Valet, politik, demokrati o statsskick

Vi sätter fokus på demokratin i det svenska samhället med hjälp av det kommande valet och fördjupar oss i valsystemet, de politiska partierna, ideologier samt hur riksdag, regioner och kommuner styr Sverige

Demokrati, politik och hur Sverige styrs 

Planerad tidsperiod 
Vecka 33 – 39 

Arbetssätt

- Instuderingsfrågor som baseras på SH-boken och mina genomgångar
- Vi kollar ofta på nyheterna för att hänga med i aktuella frågor
- Vi kollar på olika filmer från UR-play och Binogi
- Vi diskuterar samhällsfrågor och begrepp tillsammans

På teams finns aktuella instuderingsfrågor och filmklipp att kolla på. 
I slutet av arbetsområdet delar jag också ett faktahäfte och powerpointen som jag använt mig utav på lektionerna.

Kunskapsmål för arbetsområde

Följande ska du sträva efter att kunna besvara och förklara så bra som möjligt med hjälp av faktakunskaper:

- politiska partier

Vilka politiska partier finns idag i Sveriges riksdag? Vem heter partiernas partiledare? Vilken historisk eller ideologisk grund har respektive parti? Hur märks det att partierna har olika ideologisk grund? Hur brukar partierna placeras på en vänster-höger? Vilka frågor och förslag driver partierna inför valet 2022? Vilka partier samarbetar med varandra? Vilka kan tänka sig att samarbeta eller inte samarbeta och i sådana fall varför? Vad menas med ”blockpolitik”?

- politiska ideologier

Vad menas med en ideologi? Vad är grundtankarna i liberalism, konservatism, socialism och ekologism? Vilka exempel kan du ge exempel på hur dessa grundtankar märks i partiernas åsikter idag?

- det svenska valsystemet

Vad menas med begrepp som ”proportionella val”, ”fyraprocentsspärren”, ”valkrets”, ”mandat”, ”mandatfördelning” och ”vågmästarroll”

- Sveriges styrelseskick

Vad kännetecknar en demokrati? Hur gick Sveriges demokratisering till? Vad menas med begrepp som ”konstitutionell monarki” och ”parlamentarisk demokrati”/”parlamentarism”? Vad har riksdagen för uppgifter? Vad gör utskotten i riksdagen? Vad är skillnaden mellan ”motioner” och ”propositioner”? Hur går det till när en regering ska utses efter ett valresultat? Vilka uppgifter har en regering? Vad menas med ”departement”? Vad gör ”förvaltningen”? Vilka likheter och skillnader finns det mellan kommuner och regioner?

- Demokrati o Diktatur 

Vad är typiskt för en diktatur/demokrati? Hur kan du som ung påverka samhället? Vilka är Sveriges grundlagar och varför ska det vara så svårt att ändra en grundlag? 

- Hur och när bedömer vi?

Bedömning sker löpande under arbetets/lektionernas gång muntligt och skriftligt. 
Arbetsområdet avslutas bland annat genom ett skriftligt prov.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

• Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
• Politiska ideologier och skiljelinjer mellan politiska partier i Sverige.
• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, Sametinget, regioner och kommuner. Sveriges grundlagar.
• Var olika beslut fattas och exempel på hur besluten påverkar individer, grupper och samhället i stort. Individers och gruppers möjligheter att påverka den demokratiska processen.
• Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Kriterier

• Eleven visar mycket goda kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter. Eleven för välutvecklade resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven beskriver komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Eleven för välutvecklade resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.
• Eleven för välutvecklade resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället. Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med välgrundade källkritiska argument.