Känslor 22/23

Glad, arg, ledsen eller rädd. Vi känner olika känslor hela tiden. Tanken med att arbeta med känslor är att vi vill visa barnen att alla känslor är tillåtna. Barnen kan kanske därmed lättare läsa av varandras känslor.

- 

Våra barn behöver få kunskap om olika känslor som infinner sig och hur man kan lära sig att tolka dessa hos en kompis. 

Det har uppstått en del konflikter mellan barnen i deras i lekar pga. att man inte vill dela med sig. Vår barngrupp behöver tränas i givande och tagande som samarbete är.

Mål-

Vi vill göra barnen medvetna om olika känslor. Att barnen ska kunna sätta ord på dem både verbalt och med kroppsspråk.

Syfte - 

Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

-förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra

-självständighet och tillit till sin egen förmåga

-förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler.

Källhänvisningar:

Ingen föds med förmågan att tolka andras känslor. Det är något alla behöver hjälp med att lära sig.

Man ska veta vad känslor heter, lära känna skillnader mellan olika känslor och även kunna särskilja olika ansiktsuttryck.

Källförteckning: Svenska.Yle.fi.
Artikel: Har ditt barn svårt att förstå känslor? Att sätta ord på känslorna är lösningen av Maija Virtanen. 

Så här går det till - 

Vi har som mål att prata och arbeta kring olika känslor så som glad, ledsen, arg och rädd.

Vi kommer att tydliggöra det med bilder på de olika känslorna som vi arbetar med.

För att synliggöra detta kommer vi att arbeta kring en känsla i taget, med inspiration från

• babblarna

• flanosagor

• sagopåsar

• blue-bot

• takk tecken (känslor)

V 38

Vi startade temat med att starta en mindmap under en samling tillsammans med barnen om känslan Glad. Vi använde Babblarfiguren Bobbo, som just står för känslan Glad.

Vi fick hjälpa barnen med att fråga dem: vad är en känsla?
Därefter frågade vi:

Hur är man när man är glad?
Vad blir du glad av?

Barnen svarade bl a vatten, mamma, pappa, en specifik pedagog, leka ute och bygga.

V 39 och 40

Vi har inte jobbat kring temat dessa veckor då vi haft inskolningar.

V 41 

Vi använde oss av olika bilder på känslan GLAD.  Vi pratade kring hur man ser ut när man är GLAD. Barnen fick peka på den bilden som de mest tolkade som GLAD för just hen. 

Efter att barnen fått peka på "sin bild" sjöng vi och hade rörelsesånger om känslan glad. 

Vi sjöng ”jag blir så glad när jag ser dig”och ”klappa händerna när du är riktigt glad”.

Senare i veckan målade vi till GLAD musik.

Vi hade tagit hjälp av föräldrar att få tips på olika låtar som deras barn blir glad av att lyssna på hemma. 

V42

Vi fortsatte att prata om känslan GLAD och varje barn fick välja bilden som de bäst tolkade som sin GLAD bild.
Sedan fotograferades varje barn med sin GLAD bild. 

En aktivitet denna veckan var att halva gruppen fick måla och de fick välja de kulörer som gjorde hen glada. 

Resten av gruppen var ute på gården. 

V43

Aktiviteter denna veckan har varit vattenlek för halva gruppen. Vi knöt an till att något barn sa då temat startade att hen blev glad av vatten.
Andra halvan utforskade en annan gård på förskolan. Att vara ute och leka tog några barn som exempel att de blev glada över, så därav upptäckte och lekte vi på en annan gård på förskolan.

Vi har såklart fortsatte  sjunga våra gladsånger på veckans olika samlingar.

Veckan avslutades med discodance på avdelningen då något barn sagt att dans blir hen glad av.

V 44
 Den här veckan pratade vi igenom  igen vad som gör barnen glada och hur ser man på någon om de är glada.

Det kom upp en del nya saker men även det från förra gången höll en del av barnen fast vid. Vi gjorde en ny mindmap tillsammans.

V 45

På en av samlingarna den här veckan hade vi tryckt ut alla bilderna och vart och ett barn fick vara med och sätta sin GLAD bild på dokumentationsväggen 
Denna vecka avslutade vi känslan glad för att kunna jobba vidare till nästa känsla som blir LEDSEN.

 

v. 3

Vi fortsätter denna terminen med vårt tema - Känslor.

Denna veckan har vi börjat med känslan:

att vara LEDSEN.

