Historia 1a1 HA21

Här finns en övergripande planering och här kan du lämna in dina uppgifter och se respons.

Teori och begrepp

I korthet: Vi övar på några grundläggande begrepp för historieämnet.

Bedömning: Diagnos

Förmågor: Använda historiska teorier och begrepp

Forntiden

I korthet: Övergången från samlar- och jägarkultur till jordbrukssamhälle.

Bedömning: Skriftlig uppgift

Förmågor: Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, historisk referensram för att förstå nutiden.

Antiken och medeltiden

I korthet: Greklands och Romarrikets antika period följt av medeltiden i Europa.

Bedömning: Skriftligt prov i Digiexam

Förmågor: Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.

Upplysningen

I korthet: Amerikanska och franska revolutionen och idéerna bakom.

Bedömning: Presentation

Förmågor: Förmåga att använda en historiska referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.

Industriella revolutionen

I korthet: Viktiga samhällsförändringar under 1700-talet. Slaveriets historia. Källkritisk uppgift om synen på revolutionen.

Bedömning: Skriftlig uppgift i källkritik. Även seminarium.

Förmågor: Förmåga att använda en historiska referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

1800-talet

I korthet: Imperialism, migration, utveckling, nationalism, ideologier.

Bedömning: Skriftligt prov i Digiexam.

Förmågor: Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv. 

Sovjetunionen

I korthet: Sovjetunionens historia, viktiga personer, historiebruk, ideologier.

Bedömning: Inspelad alt. live presentation.

Förmågor: Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv. Förmåga att använda en historiska referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Sverige under 1900-talet

I korthet: Viktiga händelser och personer, stora förändringsprocesser. 

Bedömning: Skriftligt prov i Digiexam.

Förmågor: Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa valda förändringsprocesser och fördjupningar. Problematisering av historiska tidsindelningars beroende av kulturella och politiska förutsättningar utifrån valda områden till exempel varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut eller jämförelser med tidsindelningar i någon utomeuropeisk kultursfär som Kina eller Indien.
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, teknisk utveckling, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter.
• Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

Uppgifter

Instuderingsfrågor antiken/medeltiden

Vilka tre delar kan man dela in medeltiden i? Vad kännetecknar de olika delarna? (s.22-23)

Vad var feodalism? (s.23)

Vad är man om man är livegen? (s.24)

Hur förändrades kvinnors liv under Medeltiden? (s.24-25)

Välj en person från nordisk Medeltid och beskriv vilken roll han/hon haft för historien (s.58-62).

Forntiden

s.10-13 i Historia 1a1

• När började forntiden i Europa? Vad är "startskottet" för forntiden?​
• Vad innebar jordbruksrevolutionen?​
• Resonera kring konsekvenserna av jordbruksrevolutionen. Vad var positivt/negativt? Vilka vann/förlorade på förändringarna?​
• Hur uppstod nya samhällsklasser i de tidiga civilisationerna?​
• Ge två exempel på tidiga civilisationer och vad de var duktiga på.​

Ladda upp ditt svar här.

Provfrågor antiken och medeltiden

1. När var antiken?

2. Hur har det antika grekland påverkat världen?

3. Jämför demokratin i antikens Grekland och i Sverige idag. Likheter/skillnader?

4. Värdera Atens demokrati och Sveriges demokrati.

5. Vem var Alexander den store och när levde han?

6. Hur förändrade Alexander den store sin omvärld?

7. Beskriv ungefär hur stort Romarriket var (från kartan på s.18) Hur kunde det bli så stort?

8. Ge minst tre exempel på viktiga händelser som skedde under Romarrikets tid. Motivera varför händelsen var viktig. (från s.18-19)

9. Ge minst ett exempel på hur Romarriket påverkat världen idag (från s.20-21) Resonera kring vilken betydelse det haft.

10. Vilka tre delar kan man dela in medeltiden i? Vad kännetecknar de olika delarna? (s.22-23)

11. Vad var feodalism? (s.23)

12. Vad är man om man är livegen? (s.24)

13. Hur förändrades kvinnors liv under Medeltiden? (s.24-25)

14. Välj en person från nordisk Medeltid och beskriv vilken roll han/hon haft för historien (s.58-62).

Antiken och medeltiden

Provet gör på Digiexam. Det kommer bestå av några av de frågorna som står här nedan. Så har du koll på frågorna här, kommer du klara provet.

