Rörelse/Kroppen

Hela kroppen behövs för att lära! ”Ögon kan se och öron kan höra, men händer vet bäst hur det känns att röra. Huden vet bäst när någon är nära, hela kroppen behövs för att lära. Hjärnan kan tänka och kanske förstå, men benen vet bäst hur det är att gå. Ryggen vet bäst hur det känns att bära, hela kroppen behövs för att lära. Om vi skall lära oss något om vår jord, så räcker det inte bara med ord, vi måste få komma det nära, hela kroppen behövs för att lära.” (Författare okänd)

Nuläge:

När höstens inskolningar är klara och barnen blivit trygga hos oss upplever vi att barnen har ett stort rörelsebehov. De är motoriskt långt komna, men de kan även vara lite väl fysiska mot varandra. Vad har vi för kroppsdelar och hur kan vi använda dem? 

 

 

Mål:

-Vi vill lära barnen att vi består av olika kroppsdelar, samt göra dem medvetna om hur vi använder kroppsdelarna i vardagen samt i rörelseaktiviteter. Även att kunna benämna någon kroppsdel!

-Vi vill ta vara på barnens rörelseglädje och genom den ge dem nya utmaningar både enskilt och i grupp.

Syfte:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: (Lpfö18)

-nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära

-motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande.

-självständighet och tillit till sin egen förmåga

-förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvarsfördelning gemensamma regler

-förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,

 

Barn rör sig i vardagen genom att de klättrar, springer, hoppar, går, kryper mm, och ändå visar forskning på att dagens barn och ungdomar rör på sig för lite. 

Barn använder sig av sin kropp för att lära nya saker och utvecklas. De yngre barnen uttrycker sig genom rörelse och mimik innan det talade språket gör entré. Det ska vara roligt att röra på sig och inte kännas som ett tvång. Genom att introducera rörelseglädje i ung ålder är förhoppningen att det blir ett naturligt inslag i vardagen. (Föreläsning ”Hållbar generation”, Linda Jenwen ht2022)

Hur går vi tillväga:

-Vi rör oss till sånger och ramsor

-Göra barnen uppmärksammade på rörelser i vardagen 

-Vi utmanar våra kroppar att röra på oss på olika sätt (klättra, krypa, hoppa, springa mm)

-Rörelseaktivitet i lekhallen 

-Vi går ut i vår närmiljö 

-Vilka kroppsdelar använder vi till vad?

-Få möta motorisk utmaning ute på gården varje vecka 

 

Innehåll, detta har vi gjort: 

Vecka 36:

 

Under torsdagens samling introducerade vi vårt projekt för hösten. Vi började med att sträcka fram en hand och frågade barnen: Vad är det för något? En del barn gjorde likadant som oss och sträckte fram sin hand eller båda händer mot mitten av mattan samtidigt som något barn sa:

-Hand

-Titta (och peka på sin hand)




Vidare frågade vi: Vad kan man göra med sin hand?

En del barn svarade med ord, andra visade...

Detta blev svaret på vår fråga:

*Vinka *Klappa händerna *Hålla varandras hand *Knacka *Banka i golvet

*Klappa på benen

Vi pratade även om att vi pratar med våra händer när vi gör tecken som äpple, päron, banan, tack, skor. Vidare kommer vi använda oss av veckans tecken (takk). Detta kommer vi att hänga upp i hallen, där ni tillsammans med ert barn kan se tecknet och barnet kanske kan lära er. Fråga oss gärna om ni behöver hjälp att tyda tecknet. Innan vi kan dra igång detta helt behöver vi dock hjälp av vår specialpedagog att plocka fram de tecken vi kommer använda oss av. Men vi hoppas på snabb hjälp 😀




Därefter sjöng vi vår nya ✋"händer sång"🤚 även några andra sånger såsom blinka lilla stjärna ⭐️, lilla hästen 🐴 plopp och även klappa händerna 👏. Till alla dessa sånger använder vi händerna och gör rörelser eller tecken med.

