Mattespråk och matematik med rörelse och musik!

Vi har under en tid märkt ett tydligt intresse hos många barn för matematik i olika former: geometri, antal, mönster, begrepp, användningsområden o s v. Vi vill därför tillsammans, barn som vuxen, utforska och lära mer om matematik som är intressant för barnen i vår grupp genom praktisk matematik, mycket i kombination med rörelse och musik. Hur tänker och lär våra barn kring matematik? Vi kommer att ha speciellt fokus på hur vi kan utveckla språket och termer kring matematik i detta arbete.

Vårt övergripande valda nationella mål:

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar till att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften." Lpfö-18

I detta arbete avser vi också att arbeta särskilt med följande artiklar i barnkonventionen:

Artikel 12: "Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad."

Artikel 13: "Barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, med respekt för andra personers rättigheter."

Syfte: 

Vi vill genom systematiskt kvalitetsarbete ge barnen större möjligheter att i vår undervisning få ökade språkliga och praktiska kunskaper kring matematik i deras vardag: Vad är matematik? Vilka matematiska termer finns? Vad har man matematik till? Var finns matematik?...

Vi vill att barnen ska äga ett matematiskt språk.

 

"Barnen når enligt Vygotskij ökade färdigheter i sitt tänkande först i samspel med andra och med omgivningen (kontexten). Senare kan de använda de inlärda färdigheterna på egen hand och kan då analysera och lösa problem utan någon annans stöd. En sådan utveckling hos barnen förutsätter att förskolans personal planerar kontext och samspel som ett stöd för det avsedda lärandet."

(Skolverket, 2017)

 

”Matematikundervisningen i förskolan har alltså ett värde för barnen här och nu men även för deras fortsatta skolgång-då de kunskaper barn utvecklar i förskoleåldern har visat sig ha stor betydelse för deras fortsatta lärande.”

(Björklund & Palmér, 2018)

 

"När matematik har behandlats som ett isolerat kunskapsobjekt har den av många uppfattats som utan mening och koppling till verksamheter utanför skolan. Ett annat sätt att se på matematik är som idéer och samband för att förstå och begripa sin omvärld, vilket både barn och vuxna behöver dagligen. Snarare än en mängd kunskaper och procedurer är matematik en mängd idéer och samband som kan användas för att förstå och beskriva denna omvärld."

(Björklund & Palmér, 2018)

 

 

 

Det här tänker vi oss att vi skulle kunna börja erbjuda barnen i undervisningen:

• att erbjuda barnen språkliga "mattebad", att pedagogerna kommunicerar med avsiktligt fokus på matematik och korrekta termer relevanta för barnen  
• att erbjuda barnen flertalet spel där matematik på olika sätt finns med, analoga och digitala
• att i rörelseaktiviteter lägga in matematisk undervisning
• att läsa litteratur för barnen där matematik är med i handlingen i olika former
• att arbeta med programmering för barn 
• att geometri är en del i undervisningen
• att mäta och väga i olika sammanhang
• att arbeta med antal, subtraktion och addition i för barnen naturliga och lekfulla former
• att erbjuda aktiviteter med sortering och klassificering
• att arbeta med sång, musik och takt med egna instrument som involverar matematik på olika sätt
• att arbeta med mönster på olika sätt ( lägga mönster av mellanmålsfrukten, lägga mönster av pärlor, att måla Mandala-bilder och bilder med ”sifferuppdrag” o s v.
• att ha demokratisk omröstning 
• att dela frukt i bråk i samlingen ( hel, halv, fjärdedel, åttondel)

 

 

 

 

Det här har vi gjort i undervisningen:

v.35

Vi har startat upp med att med egna instrument lära oss en rytm och siffersång från Fem myror är fler än fyra elefanter.

Vi börjar lära oss en ny sång om veckodagarna och i vilken andning/följd de kommer.

Barnen visar intresse för geometriska former. Därför har vi utökat de vi haft sen innan med flera som vi kan ha dialoger om och lära oss vad de heter.

v 36: Vi har delat våra hela frukter i samlingen i halvor och fjärdedelar så att barnen tydligt visuellt kan se hur mycket det är med frukter.

