Undervisningsplan för högläsning Manteln

Högläsning kan ha flera goda effekter på språkutvecklingen och kan även utveckla barnens fantasi och föreställningsförmåga, talspråk och ordförråd, berättande och förmåga att uttrycka tankar, intresse för bild och text och deras förmåga att förstå sin omvärld. Det finns också ett stort värde i att barnen får uppleva stunden och berättelsen tillsammans med sina kompisar och de vuxna. ”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” -Lpfö18

Högläsning ska vara inspirerande och fånga barnens intresse till sin språkutveckling och ses som en inkörsport till att bemästra det skrivna och talade språket. Detta görs genom att göra barnen delaktiga i vad som läses. Genom att iaktta vad barnen gör och vad de visar intresse för anpassas bokutbudet på hemvisterna. Vi kan också gå tillsammans i mindre grupper till förskolans eget bibliotek och vi använder det digitala biblioteket i appen Polyglutt.

Vi vill erbjuda barnen en möjlighet där de får ta del av högläsning tillsammans i mindre grupper. Detta genomförs i princip varje dag och är samtidigt en stund för vila och återhämtning. Vi arbetar med två olika metoder dels Högläsning men även Bokklubben.

Vi pratar om att vara varsam med våra böcker och att vi har ett gemensamt ansvar för att hålla ordning i bokhörnan.

Böckerna finns under daglig verksamhet lättillgängligt och ska presenteras inspirerande och inbjudande. Möjlighet att kunna läsa avskilt och lugnt finns även tillgängligt såväl inne som ute.

Högläsning: Metoden bygger på att barnen är styrande i val av bok. De har stort inflytande över vad som läses och hur stort antal barn som deltar och ibland används bildprojicering som stöd så alla barn kan se bokens innehåll efter eget behov. Pedagogen som läser ställer frågor till barnen som manar till reflektion kring bokens innehåll. Litteraturen finns både som fysiska böcker men även digitalt i Polyglutt där barnen även får tillgång till böckerna på olika språk. 

Bokklubben: Pedagogen skapar ett undervisningstillfälle och väljer ut litteraturen utifrån vad barnen visar intresse för. Samma bok används under längre tid för en fördjupad förståelse och djupare reflektioner. Boksamtal görs på barnens nivå och vi försöker fånga barnens tankar, funderingar och förväntningar på bokens innehåll så att vi kan arbeta vidare med barnens reflektioner i vår verksamhet. Olika utmaningar erbjuds barnen utifrån böckernas innehåll och utformning. Det kan t.ex. vara olika praktiska estetiska aktiviteter som att få illustrera till bokens innehåll, ha boksamtal om illustrationerna i böckerna eller dramatisera, dansa och sjunga innehållet tillsammans.

Då vi just nu inte kan besöka stadens bibliotek pga Corona kommer vi ta med barnen till det lilla bibliotek som finns på förskolan. Vi har även tillgång till ett digitalt bibliotek i appen Polyglutt. Vid bokvalet kommer de få samtala kring sitt bokval och tillsammans sammanställer vi en kortare dokumentation om varför de valt den bok de valt och de förväntningar de har.

• VAD: (Innehåll)

Vad – ska barnen få möjlighet att utvecklas och lära om?

I böckerna och sagornas värld uppmuntras och stimuleras barnens möjlighet till att utöva fantasi. Innehållet det vill säga bilder och text kommer vara varierande och nytt och vi kommer få ta del av ny kunskap samt bemöta olika situationer eller dilemman som böckernas innehåll tar upp.

Vi väver samman bokklubben med vårt arbete kring rörelse och vi fördjupar barnens reflektioner med hjälp av olika estetiska uttrycksformer.

Barnens intresse och nyfikenhet ligger i fokus och vi läser det som de vill läsa. Genom att låta alla barn få ta sin plats i läsningens innehåll tillsammans kan vi mötas i allas olikheter och visa öppenhet och solidaritet och gemenskap genom att ta del av varandras bokval.

Barnen stärks och bekräftas i sin identitet när vi låter deras intresse och val påverka innehållet i verksamheten.

• VARFÖR? (Syfte)

Varför – Vad är syftet? Vad säger läroplanen?

”Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter.” -Lpfö18

 

En rad forskning visar på att barn som läser mycket och får ta del utav högläsning utvecklar en större ordförståelse än barn som inte erbjuds och tar del av samma innehåll.

 

I en stor studie över tidiga stadier av läsförmåga fann forskaren Catherine Snow  och hennes kollegor att förutom bristen på litteratur och den generella inställningen till litteratur, var en av de viktigaste bidragande orsakerna till försenad läskunnighet något så enkelt som hur mycket tid som lades på "köksbordssamtal". Vikten av att någon pratar med en, läser för en och lyssnar på en, är till stor del vad den tidiga språkutvecklingen handlar om... (Chambers 2015)

 

• HUR? (Metod)

Hur – Hur ska vi organisera?

"Genom bilderboken och högläsningen kan grunden läggas till egen läsförmåga, men vad som är ännu viktigare - inte minst på förskolan: i den tidiga läsningen kan den nyfikenhet på böcker födas som får ett barn att vilja göra det arbete det faktiskt är att bli en läsare" (Edwards 2019).

 

Citatet ovan är hämtat ur boken Bilderbokens mångfald och möjligheter av litteraturpedagogen Agneta Edwards. Edwards har givit ut fler böcker kring högläsning i förskolan och dessa kommer vi att använda oss av som stöd i vår undervisning.

Högläsning: Kan ske både spontant på initiativ av barn och då pedagoger bjuder in till en lässtund. Det kan ske närsomhelst under dagen, kortare eller längre stunder. Oftast sitter vi i våra läshörnor där mjuka kuddar och böcker finns tillgängligt men det kan även ske på andra platser.

Bokklubb: Barnen delas in i mindre grupper om ca 4-6 barn och dessa stunder schemaläggs i vårt veckoramschema. Alla barn kommer att ha Bokklubb vid ett tillfälle per vecka. De fördjupande aktiviteterna kan ske på annan tid eller i samband med bokklubben.

Efter vi läst boken så kommer vi gå tillbaka till dokumentationen och se hur barnets tankar och funderingar står då och vilken ny kunskap vi fått.

Bild och text kommer sammanställas i en blädderbok över alla böcker vi läst och samtalat kring tillsammans.

Vi kommer ha bildsamtal och samtal om texten med barnen utifrån böckernas innehåll. För att göra undervisningen så likvärdig som möjligt i alla grupper kommer det finnas ett underlag för pedagogen att utgå ifrån. 

 

• VEM?

Vem – Vilka är det som ska delta?

Förskolläraren ansvarar för att boksamtalet sker och dokumentationen av dessa. Alla pedagoger ansvarar för att en medveten och planerad högläsningen sker i bokklubben genom deras finplanering. Barnen är fördelade i mindre grupper vid tillfället för att det ska bli så givande som möjligt. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mångfald samt intresse för det lokala kulturlivet,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,
• både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet,
• svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk,