Nationalism/imperialism & Demokratier/diktaturer

Imperialismen tillsammans med nationalismen är de ideologier som påverkar världen väldigt mycket under 1800- och 1900-talet. Imperialismen handlar om att vissa länder försöker växa på bekostnad av andra, så att de själva blir större, starkare och rikare. Mellan ca år 1850 - 1900 erövrade europeiska länder områden med mer än 120 miljoner människor i. Man tog över länder och områden militärt och politiskt.

När du läst detta område ska du ha kännedom om:

• kunna redogöra för hur ideologierna påverkade världspolitiken.
• veta vad nationalismen innebar och vilka följder den fick för Europas stater under 1800-talet.
• kunna resonera kring orsakerna till Europas dominans under 1800-talet och ge exempel på följder imperialismen fick för resten av världen.
• Den europeiska dominansen, imperialismen och kolonialismen
• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen
• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgrupper och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• berätta om hur Kina blev kommunistiskt samt vad som hände i Mellanöstern.
• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identitet.
• reflektera över vilka rättigheter och skyldigheter medborgare i en demokrati har.
• få kunskap om några andra styrelseskick i världen.
• analysera möjligheter och begränsningar för människor som lever i en diktatur.
• analysera och kritiskt granska propaganda i demokratier och i diktaturer. 
• Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.
• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.
• Några olika stats- och styrelseskick i världen.

Förmågor

Enligt kursplanen ska eleverna utveckla förmågan att

• Kunskaper om ovanstående områden
• Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
• Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
• Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
• Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Så här kommer du att undervisas:

Vi kommer arbeta med:

• Gemensamma genomgångar
• Filmer
• Diskussion
• Efterforskning som ska leda till en utställning. 

Bedömning

De förmågor jag kommer bedöma är:

• Kan samtala om frågor som berör ämnet.
• Kan söka information om ämnesområdet
• Kan använda information för att skriva egna texter och berätta om dina kunskaper på olika sätt.
• Delta i klass- och enskilda diskussioner

Bra begrepp att kunna

aktivism
folkrörelser
förening
aktör
politik
formell och informell makt
opinion
intresseorganisation

teokrati
militärdiktatur
anarki

demokrati
mänskliga rättigheter

direkt och representativ demokrati

rättssäkerhet
majoritetsprincipen
fri- och rättigheter

statsskick/styrelseskick
maktdelningsprincipen
monarki
republik
statschef
president
statschef
parlament
parlamentarism
presidentstyre
enhetsstat
federal stat
förbundsstat

nationalism

diktatur
övervakning
enpartistat
auktoritär regim

Film

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om händelser, aktörer och förändringsprocesser under olika tidsperioder samt om historiska begrepp och långa historiska linjer,
• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och

Centralt innehåll

• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
• Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av demokrati och diktatur.
• De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.
• Tolkning av historiska källor från tidsperioden och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
• Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
• Människors identiteter, ekonomiska resurser och möjligheter i samhället och hur dessa kan påverkas av bland annat socioekonomisk bakgrund, kön, ålder och etnicitet. Begreppen makt, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet.
• Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt parlamentarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.
• Kränkningar av de mänskliga rättigheterna i olika delar av världen och internationellt arbete för att främja mänskliga rättigheter.
• Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Uppgifter

Nationalism bra eller dåligt?

Är nationalism något bra eller något dåligt? Åsikter om nationalism går isär beroende på vem som tillfrågas. De skilda svaren kan förstås bero på vilket land eller situation som personen har i åtanke när den besvarar frågan.

1. Vilka fördelar kan det finnas med nationalism? Ge gärna konkreta exempel till dina svar!
2. Vilka nackdelar kan det finnas med nationalism? Ge gärna konkreta exempel till dina svar!
3. Tycker du att fördelarna eller nackdelarna överväger? Är nationalism något bra eller dåligt? Argumentera för din åsikt!

Vad är nationalism?

Nationalism är ett viktigt begrepp att känna till och kunna förklara.

