetet, vill vi se först vad det är som barnen visar mest intresse för. För att vi ska kunna fånga deras uppmärksamhet och koncentration kommer vi att använda mycket rekvisita i form av sagofigurer i olika former. Vi kommer under minst ett till två tillfälle i veckan att gestalta en bokberättelse. Vi kommer att försöka ha en Alfons bok under 1-2 veckor beroende på barnens intresse och engagemang. 

Första veckan presenterar vi Alfons som en karaktär som ska vara en naturlig del av vår barngrupp. Vi samtalar med barnen om Alfons och undersöker om de vet vem Alfons är etc. Vi kommer genom dessa tillfällen att ta reda på så mycket som möjligt om barnens reflektioner. Dessa kommer att ligga som en grund för vårt pedagogiska arbetet där vi särskilt fokuserar på språk och lyfter stora värde i vår gemenskap och bevarar sammanhållning och det goda kamratskapet. 

Reflektion:

Analys och utvärdering (en gång per termin):

 

Analys Varför ser det ut som det gör och varför har det blivit som det blivit? Koppla till litteratur och forskning.

 

 

Utvärdering Tolka och förstå analysen. Så här blev det. Vad är det viktigaste från analysen att ta med i fortsättningen?

 

 

 

 

 

 

 

1. Barnperspektiv Vad såg vi? Vad gjorde barnen?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Barnets perspektiv Vad berättar/säger barnen? Vad visade barnen intresse för? Hur blev det synligt i barns kommunikation?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Pedagog perspektiv Vilket lärande ser vi hos barnen? Hur kommer det till uttryck genom Fakta, Förståelse, Färdighet och Förtrogenhet?

4. Vilket lärande ser vi hos oss pedagoger?

 

 

 

 

5. Hur går vi vidare? Hur kan det lärandet vi ser hos barnen och oss pedagoger påverka vår förmåga att utmana barnens lärande vidare?