Vi har haft en omröstning kring vad vår orkester ska heta som vi startat på Diamanten. Barnen har fått föreslå namn och sedan rösta på dessa. För varje röst sattes ett streck efter förslaget som valdes så barnen kunde se vilket/ vilka som fick flest röster. Det resulterade i lika röster och omval mellan två förslag!

Vi skapar visuellt material som sätts upp på olika platser på avdelningen för att inspirera barnen till tankar och kommunikation kring antal.

Exempel på visuellt matematiskt material kring antal för barnen att fundera och kommunicera kring.

v 37: I samlingen har vi räknat hur många barn vi är, Smaragder och Diamanter för sig, som vi sedan pratade om att vi adderade och att när man lägger ihop tal i matematiken heter det addition. Vi planerar för att arbeta vidare med detta så att detta kan bli visuelllt för barnen när vi arbetar med det.

Vi har tagit fram andra spel som innehåller matematik i högre grad som vi spelar med barnen.

Vi introducerar rörelse aktiviteter i form av uppdrag på vår gård där antal är involverat.

v.38 Vi har fortsatt att då och då dela frukten i bråk i samlingen, även i åttondel. Barnen får välja hur mycket och i vilka delar de vill ha sin frukt för dagen.

Vi fortsätter att arbeta med vår orkester med takt och siffersång. Vi gör prislistor till sandlådor och hemvrån då vi tycker att vi häfta hör av olika barn på gården att de bakar och har café eller affär där de vill sälja saker. Kanske kan vi med detta utveckla känsla för summor och antal och vad som är rimligt.

Vi har efter barns förfrågan tagit fram Beeboten igen. När barnen använder den arbetar de med programmering och med att räkna ut vilket antal tryck som de måste programmera och i vilken riktning. 

I en samling pratade vi om olika skyltar som finns i trafiken innan vi gick till cykeltrafikbanan på andra sidan vägen, och dagen efter pratade vi om olika former på skyltar, vilket antal kanter de har och vad formerna heter. Barnen delades sedan upp i lekgrupper med de olika formerna på olika platser i lokalerna där formerna lagt ut för barnen att hitta.

"När matematik har behandlats som ett isolerat kunskapsobjekt har den av många uppfattats som utan mening och koppling till verksamheter utanför skolan. Ett annat sätt att se på matematik är som idéer och samband för att förstå och begripa sin omvärld,

vilket både barn och vuxna behöver dagligen. Snarare än en mängd kunskaper och procedurer är matematik en mängd idéer och samband som kan användas för att förstå och beskriva denna omvärld." (Björklund & Palmér, 2018)

v. 39: Vi har beställt och fått några nya spel som barnen kan spela för att träna siffror, vilka siffror som, är tiokompisar och logiskt tänkande. Vi har också beställt siffror som vi ska använda i samlingen för att visuellt visa i siffror och olika sätt att göra uträkningar hur många vi är i samlingen. 

 

V.40 

Vi har arbetat med att göra våra egna vägmärken till då vi går iväg och cyklar på trafikbanan. Vi pratar vilka geometriska former skyltarna är baserade på och barnen får välja vilken skylt de vill göra, då vi också pratar om vad skyltarna betyder. Nästa vecka går vi iväg och använder våra skyltar!😃

Vi har arbetat vidare med takt och att räkna. Vi har räknat i fyrtakt och även lagt in ”klapp” med de små svarta lapparna och alltså gjort oss egna korta melodier som barnen bestämt.

Vår sång om veckodagarna som ”försvinner” är väldigt populär bland barnen. De sjunger den ofta spontant och sitter och sjunger den eller nynnar när de arbetar med annat. Den har en tilltalande melodi och barnen är medvetna om att de också lär sig veckodagarnas ordning när de sjunger den.

v.41 Vi har varit iväg på trafikbanan och använt barnens egna vägskyltar. De berättade för varandra om vad de olika skyltarna betyder, valde var de skulle vara placerade och började sen cykla….och som det cyklades!😀

”Matematikundervisning i förskolan handlar om att varje barn under sin förskoletid ska få möjligheter att utveckla sina matematiska förmågor och färdigheter och möta matematik som utvecklar deras lek och erfarande.” (Björklund & Palmér, 2018)

Vi har pratat vidare om hel, halv, fjärdedel och åttondel och visuellt satt upp material på en vägg för detta. 
Då vi delar in barnen i grupper använder vi de olika geometriska formerna vi arbetar med och barnen pratar mer spontant med oss och dem emellan om var de ser formerna och hur något är delat i bråk. 
Vi har börjat att väga vårt matsvinn varje dag på en våg så att barnen ser en praktisk nytta med att väga och att det blir olika mängd/ siffror varje dag. Kanske kan det bli reflektioner kring att de skiljer sig och vad som symboliserar mer eller mindre i siffrorna som blir på vågen.

