Pedagogisk planering - Barns integritet ht 2022

Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter – barnkonventionen. Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter. Barnkonventionens fyra grundprinciper är: (2) Alla barn har samma rättigheter (3) Barnets bästa ska alltid komma först (6) Varje barn har rätt att överleva och utvecklas (12) Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt

Pedagogisk planering, Barns integritet 2022

Förskola: Barnabro Förskola 

Avdelning/grupp: Hela förskolan

Vilket lärandemål ska vi arbeta med? Lpfö-18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet. 

För att främja barns hälsa vill vi stärka och utveckla förskolans arbetssätt med fokus på barns rätt till kroppslig och personlig integritet. 

Avsikten med att tidigt lära barn integritet är att de ska respektera andras gränser och känna sig trygga med att sätta egna – att lära vad samtycke är och att våga säga ifrån.

Att också tidigt upptäcka barn som lever med våld är ytterligare en anledning till att det blir viktigt att lära barn integritet. Om vuxna kan upptäcka och stoppa våldet redan i förskolan kan vi rädda barn från en uppväxt präglad av våld och erbjuda hjälp och stöd. 

Vilka kännetecken?
Utbildningen har lyckats med undervisningsuppdraget när barnen:

• Visar förståelse och respekt för andras gränser – där ordet samtycke blir ett nyckelord.

• Visar att de är trygga med sin egen kroppsliga integritet – att barnet vågar stå för sin vilja och uttrycka sig kring vad de vill och inte vill. 

• Lär sig att; ”min kropp är min kropp, den är värdefull och jag bestämmer över den”. 

• Känner till att vi vuxna finns för dem, att de är trygga med oss och vet om att de kan vända sig till vuxna för att berätta kring känslor, hemlisar och vad som känns fel.

 

Planerad tidsperiod:

V.42-V.43 

Vi uppmärksammar barnkonventionens dag genom en temavecka i höst, kring barns integritet. Veckan blir som en uppstart för att utöka samtal och aktiviteter som vi kan ha med oss i vårt fortsatta arbete på förskolan. Temat blir därmed framöver ett pågående medvetet arbetssätt. 

Vad ska undervisningen innehålla?

 

 - Introduktion: vårdnadshavarna görs delaktiga i arbetet med integritet genom denna planering och kopplad lärlogg - så att förskolan och hemmet har en samsyn som bidrar till ett gemensamt förhållningssätt. Introduktionen för barnen blir lek och boksamtal med hjälp av böckerna; stopp min kropp, lilla nej boken och lilla hemlisboken.  

 

 - Lärmiljö: Böcker som tar upp ämnen kring integritet, som ovan nämnda ska finnas lättillgängliga för boksamtal. Samtalsbilder kring ämnet på väggar sätts upp för att skapa spontana samtal och diskussion. Vi använder ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, vilket t ex innebär att vi synliggör viktiga ord i ämnet på flera språk, och med bildstöd. 

 - Planerad undervisning:

 

·      Ritsamtal: Privata kroppsdelar 

·      Lek: Ja- och nejsignaler

·      Boksamtal (Lilla hemlisboken, Lilla nej-boken och Stopp-min-kropp)

·      Samtalsbilder: Diskrimineringsgrunderna

·      Hjälpsamma begrepp i samspel 

·      Massage, att ge och ta emot. 

 

·      Memory; spel och samtal kring känslor  

 

 

 - Spontan undervisning:

 

I personalgruppen är vi förebilder för barnen och arbetar för ett medvetet förhållningssätt i vardagliga situationer. Inget barn ska tvingas till fysisk kontakt med vare sig en pedagog, annan vuxen eller barn. Vi är lyhörda för barnens signaler och frågar om de vill ha en kram eller sitta i knät. Vi tvingar aldrig barn att krama andra barn som förlåt. Det är viktigt att lära barnen att visa med kroppen eller säga ”nej” eller ”stopp” i situationer där de själva inte vill. Vi stöttar också barnen i att läsa av andras kroppsspråk och känslor för att kunna avgöra om kompisen exempelvis vill ha fysisk kontakt, samt lära dem vad samtycke är. 

 

Under blöjbyten sätter vi ord på och samtalar om det vi gör (det ger barnet ett sammanhang av det som sker och signalerar även att ett blöjbyte är något ”kliniskt” som görs av hygieniska skäl). Barnet får stöd i att efter förmåga byta sina egna blöjor, ta av och på sina egna kläder. 

Vi arbetar medvetet med att låta barnet själv få möjlighet att tvätta sina privata kroppsdelar och torka sig efter toalettbesök. Vi frågar hur barnet vill ha det vid toalettbesök, t ex med hjälp eller att ha stängd eller öppen dörr.