1. Vad är nationalism?
2. Finns det olika sorters nationalism? Vilka i sådana fall?

Kolonialism och imperialism

1697611828252_1619688494769_kolonialismochimperialism.docx

1619688494769_kolonialismochimperialism.pdf

s.92

1. Vilka var de två största kolonialmakterna i västra Europa?

s.93

2. Vilka var orsakerna till kolonialismen och imperialismen?

3. Hur förändrades rasismen under 1800-talet?

4. Vilka tekniska försprång underlättade för koloniseringen?

s.94-95

5. Varför träffades ledarna för Europas stormakter i Berlin 1884-1885?

6. Vad fick Leopold II:s styre för konsekvenser i Kongo?

7. Vad hände med folken herero och nama?

8. Varför var det motsättningar mellan boer och britter i Sydafrika?

9. Hur påverkades den svarta befolkningen i Sydafrika efter boerkriget?

s.96-97

10. Hur påverkades Indien av kolonialismen?

11. Hur påverkades Kina av kolonialismen?

12. Vad hände med Osmanska riket först under 1800-talet och sedan efter första världskriget?

13. Vilka konsekvenser fick koloniseringen av Australien för aboriginerna?

s.98-99

14. Hur kämpade folken i kolonierna mot kolonialmakterna?

15. Hur gick befrielsen av kolonierna till?

16. Varför bojkottades brittiska varor under Indiens självständighetskamp?

s.100

17. Vilka konsekvenser fick kolonialismen?

Frågor att diskutera (skriva)

18. Kan våld rättfärdigas när till exempel en koloni vill frigöra sig från en kolonialmakt?

19 Winston Churchill kan ses som en hjälte i Europa för sin kamp mot Tyskland under andra värlskriget, men som en krigsförbrytare i Afrika. Vad beror det på?

Kolonialism och Imperialism - fördjupning (extra)

1. Resonera om orsakerna till den europeiska imperialismen (ekonomiska, ideologiska, rasism, kapplöpning, tekniska försprång som underlättade koloniseringen)

- Varför uppstod en kapplöpning mellan Europas stormakter om nya kolonier?

- Vilka ekonomiska motiv fanns det för Europas stormakter att skaffa nya kolonier?

- Ge exempel på den tekniska utvecklingens betydelse för imperialismen?

- Vilken betydelse hade rasistiska idéer för kolonialismen/ imperialismen?

2. Vilka konsekvenser fick kolonialismen/ imperialismen i t.ex. Afrika, Indien eller Australien? Välj en och resonera kring konsekvenserna.

3. Berätta om en central person under kolonialismen och imperialismen. Vad hade den personen för betydelse då och har den personen fortfarande betydelse för vår tid? T.ex. Mahatma Gandhi och kampen för Indiens självständighet. Nelson Mandela och kampen mot apartheid. Kung Leopold II.

4. Berätta om en händelse under kolonialismen och imperialismen. Vad hade den händelsen för betydelse för människorna och samhället? Kan vi se samband med den händelsen i vår tid? T.ex. Boerkriget, Opiumkriget, Sepoyupproret, Apartheid, Amerikanska inbördeskriget

Diktaturer

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. Staten styrs av en eller flera personer (ofta militärer) som inte är folkvalda. I en diktatur kan väljarna inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.

Länder med diktatur är oftast väldigt slutna och människors ord och tankar får nästan aldrig höras, dem lever i förtryck. Människor som lever i ofria länder riskerar att få fängelsestraff eller dödsstraff, endast för att ha utryckt deras åsikt eller kritiserat makthavarna i landet.

Uppgift

Din uppgift är att förbereda en informativ muntlig inspelad redovisning om ett diktatoriskt land alternativt ett land som har haft ett diktatoriskt styre, eller en diktator.

Tips på vad du kan skriva om:

Länder

• Nordkorea - Världens mest ofria stat saknar alla former av frihet. Staten styr alla massmedier. Några få tusen får använda internet. Ett nätverk av informatörer övervakar all privat kommunikation. Det är förbjudet att lämna landet. Det behövs tillstånd för att besöka huvudstaden Pyongyang.

• Burma (Myanmar) - Generalernas terrorvälde. Världens mest korrupta land. Under cyklonkatastrofen vägrade juntaledaren Than Shwe att ge hjälp åt översvämmade delar av Burma. Militärjuntan straffar de delar av landet som inte fogligt viker sig under regimen.

• Somalia - Laglöst land. Inbördeskrig, klanstyre och stormrika sjöpirater sätter sin prägel på landet. Etiopisk militär, den federala regeringen och olika rebellgrupper begår ständiga brott mot de mänskliga rättigheterna. Korruptionen flödar. I delar av landet finns dock fungerande regionala regeringar.

• Libyen - Diktatur som i trettio år styrts av Muammar Kaddafi, numera härskare utan formell titel. Politiska partier är förbjudna. Det finns ingen fri press. Det är vanligt med tortyr vid polisförhör. Libyen har i flera uppmärksammade fall legat bakom terrordåd i utlandet

Diktatorer

• Saddam Hussein - Iraks bad guy nummer ett kom till makten 1979 och uppskattas ha orsakat över en miljon människors död. Saddam Hussein störtades från makten 2003 då amerikanska styrkor intog Bagdad och han lyckades hålla sig gömd till i december samma år då han till slut hittades i en grop av jänkarna

• Francois ”Papa Doc” Duvalier - Francois ”Papa Doc” Duvalier var en haitisk läkare och politiker som kom att bli landets president åren 1957-1971. Regimen med rötterna ur den svarta underklassen kom att bli ett terrorvälde som kostade omkring 30 000 Haitier livet, och tvingande tusentals fler på flykt.