Vecka 37:

Vi har använt våra händer till att räkna barnen som var på avdelningen den här veckan. Vi har varit 10 barn, vi höll upp våra båda händer och konstaterade att det var två fulla händer. Barnen fick också frågan hur många ”fröknar” vi var. Vi hjälptes åt att räkna och höll upp tre fingrar. Vi pratade vidare vad det mer var som vi kunde göra med våra händer. Något av barnen klappade sina händer och någon klappade på golvet. Vi hade tagit fram ett par sång och ramskort relaterade till händer. Efter vår samling så fick barnen gå i mindre grupper in i vår ateljé som numer finns inne på Ekens avdelning. Där inne låg ett stort svart papper, olika färger och penslar. Barnen fick välja vilken färg de ville ha måla med och fick därefter målat den på sin ena hand som vi sedan tryckte på det svarta pappret. Hur kändes det att få färgen på sin hand? Flera av barnen tyckte att det killades när vi penslade på färgen och något barn tittade förundrat på sin hand och kände på färgen. Sen fick barnen ett vitt papper som de kunde fortsätta att göra sina handavtryck på. 

 

Vecka 38:

Hur har vi fortsatt utmana barnen i vårt projekt?

Vi fortsätter med takk-tecknet för att "säga" hand och de flesta barnen börjar snappa upp det. När vi börjar prata om hand/händer i samlingen så visar en del tecknet direkt genom att peka på sin hand. Genom flera repetitioner lär vi oss nya saker 😀

 

I tisdags var vi ute i lekhallen och precis som förra veckan började vi med musik av Pidde P. Till dessa låtar gjorde vi olika rörelser. Framöver är tanken att introducera barnen i "följa John" leken, men än så länge är vi i uppstarten av det. Vi dansar, flyger, klappar, knackar, vinkar etc med händerna till musiken. För en del barn är lekhallen fortfarande ny och stor, medan de som varit med tidigare jublar av glädje när vi säger vi ska in i lekhallen.

Vecka 39:

I veckan har vi använt oss av våra händer i vårt kreativa skapande. Barnen fick sin hand/arm avritad. Handen färglades i brunt så det skulle se ut som en stam. Istället för pensel använde vi oss av tops som knöts ihop i en bunt. Topsen doppades sedan i höstfärger och duttades på teckningen.

 

Vi har även använt oss av instrument till samlingen när vi sjöng våra sånger relaterade till händerna. Barnen fick instrument tilldelat till sig. Instrument som vi använde var bland annat gewa claves, bjällror och olika sorters maracas. Vi sjöng och spelade. Maracasen och bjällrorna skakades och gewa claves slogs mot varandra. Barnen fick sedan lämna över instrumentet som de haft till kompisen som satt bredvid, just för att de skulle få prova de olika instrumenten. Här fick barnen möjlighet att använda instrumenten till sångerna vi sjungit de sista veckorna, vilket vi inte gjort tidigare. De fick även träna på att dela med sig när det var dax att byta instrument.

Vecka 40

I veckan avslutade vi vårt projekt om handen och tog avsked av den. Vi sjöng två små händer och vinkade hejdå till handen. Sedan fortsatte vi vidare med huvudet/ansiktet. Vi visade bilden på hur man tecknar huvud och hur man gör tecknet. Vi tog sen ett stort vitt papper och ritade en ”huvudet”. Sedan fick barnen frågan om vad det var för något vi hade uppe på huvudet. De fick en ledtråd att vi borstar det varje morgon och kom fram till att det var håret. Sedan fortsatte vi vidare med ögon, öron, näsa, mun och hals och ritade dit dessa efter hand. Vi pratade om hur många ögon, näsor, och munnar vi har. Vi kom fram till att vi har två ögon och två öron. Näsa har vi en, fast vi har två näsborrar som vi kan lukta med. Vad har vi i munnen då? Jo, där har vi tänder och tungan. Vi andas, äter och pratar genom munnen. Kommer bli spännande veckor framöver när vi arbetar med huvudet/ansiktet