Grekland under antiken

1. Under vilka år var den grekiska antikens storhetstid?

2. Vad är en stadsstat?

3. Beskriv den Atenska demokratin. Jämför med idag.

4. Vem var Alexander den store och vad gjorde han?

Romarriket

5. Under vilka år fanns Romarriket?

6. Vad bidrog till att Romarriket blev så stort och långlivat?

7. Vad bidrog till att Romarriket till slut föll?

8. Beskriv kristendomens utveckling i Romarriket

Medeltiden

9. Under vilka år var medeltiden?

10. Vilka framsteg gjordes under medeltiden?

11. Varför har medeltiden länge ansetts vara en mörk tid?

12. Beskriv vad ett feodalt samhälle är

13. Vilken betydelse har Gustav Vasa fått för Sverige?

Tidigmodern tid

Utgå från s.26-37 för att besvara frågorna

1. Gör följande tre listor som du fyller i med så många exempel du kan. Pluspoäng om du kan förklara förändringarna.

• Vetenskapliga förändringar
• Kulturella förändringar
• Ekonomiska förändringar

2. Välj ut minst två förändringar från listorna på fråga ett. Förklara mer utförligt vad förändringen handlade om. (T.ex. Varför skedde den? Fanns problem med förändringen? Var den bra/dålig? Vad ledde den till?)

Ett par förslag på fördjupningar:

https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/copernicus-om-himlakropparnas-rorelser#

https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/nya-tiden/slaveri-och-triangelhandel#

3. Förklara begreppen

• Renässans
• Världsbild
• Förändringsprocess
• Heliocentrisk världsbild
• Geocentrisk världsbild
• Reform
• Kättare
• Avlatsbrev
• Naturahushållning
• Centraliserad och decentraliserad makt
• Manufakturer
• Absolutism
• Kolonialism
• Triangelhandeln

Ni prövas slutligen i Digiexam.

Stora förändringar 1800-1990

Lär dig svaren på ALLA fetmarkerade frågor. Fördjupa dig i EN kursiv fråga.

• Jämför Europas karta från år 1800 och år 1914. Vad hade förändrats? Använd http://geacron.com/home-en/ (+Vad orsakade förändringarna? Välj någon enstaka, t.ex. något om hur det gick till när Tyskland enades eller Sverige förlorade Finland till Ryssland)
• När var första världskriget? Vilka allianser krigade mot varandra? Vilka vann? (+orsaker och konsekvenser?) s.86-95
• När var andra världskriget? Vilka allianser krigade mot varandra? Vilka vann? (+orsaker och konsekvenser?) s.110-119 + s.120-131
• Vad var Kalla kriget? (+Övertramp från USA/Sovjet?) s.132-138

Ni examineras i digiexam.

Källkritik

Läs s.158-159 i läroboken.

Gör uppgiften och lämna dina svar här.

Källkritik slavhandel.pdf

Upplysning och industriell revolution

Utgå från angivna sidor i läroboken, samt filmerna i länkarna nedan för att besvara frågorna.

Var noga med att ange var du fått informationen ifrån. Särskilt om du vill använda en källa utanför boken eller filmerna.

1. Beskriv minst två saker som förändrades under upplysningen. s.38-39.
2. Beskriv minst två saker som förändrades under industriella revolutionen. s.68-73.
3. Välj minst två händelser under dessa tider som du tycker var bra, som vi borde påminna oss om. Välj även två som du inte tycker var så bra, och vad man kan lära av händelsen.
4. Vilka skulle få större friheter? Vilka grupper brydde man sig mindre om?
5. Välj en person från antingen upplysningen eller industriella revolutionen. Resonera kring vilken betydelse personen haft.

