Projektundervisning på Dibber Fänsåker förskola läsåret 2022/2023: Hållbar utveckling utifrån tre dimensioner

Under läsåret 2022/2023 kommer vi på Dibber Fänsåker förskola arbeta med projektundervisning kring hållbar utveckling kring de tre dimensionerna. De tre dimensionerna i hållbar utveckling är - ekonomisk, ekologisk samt social. Genom de här tre perspektiven skapas det undervisning utifrån vårt fokus kring månadens lärvän, och med målet att skapa nyfikenhet, delaktighet och lärande med utgångspunkt utifrån barnens intressen.

Projektundervisning utifrån hållbar utveckling på Dibber Fänsåker förskola  

Under läsåret 2022/2023 kommer Dibber Fänsåker förskola skapa projektundervisning kring hållbar utveckling utifrån de tre dimensionerna - ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Vi vill skapa undervisning med en medvetenhet kring barnen som växer upp med snabba förändringar i sin omvärld och möter nya människor och nya situationer, får lära sig att samspela och bidra till en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Därför är det viktigt för oss att förskolan ger barnen redskapen att lära sig möta olika utmaningar och att få grunden till att föra varierande resonemang utifrån olika perspektiv. Undervisningen kommer ske utifrån vårt lärvänsfokus, som innebär att vi har en av Dibbers lärvänner i fokus varje månad. 

Exempel på projektundervisning utifrån Dibbers lärvänner:

Hjärtrud: 

Vi skapar undervisning utifrån Dibbers Hjärteprogram och med en medvetenhet kring social hållbarhet. I undervisningen utifrån Hjärtrud arbetar vi för att stärka barnens självkänsla och att kunna sätta sig in i andras situation, empati, och känslor. Vi har kompisböckerna som grund i vårat arbete med lärvännen. Genom litteraturen (kompisböckerna, barnkonventionen och diskrimineringslagen) ska alla barn skapa normer om hur man ska vara mot andra och agera efter vår värdegrund. Barnen ska ges möjlighet att bli delaktiga och få inflytande över boksamtal, planerade aktiviteter och dramatesering, få respekt för livet i alla dess former, dvs allas lika värde, integritet, solidaritet, jämställdhet, och inkludering. Genom att ha ett demokratifokus lär barnen sig att ta ansvar för sig själva, samt för ett gemensamt hållbart samhälle. Med utgångspunkt i barnens egna erfarenhetsvärld kan man sedan vidga perspektivet och tala om barn i världen och våra olika livsförhållanden.

Alfa-Beta: 

Vi läser böcker där olika livsvillkor lyfts upp och skapar samtal och undervisning kring dem. Vi skapar en miljö där barnen har tillgång till skriftspråket i form av lättillgängligt material i alla miljöer; så som papper, penna och litteratur utifrån aktuell lärmiljö. Pedagogerna innefattar ett utforskande förhållningssätt där barnen bjuds in till samtal och där barnens tankar och hypoteser ligger till grund för vidare samtal och undervisning. Vi använder oss av litteratur som främjar vårt undervisningsfokus t.ex Allenansråttan, sagan Rädda hajen i havet från Håll Sverige rent. (Samarbete med biblioteket med boklåda)

Vi har en miljö som bjuder in till språkstimulans t.ex. genom levande dokumentation som vi byter utifrån vårat projekt. Vi lär oss språket genom olika former av estetik.

Vi använder oss av litteratur som främjar hållbar utveckling, som allemansrätten, vänskap, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling. Vi samtalar om hur man kan ha ett ekologiskt förhållningssätt. Vi strävar efter att vara närvarande vuxna i utforskande av barnens sociala tankar och hypoteser som ligger till grund för undervisningen. 

Räkne-Reza: 

Vi skapar möjlighet till undervisningstillfällen när vi återbrukar material som vi förbrukar på förskolan, t.ex bil av mjölkpaket, plastkorkar, samlar naturmaterial som vi skapar med. Vi pratar om vårat matsvinn, väger o.s.v, medvetandegör barnen i vår vatten och energikonsumtion, t.ex. att spara energi genom att släcka lampor el tänka sparsamt. Vi utgår från våra matematiska grunder kring form, tal och mängd, tid, mått och vikt, position och placering, mönster och sortering samt problemlösning i vår matematiska undervisning. 