Vecka 41

Vi har fortsatt vårt arbete med rörelse. På gymnastiken hade Jenny lagt ut silikonhänderna som är i olika färger i en cirkel. Barnen fick en efter en uppmaning att sätta sig på ex en lila hand. Barnen hade ganska bra koll på färgerna. Det som var lite svårare var att låta "händerna" ligga kvar på golvet. Samarbetsövningen med att rulla bollen till varandra gick bättre denna veckan då barnen sa, tittade eller pekade på kompisen de skulle rulla till.

Denna veckan arbetade vi vidare med huvudet/ansiktet och pratade om munnen. Vad gör vi med munnen och vad finns i den? Vi kom fram till att vi äter, tuggar, pratar, sjunger, blåser mm. Inne i munnen har vi tänder som vi borstar dagligen.

 

Vecka 42-43

Vårt projekt har fortsatt med huvudet-ansiktet-munnen. Vi har introducerat sagan om de tre små grisarna och vargen som blåser sönder grisarnas hus. Barnen får hjälpa till att "pusta och frusta" som vargen gör. Vilka krafter barnen ligger inne med och som de tar i 😃

Vi har berättat sagan både med hjälp av rekvisita som här på fotot, men även som flanosaga. Efter sagornas slut får barnen hjälpa oss att plocka ner sakerna i påsen. Här har skett en stor utveckling både vad det gäller förståelse för begrepp, men även att vänta på sin tur och därefter följa en instruktion.

Vidare kommer vi utveckla arbetet med munnen/blåsandet genom att erbjuda barnen aktiviteter med annat material.

 

Vecka 45

Denna veckan introducerade vi ”Robert” vår bee boot. Det var med skräckblandad förtjusning som barnen tog denna till sig. Till Robert finns det en plastmatta med olika fack. Vi hade satt olika bilder där vi använder oss av munnen på olika sätt. Det är olika ljud, sånger och munmotorik som tränades här. Barnen fick välja en bild de ville att Robert skulle gå till. Sedan sattes Robert ut på en av plastrutorna och vi räknade hur många rutor det var till själva bilden. Därefter ”programmerar” man Robert genom att trycka på knapparna. 

 

 

Vecka 46

Även denna veckan använde vi oss av "Robert" . Robert var lite bråkig denna dag och ville inte göra som vi programmerade den att göra, utan körde bara två steg fram. Istället fick barnen välja vars ett kort. Alla valde olika kort så vi fick gjort alla de olika sånger, ljud och munmotorik som finns under de olika korten. De flesta av barnen hängde med på de olika munmotorikljuden medans något barn inte gjorde det.

Veckans rörelser blev hinderbana i lekhallen. Där tränade vi på att krypa under och kliva över hinder, gå balansgång, klättra upp på ribbstolen, kasta ärtpåse i en spann, rulla runt eller göra kullerbytta på den blå mattan. Ett av barnen fick med hjälp av en pedagog visa de andra barnen som satt på mattan hur de skulle göra på de olika stationerna. Här tränade barnen på olika rörelser, följa instruktioner och även träna på prepositioner som under, över, på och i, upp och ner.

 

v48 Rörelse

Den här veckan har präglats av rörelse i olika former. Barnen har ett stort rörelsebehov och tycker verkligen om att röra på sig. I tisdags var vi i lekhallen i vanlig ordning, där bjöds barnen på en hinderbana i hela hallen. De utmanades i att klättra, balansera, hoppa, gå över, krypa under, rulla, åka rutschkana och krypa i tunneln. Det är viktigt att röra på sig! När vi är i lekhallen är det även fritt fram att springa, men det kluriga är att inte springa på någon annan då där finns stationer överallt när vi har hinderbana.