Litteraturepoken upplysningen förklarad | SVENSKA | Gymnasienivå

Industriella revolutionen förklarad | HISTORIA | Gymnasienivå

Historiebruk

Mellan ca 1400-1900-talet har mängder med människor transporterats mellan Afrika och Amerika för att säljas som slavar på plantager där bomull och andra råvaror producerades och skickades till fabriker i Europa. Lidandet har varit stort och satt spår som märks än idag.

Så vad ska vi göra av den dystra historien? Borde vi kanske försöka ersätta ättlingar till slavar på något sätt? Be om ursäkt? Vem ska i så fall be om ursäkt? Kan vi göra något alls åt det som redan hänt?

Läs följande två artiklar (Jag har gulmarkerat stycken jag tycker är extra intressanta) och besvara frågorna:

1. Beskriv två olika sorters historiebruk av slaveriet. Alltså två olika sätt som man idag kan förhålla sig till det historiska slaveriet.
2. Hur tycker du vi idag borde förhålla oss till slaveriet. Motivera dina svar.

Howard-Hassmann- Betala - med markeringar.pdf

Harrison - Betala inte - med markeringar.pdf

Historiska perioder

Historiker delar upp historien i delar för att göra den mer begriplig och mer överskådlig. Sådana delar kallas också för perioder eller epoker. Ett par exempel på historiska perioder är stenåldern och upplysningen.

I boken Historia 1a1 beskrivs massvis med historiska perioder. Titta bara i innehållsförteckningen så hittar du flera perioder och vilka årtal det handlar om.

Er uppgift är att besvara fråga 1. Om du vill sikta lite högre så försök besvara fråga 2 och 3 också. Viktigt att du alltid skriver med dina egna ord!

1. Välj ut minst tre olika perioder. Skriv vilka årtal perioderna handlar om och något kännetecken för var och en av perioderna.
2. Är det något som skiljer äldre perioder från mer nutida perioder? Resonera kring skillnaden.
3. Ge exempel på två perioder som är -åtminstone delvis- under samma tid. Hur kan det ha blivit så?

Lämna in uppgiften här innan lektionen är slut för att få närvaro!

Lycka till!

Kalla kriget

Läs i Historia 1a1 om Kalla kriget på sidorna 132-139 och på 140-143.

1. Kortfattat, vad var kalla kriget?
2. Beskriv kalla kriget utifrån ett ideologiskt perspektiv.
3. Beskriv kalla kriget utifrån ett internationellt perspektiv.
4. Jämför -vad du anser vara- övertramp gjorda av Sovjetunionen och USA. Vad hände och vilka var värst?
5. Hur har maktförhållandena i världen förändrats sedan kalla krigets slut?
6. Händer saker idag som påminner om kalla kriget?

Lär er besvara frågorna och förstå vad det handlar om, för att sedan bedömas på ett skriftligt prov i Digiexam.

Ukrainakrigets historiebruk

Ryssland försöker ta över Ukraina. NE har publicerat en text av professor Klas-Göran Karlsson som handlar om hur Ryssland använder historia för att motivera kriget, samt hur vi kan se på historien för att lära oss om hur man kan förhålla sig till vår store granne till öster. Att använda historien för att förstå/motivera saker som händer idag kallas för historiebruk. Första frågan handlar om vilka olika sorters historiebruk som man brukar tala om.

• Ge tre exempel på olika historiebruk. Utgå från SO-rummets förklaringar https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historieteori/historiebruk#
• Hur kan Ryssland använda historien för att motivera kriget?
• Hur kan vi använda historien för att förstå hur vi ska förhålla oss till Ryssland?

Ukrainakrigets historiebruk.pdf

Prov sker i Digiexam