Sörgårdens målformulering och utvärdering 2022/2023

Här dokumenterar vi syfte, mål, målkriterier & metod för genomförande samt stöd för uppföljning, reflektion & analys. I mallen beskrivs huvudmannens mål. Rektor formulerar förskolans prioriterade mål och tillsammans med SKA-representanterna skrivs syfte, målkriterier och metod. Tema/projekt utgör metoden för att nå såväl de prioriterade målen som övriga delar av läroplanen Utvärdering enligt följande: - Huvudmannens och enhetens mål utvärderas i december och april. - Månadsavstämning sker ihop med SKA representanter och rektor. - Veckoreflektion sker i arbetslagen utifrån enhetens mål

Huvudmannens MÅL: LIKVÄRDIG UNDERVISNING Syfte: Oavsett ort, enhet eller arbetslag skall alla barn erbjudas likvärdig undervisning av hög kvalitet. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. (Lpfö 18 sid 7) Undervisningen påverkas av pedagogernas förhållnings- /arbetssätt och förskolans miljöer

Förväntat resultat: (Målkriterier, det vi vill se) Pedagogernas förhållnings-/arbetssätt ska gynna ett hållbart lärande. Hållbart lärande innebär att barnen behöver få erfara samma ämnesområde på flera olika sätt. Genom att låta barnen möta ämnesområdets centrala delar på olika sätt, i olika sammanhang och miljöer och genom olika arbetssätt utvecklas deras sätt att förstå områdets olika aspekter. Pedagogerna ska vara medaktiva, lyhörda och nyfikna i barnens lärande och utforskande lek. Pedagogernas förhållningssätt präglas av en tro på det kompetenta barnet.

Målen når vi genom att: Vi anpassar våra miljöer och vårt förhållningsätt. Vi ser att våra barn lär sig i rörelse och i stilla sittande och använder oss av båda sätt. Våra barn har olika förutsättningar och vi anpassar undervisningsformer efter individ och i utformning av grupper. Vi skapar grupper efter barnens bästa förutsättningar att lära sig. Vi är förebilder och är positiva till att anpassa oss efter barnets bästa, som att intressera oss för deras intressen och vara lyhörda. Inga regler utan undantag. Vi ser över våra normer så att alla inkluderas i vår likvärdiga undervisning. Vi tror inte på att tid och reurser ska delas lika i lika delar, istället behöver olika barn olika mycket i sina lärstunder (exempelvis tid, verktyg mm.). Vi håller utformningen av våra miljöer levande, genom att aktivt försöka närma oss barnens perspektiv. På våra SKA-träffar följer vi upp hur vi förhåller oss till det som står i lotusdiagrammet.      Avdelningsvis:  Vi arbetar utifrån projekt där vi är medaktiva och lyhörda för barnens utryck och intresse. Vi kommer använda de estetiska uttrycksformerna för att barnen ska få möjlighet att utforska och erfara ämnet på flera olika sätt. Vi anpassar undervisningen, miljön och våra rutiner för att alla barn ska få kvalitet och likvärdig förskola utifrån sina förutsättningar och rätt. Vi skapar miljöer med okodat material för att variera och stimulera alla barnens progression och kunnande. Vi ger barnen en förklaring att här får man lov att vara som man är och att det är viktigt att vara olika. Vi dokumenterar med mindmaps, foto, film och löpande anteckningar för att expandera alla barnens lärande och integration. Weckström och Klasson (2019) framhåller att man ska låta barnen undersöka och ställa hypoteser, att det målstyrda processerna är öppna för barnens förutsättningar och tankar. De betonar också att vi i reflektionen utifrån våra dokumentationer ska arbeta för hur: Varje barn blir sitt bästa jag.  En likvärdig förskola- alla barns rätt.

Förväntat resultat: (Målkriterier, det vi vill se) Förskolans miljöer ska spegla alla läroplanens delar. Det innebär att den ska vara tillgänglig och tydlig för alla barn och inbjuda till nyfikenhet och samspel med andra samt väcka barnens lust att utforska och lära.