• Augusto Pinochet - Augusto Pinochet var en Chilensk general, politiker och sedermera diktator som tog makten i samband med militärkuppen 1973 och förblev självutnämnd statschef fram till 1990. I nära 20 år höll han Chile i ett järngrepp med avrättningar och förföljelse av politiska motståndare

• Idi Amin - Idi Amin var drivande i statskuppen som störtade Ugandas dåvarande president Milton Obote. Han ska ha orsakat uppskattningsvis en kvarts miljon människors död som en följd av den grymma regimens metoder med tortyr, avrättningar, korruption, förföljelse och massmord på framförallt acholi- och langostammarna. Han utvisade alla landets indier och beslagtog deras egendom, vilket fick förödande konsekvenser för landets ekonomi.

Självklart får ni komma med egna förslag på länder och personer ni vill skriva om.

Diktatoriska länder - Utställning

Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. Staten styrs av en eller flera personer (ofta militärer) som inte är folkvalda. I en diktatur kan väljarna inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val. Folket får INTE tycka och tänka som de vill.

Länder med diktatur är oftast väldigt slutna och människors ord och tankar får nästan aldrig höras, dem lever i förtryck. Människor som lever i ofria länder riskerar att få fängelsestraff eller dödsstraff, endast för att ha utryckt deras åsikt eller kritiserat makthavarna i landet.

Uppgift

Din uppgift är att förbereda en informativ utställning om ett diktatoriskt land alternativt ett land som har haft ett diktatoriskt styre.

Tips på vad du kan skriva om:

Länder

• Nordkorea - Världens mest ofria stat saknar alla former av frihet. Staten styr alla massmedier. Några få tusen får använda internet. Ett nätverk av informatörer övervakar all privat kommunikation. Det är förbjudet att lämna landet. Det behövs tillstånd för att besöka huvudstaden Pyongyang.

• Burma (Myanmar) - Generalernas terrorvälde. Världens mest korrupta land. Under cyklonkatastrofen vägrade juntaledaren Than Shwe att ge hjälp åt översvämmade delar av Burma. Militärjuntan straffar de delar av landet som inte fogligt viker sig under regimen.

• Somalia - Laglöst land. Inbördeskrig, klanstyre och stormrika sjöpirater sätter sin prägel på landet. Etiopisk militär, den federala regeringen och olika rebellgrupper begår ständiga brott mot de mänskliga rättigheterna. Korruptionen flödar. I delar av landet finns dock fungerande regionala regeringar.

• Libyen - Diktatur som i trettio år styrts av Muammar Kaddafi, numera härskare utan formell titel. Politiska partier är förbjudna. Det finns ingen fri press. Det är vanligt med tortyr vid polisförhör. Libyen har i flera uppmärksammade fall legat bakom terrordåd i utlandet

Diktatorer

• Saddam Hussein - Iraks bad guy nummer ett kom till makten 1979 och uppskattas ha orsakat över en miljon människors död. Saddam Hussein störtades från makten 2003 då amerikanska styrkor intog Bagdad och han lyckades hålla sig gömd till i december samma år då han till slut hittades i en grop av jänkarna

• Francois ”Papa Doc” Duvalier - Francois ”Papa Doc” Duvalier var en haitisk läkare och politiker som kom att bli landets president åren 1957-1971. Regimen med rötterna ur den svarta underklassen kom att bli ett terrorvälde som kostade omkring 30 000 Haitier livet, och tvingande tusentals fler på flykt.

• Augusto Pinochet - Augusto Pinochet var en Chilensk general, politiker och sedermera diktator som tog makten i samband med militärkuppen 1973 och förblev självutnämnd statschef fram till 1990. I nära 20 år höll han Chile i ett järngrepp med avrättningar och förföljelse av politiska motståndare

• Idi Amin - Idi Amin var drivande i statskuppen som störtade Ugandas dåvarande president Milton Obote. Han ska ha orsakat uppskattningsvis en kvarts miljon människors död som en följd av den grymma regimens metoder med tortyr, avrättningar, korruption, förföljelse och massmord på framförallt acholi- och langostammarna. Han utvisade alla landets indier och beslagtog deras egendom, vilket fick förödande konsekvenser för landets ekonomi.

Självklart får ni komma med egna förslag på länder och personer ni vill skriva om.