Vi utvecklar barnens förmåga att resonera matematiskt genom att ha dessa undervisningstillfällen. 

Ute-Ugo: 

Vi upptäcker närområdet genom att bl.a gå till skogen och parker. Fokus är här allemansrätten, djuren i skogen, jakt, eget ekosystem i glasburk, bonden (ekosystem), plocka skräp- sopsortering, sagan om rädda hajen i havet, gräva ner olika naturmaterial, barnen får skriva egna hypoteser om vad de tror kommer att hända. Vi skapar undervisning kring odlingsprocessen från jord till bord. Vi strävar efter att få en maskkompost på gården. 

Lek-Levi: 

Vi utmanar barnen genom att leka och delta i olika lekar. I leken får barnen träna på att ha olika roller och vi pratar om och kopplar detta till vänskap, känslor och Barnkonventionen. Vi anpassar och utmanar barnen utefter deras nivå i leken. För någon kan målet vara att våga vara med i leken, för en annan att få vara ledaren som styr upp leken och för någon annan kanske målet är att ta mindre plats och släppa fram de vänner som inte riktigt vågar att ta plats. 

Rör-Else: 

Vi arbetar temat från jord till bord. Vi diskuterar också varifrån maten kommer. Hur kommer maten till affären och förskolan eller hem? Hur odlar man, var växer eller finns maten, finns all mat i Sverige eller kommer den från andra länder? Hur kommer maten hit? Vi strävar efter stt besöka en bondgård. Vad kan man odla på hösten? Vi odlar på våren på gården. Vi gör experiment med olika rotfrukter dom potatis, ris o.s.v. Vi pratar om jakt och varför vi jagar. Vi kommer slutligen in på samtal kring matsvinn samt Dibbers koncept om "den goda måltiden". Det skapas goda samtal under måltidssitutionen och vi pedagoger är här en god förebild genom att smaka på all mat och inbjuder till pedagogiska samtal där alla får chans att delta. Vi fortsätter att samarbeta med köket kri kring natsvinn och månandens grönsak. Vi strävar efter att försöka göra en maskkompost på gården. 

Krea-Tiva:

Vi tar med barnen i processen kring återvinning. Hur går processen till när plast, papper, metall och matavfall återvinns? Genom att ha samtal och olika undervisningssituationer som att se pedagogiska program från UR får barnen en inblick i återvinningens process. 

Vi skapar ett ekosystem i en glasburk där vi följer processen av växter och vatten i burken. Tillsammans med barnen gräver vi ner olika resursmaterial för att sedan undersöka vad som har hänt med de olika materialen som bl.a är plast, metall, papper och fruktskal. Vi skapar också undervisning utifrån digitalisering genom att bl.a använda vår bluetooth och vår nya robot. Här får barnen träna på programmering, samt följa matematiska metoder.  

"Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val de gör kan bidra till en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig." Lpfö 18, s. 9

                                                                                 

Teorier som ligger till grund för vårt projektarbete kring hållbar utveckling 

Enligt Pramling Samuelsson (2011) så är det viktigt att tidigt börja utbilda barnen om hållbar utveckling, eftersom de inte hunnits fångas upp av givna rutiner och vanor på samma sätt som vuxna. Att utbilda barn för morgondagens samhälle ger de möjlighet att bli självständig, kunskapsskapande, problemlösande och tänkande individ.

Johansson (2009) resonerar kring förhållandet mellan lärande för hållbar utveckling och barnet som en världsmedborgare. Hon menar att det är avgörande för hur barn förstår sig själv och andra. I förskolan finns aktiviteter och lek som formas av olika etiska och moraliska värden. Dessa värden är avgörande för hur barn ser sig själva och andra i förhållande till global utveckling och till demokrati. Att utveckla en identitet som innebär att man som person förfogar över förmågor som att kunna ta beslut, att kunna agera samt att kunna lösa problem. 

”En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig" (Skolverket, 2018 s.9)

Ärlemalm-Hagsér (2021) förklarar att ”förskolan måste bidra till att  barn får syn på vad hållbarhet betyder i olika sammanhang och ge dem en tilltro till att de kan påverka både sin omvärld och framtid”. 

 

Läroplansmål

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,