Målen når vi genom att: Vi arbetar kontinuerligt/ månadsvis där SKA representanter har uppföljning utifrån läroplanen och enligt rutinbeskrivning. Inför mötet har avdelningsrepresentant arbetat utifrån läroplanen tillsammans med sitt arbetslag genom lotusdiagram för att säkerställa och synliggöra arbetet mot samtliga mål. Basmiljöerna utformas (utifrån folder) så att barnen får möta samtliga delar av läroplanen i miljöerna utomhus och inomhus. Vi tillför och byter ut material under tiden och utefter barnens nyfikenhet och intresse. Vad som sker i miljöerna dokumenteras/ observeras för att ständigt kunna uppmärksamma/ förändra och tillföra utifrån barnen. Möblering centreras på ett sådant sätt att barnen kan mötas och socialisera med varandra. Avdelningsvis: Vi utformar basmiljöer utifrån läroplanen där barnen har tillgång till materialet genom att det finns i deras höjd. För oss är det viktigt att alla barnen känner sig välkomnade och tilltalas av miljön. Vi vill att lärmiljön tar emot barnet när det kommer. Vi låter därför miljöerna stå framdukade för att locka barnen in i ett görande. Vi har alla borden i barnens höjd på Sörgården och skapar miljöer för både små och stora möten bland barnen eftersom alla barnen inte orkar att vara i stor grupp hela dagen. Vi dokumenterar för att följa barnens intresse och behov med miljö ronder som vi följer upp i ska gruppen för att skapa en likvärdig förskola. Vi är med barnen som medforskande och utmanar dem med nyfikna frågor och hur vi kan göra. Vi utformar miljöerna utifrån att barnen ska kunna bli sitt bästa jag.

Förskolans MÅL: Barns delaktighet och inflytande  Syfte:  Alla som arbetar i förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla tillit och självförtroende. Barns nyfikenhet, kreativitet och intresse ska uppmuntras och utbildningen ska  ge barnen möjligheter att upptäcka och förundras. Utbildningen ska främja barnens förmåga att vara delaktiga och få möjlighet att utöva inflytande över sin utbildning. (Lpfö18, s. 7, 10, 16)

Förväntat resultat: (Målkriterier, det vi vill se) Lancasters förskola ska vara barnens arena vilket ska synas i likväl miljöer som i pedagogernas förhållningssätt. Att barnen vågar uttrycka sig och bli lyssnade till genom att få utöva inflytande och vara med i de olika processer som sker på förskolan. Vi vill se att barnen är delaktiga och har inflytande under samtliga moment på förskolan, likväl måltid som undervisning, vid påklädning och dokumentation.

Målen når vi genom att: Vi delar in barnen i grupper och har ett projektinriktat arbetssätt utifrån barnens nyfikenhet, behov och intresse. Vi kommer arbeta metodinriktat med konsten i närmiljön och använda oss av estetiska lärprocesser och med  variation där barnen ges möjlighet att delta utifrån intresse och nyfikenhet.  Vi dokumenterar med foto, film och barnens kommentarer  och ger barnen återkast för att låta barnens intresse styra projektarbetet. För att nå målen kommer vi ha ett reflekterande arbetssätt där vi kontinuerligt följer upp och låter projektet styras av barnens nyfikenhet och lust.  För att alla barn ska ha möjlighet att vara delaktiga i samtliga moment möblerar vi utifrån barnens behov och förmåga/ tillför material eller byter ut. Genom att använda oss av Konsten i närmiljön vill vi att barnen ska få möta och erfara ämnet både i, genom och  samt väcka barnens intresse för det lokala kulturlivet.

Reflektionsfrågor till veckoreflektionen som sker på UNIKUM: (klistra in nedanstående frågor i reflektionsverktyget och svara på dem tillsammans i arbetslaget. • Vilket målområde hade undervisningen? Vad ville vi att barnen skulle lära sig, förmå och förstå? • Hur organiserades och genomfördes undervisningen? • Vad visade barnen intresse för? Hur agerade de? • Vilka frågor, hypoteser och tankar förmedlade barnen? • Vilka lärprocesser och förändrat kunnande ser vi hos barnen? • Vad visade barnen att de vill lära sig mer om? • På vilket sätt gör vi barnen delaktiga i lärprocesserna? Hur återkopplar vi/ger vi tillbaka till barnen? • Hur utmanar/går vi vidare och stöttar barnen i att hålla ”den röda tråden” utifrån målområde? • Koppling till vetenskaplig grund/beprövad erfarenhet, Lpfö.

Tankar att fundera kring efter undervisningen: (används vid den egna reflektionen efter undervisningssituationen) • Fundera över hur du ledde undervisningen, gav instruktioner och fångade den barngrupp som deltog. Vad är du nöjd med, vad kan du fortsätta utveckla? • Vilka observationer gjordes vad gäller barns delaktighet och vad uttryckte barnen både verbalt och fysiskt. • Hur går du vidare utifrån undervisningen? Hur kan du vidareutveckla den så att barnen ges utmaningar och förutsättningar att få veta och lära sig mer om det de visat intresse för.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.