Vi började med att berätta en saga om en traktor som var ledsen, för den hade kört ner i diket, fastnat i gyttjan och kunde inte komma loss.

Några bilar körde bara förbi och ville inte hjälpa den och då blev traktorn så ledsen.

Till sist kom det en bil och såg att traktorn var ledsen. Den frågade varför traktorn var ledsen och sa att den kunde hjälpa traktorn att komma loss. Då blev traktorn så glad. Sedan blev de kompisar och var tillsammans hela dagen.

 

När vi hade berättat sagan pratade vi om babblarna.

T ex Bobbo som är glad och Babba som är ledsen.

-Hur ser vi att Babba är ledsen?

-kan man se om någon kompis är ledsen?

Sedan pratade vi lite om det, hur man kan se om någon är ledsen och

om man kan höra om någon är ledsen.

 

Därefter delades barnen in i grupper. En grupp följde med in i ateljén den dagen och målade Babba brun.

När Babbas färg hade torkat hjälpte en annan grupp till att klistra fast Babbas mun, ögon och tårar. De målade därefter också egna konstverk.


V 4

Denna veckan har vi introducerat vår nya teknik kompis bluey som är en blue bot. Här kommer vi att öva på att följa instruktioner. Vi kommer att göra det på ett lekfullt sätt tillsammans med våran kompis bluey.
Vi berättade att bluey hade ett batteri och det behövdes vara laddat för att han skulle kunna köra. När batteriet är slut så blir bluey ledsen för då kan han inte leka med kompisarna på Linden.


Vi började att berätta för barnen hur bluey fungera, vilka knappar man ska trycka på för att han ska köra framåt, bakåt eller åt sidan. Barnen var väldigt nyfikna på att få testa att programmera bluey (hur han ska köra). En och en fick de komma fram till pedagogen och testa att programmera bluey.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen

 

V 5

Den här veckan jobbade vi vidare med temat bla. genom att belysa känslan ledsen genom en flanosaga som en pedagog gjort utifrån boken LEDSEN  av författaren Lotta Olsson och Emma Adbåge.

Sagan berättades för barnen med inlevelse och tydligt kroppsspråk, vilket fångade de flesta barnen i gruppen.

Efter sagan pratade vi om olika tillfällen eller händelser som kan göra någon ledsen.

Hur man ser ut om man är ledsen?

Om det kommer ljud som kännetecknar känslan ledsen?

Hur man kan göra om någon är ledsen?

 

Vi gick vidare under veckan med att knyta ihop de övriga tema veckorna LEDSEN med att fortsätta med olika instruktionsaktiviteter och även fläta in färgerna röd( Bobbo som står för Glad ) och brun( Babba som står för ledsen) Detta för att vi märkt att barngruppen även behöver träna färgerna mer.

På rörelseaktivtivitetsdagen fick barnen kolla ut vart pedagogen satt fast de två bruna prickarna respektive de två röda prickarna.
Med denna övning fick barnen lyssna in och följa en instruktion med att :

Vid den bruna pricken i rockringen ska ni kasta ärtpåsar, vid den andra bruna pricken ska ni åka rutchkana och vid de röda prickarna ska ni balansera på.

Vi fortsatte en annan dag med en aktivitet där både instruktioner, färgerna brun och röd tränades både visuellt och med Takk tecken.
I den här aktiviteten fick vart och ett barn tilldelat sig antingen en röd eller brun prick . En slinga var uppmärkt på golvet med röd respektive bruna prickar där den ena slingan ledde in till vattenlek och den andra in till lek med lera.

 

v. 6

Denna veckan har vi berättat sagan om traktorn igen. Efter sagan fick barnen hjälpas åt att berätta den genom att berätta med sagans rekvisita.

Då berättar ett barn sagan om grävmaskinen, vilket det ju faktiskt är,

oops😅.

Sagan finns tillgänglig på avdelningen nu, så barnen kan leka med den och berätta den när de vill.

 

 

När vi var i lekhallen hade vi gjort en taktil bana. Då gäller det att hålla balansen,..

 

 

men man kan även utforska de olika underlagen med fötterna..

 

 

..eller med händerna

 

 

Bänken är alltid ett populärt redskap att klättra eller balansera på

V 7

Denna veckan försätter vi med att arbeta med våran Blue bot. Vi prata om känslan ledsen. Hur tror barnen att Blue boten mår när han inte har något batteri kvar eller när de är för högljudda i samlingen.
Efter vi pratat om detta så fick barnen programmera bluey. Barnen skulle programmera bluey till en färg eller till ett takk tecken för färgen blå, röd eller brun.