 

V.42: Vi har haft promenad med vägmärkesbingo. Brickor med vägskyltar delades ut till barnen i par om två och en penna att kryssa av med. När vi tillsammans gick i närområdet tittade alla efter vägmärken och hjälptes åt att kolla om de fanns på brickorna. Några skyltar konstaterade barnen att de inte kom att hitta där vi gick. Barnen upprepade också då och då vilka former märkena var gjorda av och vem som gjort de olika märkena. En kul aktivitet uppfattade vi att barnen tyckte!

v.43: Vi har försökt att hitta böcker med matematiskt innehåll att läsa och ha dialoger kring på våra högläsningsvilor efter lunchen. Bland annat har vi läst en bok om Prick på äventyr som är baserad på de geometriska formerna cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Som en fortsättning på den boken har barnen fått göra egna teckningar med dessa former där de skapat  egna miljöer.

 

 

”Föga förvånande finner man att barn som regelbundet deltar i bokläsning med synliggjort matematikinnehåll i högre utsträckning uttrycker matematiskt innehåll i sina lekar och i samspel lek med lekkamrater, vilket gör att de prövar och utmanar begreppsinnehåll och begreppsuttryck i en mångfald sammanhang.”

”Studier har visat att just bilderböcker som används för att undersöka matematiska begrepp, samband och principer inom berättelsens inramning leder till att barn utvecklar en större matematisk vokabulär, det vill säga begreppsinnehåll och begreppsuttryck i en mångfald sammanhang.”

(Björklund & Palmér 2018)

v.45: Under vecka 44 hade vi lite lugnare vecka under lovet och barnen hade en vecka där de fick mysa och koppla av lite extra.
Under denna vecka har vi haft mycket festligheter, två barn har firat födelsedagar och på torsdagen har vi haft maskerad. Efter ett av kalasen hann vi visa för barnen att man av de geometriska formerna kan man göra en pyramid, klot, block och kub. Några barn kunde berätta om att de sett dessa former i sin vardag. Under maskeraden planerade vi in aktiviteter där där barnen fick se självlysande former och spöken på den mörka toaletten och de fick uppdraget att räkna hur många spindlar, pumpor och spöken de två och två kunde hitta runt omkring på toaletten. Det var en mycket lyckad maskerad med många olika figurer som gästade avdelningen och klarade uppdragen!😀

v.46: Vår student Emelie har läst en saga för barnen om möss som äter ostar i olika geometriska former och som en katt sedan till slut äter upp. Barnen har fått benämna former och antal och addition på olika sätt under sagans gång.

Emelie har också arbetat i några smågrupper med att sortera geometriska former i olika storlekar från störst till minst och tvärtom. Barnen har också fått reflektera kring om de kunnat sortera dessa på andra sätt.  
vi har också börjat att göra adventsljusstakar med barnen. I denna skapar de fyra ljus, ett ljus för varje advent pratar vi då om. Ett slags strategi att synliggöra för sig hur långt det är till jul ungefär…några dagar efter att fjärde ljuset tänds är det dags för julafton!

v.47: Vi har i storgrupp lyssnat på sagan om Guldlock och de tre björnarna. Innan vi började lyssna fick barnen i uppdrag att lyssna om de kunde höra någon matematik i sagan.

Då vi lyssnat klart hade vi en dialog kring vad sagan egentligen handlat om och vad de hört. Flera barn hade reflektioner kring att det handlade matematiskt om stor, mitt emellan och liten. Vi enades också om att siffran tre fanns gömd i historian. Ett barn reflekterade att det inte var helt sant för stolarna blev bara två när en gick sönder-då enades vi om att det barnet just räknat subtraktion- minus-eftersom han drog bort en stol från de ursprungliga tre och så fick kvar två!😀

v.48: Vi har börjat göra julpyssel som vi en hel del baserar på geometriska former.