 

Vi upplever att alla barn vågar prova mer, ibland med stöttning, men många vågar nu göra de olika stationerna på egen hand. Ibland fastnar barn på en station, detta beror oftast på att de tycker att just den här rörelseaktiviteten är roligast eller att de känner sig mest trygga på det stället. Vi hjälper, lockar och erbjuder då barnet att prova något annat för att "vidga sina vyer" och utmana sin motorikiska utveckling vidare.

Efter gympan när vi kom in på avdelningen och åt frukt, frågade vi barnen:

-Vad har vi gjort på gympan idag?

Då svarade några barn: klättra, hoppa, springa, krypa i tunneln!

Nästa fråga blev: -Vad var roligast?

Då svarar ett barn, högt och tydligt: - DANSA 😀 och en del andra barn instämde efter det svaret med att nicka och klappa i händerna. (Det intressanta är att ingen av oss pedagoger upplevde eller såg att något barn dansade 😂)

 

Vecka 49

Nu är munnen avslutad och barnen har varit nyfikna och delaktiga i våra aktiviteter. Att ha samlingar med munmotorik var en riktig höjdare. Det är inte lätt att få till alla olika ljud, men som de kämpar. När vi frågar barnen vad vi kan göra med vår mun är det första de säger och visar pussas. Ett barn börjar puta med munnen och snart hakar alla på. Att blåsa är också en favorit och det har kommit från sagan om de tre små grisarna och vargen som blåser sönder deras hus.
Något vi också reflekterat över är att barnen börjat göra massa olika ljud, det behöver inte vara ljud för att prata utan bara utforska vad de kan få fram för ljud genom att placera tungan på olika ställen i sin mun.

Genom vårt arbete med hand, fingrar, mun och tänder har vi kommit in mycket på matematik, detta kommer vi utveckla med hjälp av vår julkalender och lite nytt material i våra lärmiljöer.

Nästa uppdatering gällande projektet kommer ni när vårterminen dragit igång 😃 Nu blir det julkalender och allt vad julen innebär!

Vecka 50-51

Under december månad hade vi gjort en adventskalender med olika kort i plastmattan som Bee-Booten kör på. Under varje kort stod där något/någon uppmaning som till exempel att vi skulle läsa en saga, sjunga någon sång, scanna QR-koder som där var julsånger på och julpyssel som skulle skapas. Ett barn per dag fick programmera bee-boten, men innan programmeringen gjordes måste vi hitta dagens siffran. Vi visade på en lapp hur siffran såg ut och barnet fick se och jämföra för att hitta rätt. Bee- Booten placerades ut och vi hjälps åt att räkna hur vi ska komma fram till rätt ruta. Sedan var det dax för barnet att programmera roboten. de fick räkna och trycka uppe på robeten. vissa gånger kom den snabbt fram till rätt dag och vissa gånger tog det lite längre tid då roboten åkte fram och tillbaka och svängde åt sidan innan den väl hamnade rätt. Vissa siffror var inte helt lätta som till exempel den 21 december. Vi hade skrivit dagen datum på en post-it lapp. Ett av barnen pekar då på siffran 12. Ja, det var ju samma siffror, fast de var omvända. Då hjälpte vi barnet/barnen med ledtrådar vad som fanns på kortet och vilken färg kortet hade. Då hamnade vi på rätt dag. När vi hamnade på rätt dag blev det varje gång jubel och applåder.

Vecka 3:
Repetition och reflektion

På dagens samling repeterade vi över ansiktet och vad vi har där. Vi började uppifrån med frågan vad det är vi har på huvudet? Barnen fick ledtråd att man borstar det varje morgon. Något barn svarade då tofts. Ja, det är ju helt rätt. Vissa av oss sätter ju upp håret i en tofs och vissa av oss har kort hår. Sedan fortsätter vi vidare till pannan, ögonen, öronen, kinden, näsan, hakan och munnen. Vad har vi i munnen då? Jo, tänder som vi borstar varje dag, morgon och kväll och så har vi tungan. Vi sjöng sången om grodan där man sträcker ut tungan. Bläää upp sa den lilla söta grodan 🎶🎶🎶🎶

