Bilda egna partier åk 2

Eleverna bildar egna partier och ska sedan rösta på varandras.

Lektionsplanering Bilda partier

1. Ramfaktorer:

Årskurs 2 klasser: A B C Tidsomfång: 5-6 lektioner. Arbetsplats: Klassrummet, grupprum, hallen. 

2. Innehåll - Inledning, arbetspass, avslutning, bedömning (Vad, hur, varför):

Lektion 1: Eleverna presenteras till den demokratiska processen av att bilda ett parti: varför behövs demokrati? varför har vi en regering? Vi tittar på exempel och använder oss av arbetsbok SO f-3 och tittar på korta filmer. Vi pratar även övergripande om valet 2022 och förklarar kort om partierna som finns. 

Lektion 2: Eleverna delas in i smågrupper om 4 elever. De får ett dokument som underlag till deras partibildning med frågor att tänka på innan man beslutar sig för vilken typ av parti de vill bilda. Lärare leder processen och stöttar eleverna. Vad heter partiet? Vad är syftet med partiet? Vem är partiledare? Vad har ni för argument? Varför ska man rösta på er? Vad är en bra slogan? Hur ser ert partisymbol ut?

Lektion 3-5: Eleverna arbetar självständigt i sina grupper med att göra en valaffisch över sitt parti med slogan, argument och partimedlemmar. 

Lektion 6: Affischerna ställs ut och eleverna får gå på vernissage och se varandras partier. Sedan får de rösta på valfritt parti. 

Lektion 7: Vinnande parti presenteras och arbetet avslutas med en muntlig utvärdering över arbetsområdet. 

3. Mål och syfte:

Syftet med arbetsområdet är att eleverna ska få kunskaper om demokratiska värden. Eleverna ska tränas i att framföra och lyssna på sina egna och andras åsikter och tankar. Eleverna ska även träna på att arbeta i smågrupper med turtagning och planering.

Mål:

* Efter genomfört arbetsområde ska eleven ha deltagit i ett grupparbete där ett parti har bildats med tillhörande slogan, symbol och argument. 

*Eleven ska presentera sitt arbete för andra klasskamrater och vuxna. 

4. Kopplingar till läroplanen:

Syfte:

• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,

Centralt innehåll:

• Grundläggande demokratiska principer. Vad åsikts- och yttrandefrihet samt majoritetsprincipen kan innebära i skolan och i samhället.
• Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Kriterier för bedömning av kunskaper i ämnet samhällskunskap:

Eleven använder begrepp, metoder och verktyg från de samhällsorienterande ämnena.

5. Material och förberedelse:

Vita A3 affischer, tuschpennor, färgpennor, blyerts, sudd. 

Underlag för vilka punkter som ska finnas med i slutarbetet. 

6. Hur dokumenteras lektionen?

Lärare observerar och för anteckningar kontinuerligt i formativt syfte. Bilder tas under vernissagen där eleverna presenteras för de olika partierna. Alla affischer kopieras upp så att alla elever i grupper har varsin affisch som dokumentation. 

7. Utvärdering och bedömning efter genomförd undervisning:

Summativ bedömning sker med hjälp av lärarens antecknade observationer, elevers utvärdering och slutprodukten som är affischen.