Vi har också arbetat med begreppen stor liten och mitt emellan i samling och i mindre grupper, använd oss av geometriska former och hur man kunde sorterarna dessa på olika sätt. Barnen har innan arbetet också fått se en liten film om detta för att skapa igenkänning och förförståelse. 
-Det ser ut som matematik!, sa ett barn. Vi har sorterat, sa ett annat under undervisningen.

Vi har också börjat på några kalendrar där barnen får leta rätt siffra och en kalender som är gjord av geometriska former.

 

v.2 Efter helgerna hade tomten varit och lagt paket till barnen under granen. I paketen som barnen öppnade tillsammans låg ett matematikspel där man bl a skulle räkna addition, och en våg som man kunde använda för att undersöka hur tungt eller lätt saker är i förhållande till varandra. Vi har även hört barn fortsätta prata om längd och att mäta sig under veckan, så det tänker vi oss att arbeta vidare med.

v.3 Det kom upp spontana tankar om storlek på frukt i samlingen och hur de väger i förhållande till varandra. Vi vägde med vår nya våg att ett stort päron väger lika mycket ungefär som två små päron och en kiwi (av de frukter vi hade till hands). Vi pratade om att tecknet på vågen = betyder att det ska vara lika på båda sidorna om det på vågen och också om man räknar matematiktal. Sen provade vi att väga på olika sätt och se om det väger mer på någon sida eller om det väger lika.

Vi har också tittat på Katten musen tiotusen från UR där det också handlade om att mäta på olika sätt.

V.4 

 

 

Vi har i en samling pratat om varför det är bra att mäta, hur man mätte förr och hur vi kan mäta nu. Vi har tittat på lite mäthjälpmedel, linjal, måttband och tumstock. Vi pratade också om det som står på dessa mäthjälpmedel, millimeter, centimeter, decimeter och meter och försökt att visuellt visa på en av våra väggar hur de olika måttenheterna hänger ihop.

Vi har erbjudit barnen att göra var sin egen fot att ha att mäta med- fot var ett mått man mätte med förr...men är det ett exakt mått?...

När vi åkte till skogen så fick barnen ett uppdrag att hitta ett träd som var lika stort i omkrets som deras egen famn...famn var också ett mått som användes förr.

Vi tänker mycket på att erbjuda barnen undervisning där de får använda den egna kroppen, då vi tror mycket på att man lär genom sin kropp.

 

v 5: Vi har i samlingen mätt alla barnens fötter och gjort en tabell över de olika måtten som blev. Barnen fick välja själva om de ville mäta med tumstock, linjal eller måttband. Barnen kunde då själva se att de inte hade samma siffror i sina mått. De blev olika. Vi hade då också en stund då vi reflekterade över varför vi har olika mått, olika stora fötter och varför det är så. Spelar det någon roll? Är något bättre än det andra?

Vi har också läst boken om Rutan och Randan där de mäter sig med morötter.

 

V. 6 Vi har mätt vår hela längd. Alla har fått mäta sin egen längd och sätta upp denna på en av våra dörrar. Där kan vi nu se att några barn var lika långa, några barn är längre än andra, några barn är kortare och så är det med de vuxnas längder också.

Alla är vi olika och olika är bra! Vi har bestämt att vi ska mäta oss senare innan det blir sommar och se om någon blivit längre.

Vi använder oss av begreppen centimeter och meter mest, samt längre, kortare, mäta, mått, jämföra m m.

 

V.7 Vi har fortsatt att mäta oss och göra egna ”måttband” i barnens egen längd så att alla har ett eget,  som de sen kan använda att jämföra längd med på olika sätt. Några använder dem och vi tar alla chanser vi kan att använda termer och de nya ord som vi förnyat vårt vokabulär med. Vi har också skickat ut ett inlägg till alla barns sida där vi ber föräldrarna att skriva till oss om de sett/hört något nytt lärande eller reflektioner som kan kopplas till vårt matematikarbete som vi gör på förskolan även hemma.