 

Vi upprepade även ramsan där vi knackar på dörren(knackar på pannan) och sedan kikar in (håller fingrarna vid ögat och spärrar upp det)

Vi vrider om nyckeln (håller fingrarna på näsan och "vrider"om)

Vi torkar skorna på mattan (drar pekfingret mellan näsa och läpp)

Stig in (sätter fingret i munnen och gör ett smackljud)

 

Vi pratar om hur många näsor, ögon, öron och munnar vi har. Vi pratar även om de olika sinnena som att höra, se, snacka och lukta.

 

Vecka 4 & 5:

Vecka 4 startade vi med att samla alla barnen vid borden. Varje barn fick rita sin egen "gubbe/huvudfoting". Vi började med ansiktet och fortsatte med kända kroppsdelar för barnen utifrån vårt projekt och plötsligt hade vi ritat vars en gubbe. Det blev fina konstverk som ni kan se på vår projketvägg inne på avdelningen 😃

 

Under de här två veckorna har vi dagligen arbetat med kroppen i form av gymnastik där vi utmanats i hinderbanor, haft rörelser med sjalar och även provat på följa John.

En av gångerna tog vi fram sjalarna som vi använder till rörelse och placerade ut dessa på golvet i lekhallen. Barnen fick i tur och ordning en uppmaning att de skulle gå till en specifik färg. Barnen hade önskat musik och då blev det såklart PiddeP. Barnen dansade och följde Jennys rörelser som till exempel var att att kasta upp sjalen i luften, balansera den på foten, svänga med den fram och tillbaka. Vilken glädje det är med dans och rörelse.

När vi var klara med sjalarna, lade vi tillbaks dessa i lådan där de förvaras. Vi ställde oss sedan i en ring och tog varandras händer. Vi skulle föreställa att vi var en "ballong" som blev större och större när vi blåste ut luft ur munnen. För varje gång som vi blåste flyttade vi ett steg bakåt. När vi blåst klart och "ballongen" blivit stor så släppte vi varandras händer. Sedan fick barnen instruktioner som att till exempel lägga händerna på huvudet, på magen, på låren osv. Vi fick in många nya begrepp som bland annat vaden, armbåge och nacke.

Om onsdagar delar vi tre mindre grupper, där fokus ligger på kroppen.
Grupp 1: äldre barn

#Klippa-finmotorik

#medvetenhet kring olika delar i ansiktet, där barnen fått konstruera egna ansikte med hjälp av utklippta delar. Nya begrepp har tillkommit såsom läppar, ögonfransar, näsborrar och ögonbryn.

Barnen visar en stor medvetenhet över de delar vi pratat och arbetat om under en längre tid, såsom ögon, mun, öron, panna, näsa. De nya begreppen lärde de sig snabbt och visar stor nyfikenhet i aktiviteten.

Grupp 2: mellan ålder

#Introducerat ”gubben tipp”, russinen placeras på hår, navel, mun, fot mm. Även här har vi stött på ett nytt ord ”navel”.

Det här var en helt ny aktivitet för barnen, där det krävdes tålamod och vänta på sin tur, ta nya instruktioner. Barnen tyckte det var en rolig aktivitet och hade god förståelse för leken, men det krävs flera repetitioner. Begreppet navel tog de in direkt och går gärna och visar sin egen navel på avdelningen.

Grupp 3: yngsta barnen

#Klassificering-vilken sak hör till vilken kroppsdel? Ex vante, ring, finger hör till handen. Strumpa, sko, stövel, tå hör till foten.
De yngsta barnen hade stor kunskap och förståelse för vad som tillhör vilken kroppsdel. De tittade på en bild och därefter pekade på sin egen kroppsdel för att sedan lägga ner bilden på pappret.