 

V 10

 

Den här veckan jobbade vi kring dokumentationsväggen för att knyta ihop kring den här känslan både med material och att vi reflekterade kring det.

Vi använde oss av Babba i som står för känslan ledsen och så frågade pedagogen vart och en av barnen vad som kan göra hen ledsen.

Mindmap i känsla Ledsen.

 

Barnen fick välja utifrån bilder en pedagog tryckt ut vilken som kunde motsvara barnens ledsen känsla och så fotograferades vart och ett barn med sin valda bild att ha till dokumentationsväggen.

 

V11

Vi har börjat med en ny känsla, att vara ARG! Vi började med en saga om Babba som ville bygga med klossar.

 

 

Doddo ville vara med,men fick inte det för Babba. Då blev Doddo arg och välte ner klossarna som Babba hade byggt ett torn av. De började gråta båda två, den ena för att tornet hade rivits och den andra för att hen blev så arg. Doddo tyckte att det kändes inte bra att bli så arg,

så Doddo sa:

Förlåt, för att jag välte ner klossarna.

Då blev Babba glad igen.

Därefter sa Babba:

Vill du vara med och bygga torn, för det är ju faktiskt roligare om vi bygger tillsammans.

Därefter pratade vi bl à om hur det känns när man blir arg och att man får bli arg, men inte puttas och slåss.

 

En dag tog vi fram känslobollar för att träna på färger, känslor och för att lyssna på instruktioner.

 

Nn, kan du ta den glada bollen och rulla till Nn?

 

 

Nn, kan du ta den blåa bollen och rulla till Nn? Lindenbarnen är väldigt duktiga på att följa instruktioner😀

 

 

V 12

Denna veckan läste vi om Bebbe är arg. Det var bluey som hade ”lämnat” boken hos en pedagog för att han var precis som bebbe var. Bluey var arg . Den boken beskriver hur Bebbe kan vara eller låta när han är arg.

 

 

 

V16

 

Vi arbetade vidare denna veckan kring känslan ARG. Vi tog foto på var och en och så fick vi se hur vi ser ut när vi är arga. Vi har pratat om att man blir arg på olika sätt och att vi ser olika ut när vi är arga.
Senare under den veckan instruerades barnen på en samling till en lek vi skulle göra i Dimmornas dal.

 

Först hade vi instruktioner..                    De korten vi hittar ska vi lägga på det rätta arga ansiktet.

 

Av fotona vi tagit tidigare i veckan hade dessa laminerats och fått en upphängningssnöre för att hängas upp lite varstans i träden i Dimmornas dal. Dessa bilder skulle barnen få leta upp och därefter placeras på motsvarande rätta bild på en bilkdarta som vi lagt på marken.

 

 

Titta, här är ett kort! Vem är det på kortet? Jo, Nn, då ska kortet ligga där😀

 

 

V17

 

Vi arbetar vidare med känslan arg. Denna veckan använder vi Blue bot och barnens foton när dom är arga. Vi hade en bildkarta på mattan. Bredvid den så hade vi en en hög med bilderna på barnen som laminerats. En och en så skulle de komma och välja en bild i högen och sedan hitta den på bildkartan. Sen så skulle de programmera Blue boten till den bilden som barnen fått.
Barnen försökte så klart hitta sin egna bild i högen bredvid bildkartan.

 

 

 

v.19

Vi avslutar vårt tema, känslor, om att vara rädd.

En dag läste vi boken ”Ibland blir jag rädd” av Calle Stenbäck som handlar om hur det kan kännas när man är rädd.

Barnen har fått välja en bild om hur de känner sig när de är rädda som vi sedan har satt upp på dokumentationsväggen.

Hur känner du dig när du är rädd?

Vi har även pratat om hur det kan kännas när vi är rädda.

Ett barn sa:

-det känns i magen

När blir man rädd?

Ett barn sa:

-När man inte vet var mamma o pappa är.

Kan man hjälpa någon som är rädd?

Några barn sa: -

Krama och hålla handen

 

Vi avslutade temat med att berätta sagan om Bockarna Bruse igen som inkluderar alla våra känslor.

Barnen på Linden har verkligen förstått hur man ser och hjälper varandra vid sina olika känslor. Under temats gång med känslor har vi sett en ökad empatiförmåga hos barnen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,