V. 8 Vi har börjat med att räkna antal barn och pedagoger i samlingen och addera detta till en slutsumma. Vi pratade om att detta heter addition och att man då räknar samman/plussar ihop talen. Likamedtecknet betyder att det är lika stort antal på båda sidor om tecknet. Vi vill att barnen ska se praktisk användning för matematik och addition.

v.9 Då vi åkte till skogen på vår utflykt var det en del barn som ville göra våra uppdrag med matematik, antal och mätande. En del barn mätte spontant med pinnar, mestadels sig själv, kompisarna och pedagogerna. De undersökte hur långa man var i förhållande till olika pinnar.

v.10 En del barn pratar spontant om att de hittar de geometriska former vi tidigare arbetat med runt omkring sig. En del mäter spontant saker och jämför längder på t ex pinnar eller saker de leker med i sin lekar. Ofta använder de sig själv och sin egen längd som jämförelse för att se vad som är längst eller kortast. Vi har också fortsatt att räkna hur många vi är en del dagar och göra tal av detta som vi adderar.

I de intervjuer vi gör med barnen har vi frågat dem om vår undervisning vi haft om matematik och dragit vissa slutsatser efter det.

Vi har också pratat om att vid vårens drop-ut göra en liten tipsrunda för barnen med vårt matematikarbete under året som tema.

v.11-14 Under en period fram till påsk kommer vi nu att koncentrera oss på skapande påskaktiviteter då vi också märker ett brett intresse för detta bland barnen. Vi planerar in matematikuppdrag i påsklekarna inför påskledigheten. Efter påsk planerar vi för att börja utforska vad att väga kan vara för barnen... 

V. 15 Nu är påsken över och vi har erbjudit barnen att få väga sig och att reflektera över att de får olika siffror på vågen, hur vikten är i förhållande till längden som mätts innan, är de längsta också tyngst eller är det inte så med automatik?, vad ska vi tänka om att några väger lite och andra väger mer? o s v. Vi ska sen gå vidare med att barnen får samla saker som är lika tungt som den egna vikten,,,

v. 16 Då barnen vägt sig och fått veta siffrorna/talet för sin vikt så går vi in på att barnen ska få hitta saker att väga som väger ungefär sin egen vikt för att få en känsla för hur mycket det egentligen är. Barnen får då också automatiskt reflektera över vad som är lätt och vad som är tungt och vad som är rimligt att tänka att saker kan väga och kännas. Vi tog också våra viktpåsar som vi använder då barnen fyller år för att känna hur mycket de vägde som bebis för att lägga på på slutet av vägningen för att komma fram till barnets ungefärliga vikt.

Vågen vi har står på avdelningen så barnen spontant i sina lekar kan utforska att väga. Något barn har också frågat efter att väga vårt matsvinn igen, vilket ju har en tydlig koppling till vad vi arbetar med, så vi frågar köket om att få låna våg igen och göra detta.

v.17 När barnen har vägt saker som väger lika mycket som sin egen vikt får de om de vill göra en film i iMovie om sitt arbete med vikt där de väljer bilder till filmen, berättar om sitt lärande, samt väljer musik och ljudeffekter till.

När vi var på veckans skogsutflykt fick barnen i uppdrag att hitta en sak som var tung och en sak som var lätt för att arbeta med dessa begrepp praktiskt även i skogen.

v18-19 De här veckorna fortsätter vi med att erbjuda alla barn att få arbeta med att väga saker i sin egen vikt och att göra en egen film om detta.

V 20-21 Arbetet med att väga sin egen vikt i saker och att göra film av bilder från det fortsätter tills alla barn har haft möjlighet till detta som vill. Vi har också bjudit till ett drop ut där vi gjort en tipsrunda med frågor tagna från de områden vi arbetat med i matematikområdet under året som gått, och barnen bakar något gått att bjuda på till detta.

v 22 Vi avslutar vår planerade undervisning med matematik med inriktning mot att få ett ökat mattespråk för den här gången med att tillsammans minnas tillbaka på vad vi arbetat med, reflektera vad vi lärt och att barnen får samla ihop och ta hem trafikskyltar, fotmått, måttband m m.

 

 

 

Källförteckning:

Pihlgren 2017 // Modul: Läsa och berätta, Del 2: Samtala om texter //Skolverket

Björklund & Palmér 2018 // Matematikundervisning i förskolan-att se världen i ljuset av matematik // Natur & Kultur

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.