Vecka 6:

 

Då var det åter dags för dans och rörelse i lekhallen. Vi började med att ställa oss i en ring och höll varandra i händerna. Vi blåste luft genom munnen som vi hade blåst upp en ballong. Ringen blev större och större för varje utblås vi gjorde. Vi satte igång Yankos låt springa, springa, där vi bland annat sprang, hoppade, dansade och kröp. Barnen var delaktiga i de olika rörelserna och när Yanko sjunger stopp är det flera av barnen som stannar och sätter upp sin hand och säger stopp.

 

Efter detta ställde vi oss åter i en ring och hade följa John, där barnen skulle följa Katarinas rörelser som hon gjorde. Vi låtsades att vi skulle på åka semester. Vad var då det första vi gjorde, jo vi flög runt som flygplan, sedan simmade vi runt och gjorde stora armrörelser, vi smörjde in våra kroppar och till sist satte vi oss i solstolen och sippade på ett glas saft genom sugrör.

 

Vipp på rumpan

Vi fortsätter med projektkroppen, men idag på ett nytt sätt! Vi sjöng och rörde oss till "vipp på rumpan affär". I påsen gömde sig rekvisita som stövlar, mössa, läppstift, vantar, trosor, kalsonger och näsdukar.

Vi började sjunga sången 🎶 vi gick in i en affär och sa goddag vad har du här, kan man möjligen köpa sig vantar här? Nej tyvärr, nej tyvärr för det är en klappa händer affär, klappa händer affär, klappa händer affär, för detta är en klappa händer affär, det är det enda vi säljer här 🎶

Barnen stod alldeles still och tittade på oss pedagoger, men nästa gång vi sjöng om mössan hängde fler och fler på. Undertiden som vi tog fram saker så pekade och några barn berättade var man har mössan-på huvudet, stövlar-på fötterna mm.

Barnen gillar sång, musik, rörelse och detta är något vi ska fortsätta med framöver, även de äldre barnen ska få vara med om detta.

 

Vecka 7:

Under veckan har alla grupper haft reflektioner kring de olika kroppsdelar och rörelser vi haft. Vi har tittat på bilder från olika aktiviteter och pratat om dessa. Vi upplever att barnen har tagit till sig de olika begreppen och har bra koll på kroppens olika delar.

 

Vecka 8 och 9

*Barnen har en stor förståelse och medvetenhet över våra kroppsdelar. De benämner dem i vardagen samt i aktiviteter. Barnen påkallar vår uppmärksamhet och vill visa vad de kan och ser. Ett exempel är i dockhörnan där barnen leker ofta och mycket. Olika barn kommer fram med en docka och benämner dockans kroppsdelar, detta gäller både de yngre och äldre barnen. Är de osäkra frågar de oss om vad det heter.

Ett annat exempel är när barn sitter och ritar så kan de plötsligt säga "penna i handen".

*Gällande våra rörelseaktiviteter upplever vi att alla barn har utvecklats. De vågar prova på och litar på sin egen kropp. De hjälper även gärna varandra om något barn ser ut eller kallar på hjälp. Barnen är trygga i sin motorik och jublar när vi ska vara i lekhallen och vill helst vara där varje dag.

*Språklig medvetenhet kring kroppsdelar. De äldre barnen har utvecklats verbalt genom att de fångat upp benämnda kroppsdelar och kan berätta vad man gör med dessa. De kan även koppla ihop ex näsa med lukt, öga med syn. De yngre barnen som inte har det verbala språket använder sitt kroppsspråk och kan peka var kroppsdelar finns. Även se samband mellan sak och kroppsdel. ex vante-hand, mössa-huvud.

Varför har vi uppnått dessa resultat?

Alla aktiviteter har haft en röd tråd där vi konstant arbetat med kroppen. I vardagen har det även blivit en naturlig del att prata om i lek, måltider, skapande, samlingar mm. Barnen har deltagit med glädje, engagemang och genom deras intresse och nyfikenhet styrt projektets riktning vidare.

Vi avslutar nu projektet men kommer att arbeta med detta som en naturlig del i vår vardag.

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,