Vad finns det för matematik i sagor?

Tillsammans med barnen dyker vi ner i sagans värld och letar efter matematik och symboler.

Förskolepedagogisk planering FÖPP

Innehåll

1. Målområde

Förra året hade vi ett projekt kring Vad är ett Ord? Barnen lärde sig att bokstäver bildar ord och att det är skillnad på bokstäver och siffror. Att av ord kan man göra en saga. Och vi gjorde en saga tillsammans som vi också gjorde en film utav.

Vi vill uppmärksamma barnen på att det finns en massa att titta efter förutom bokstäver i böckerna. Vi vill samtala kring bokens innehåll.
Vad finns det för något matematiskt i boken vi läst såsom symboler, antal eller siffror?

- Vi vill väcka ett större intresse kring matematik och sagor hos barnen.

- Vi vill skapa spänning kring sagor och skapandet kring sagor.

- Använda sig av naturmaterial och återbruka material till de sagor som vi tänkt göra tillsammans.

 

 

2. SYFTE   

Generativ fråga: Vad finns det för matematik i sagor? 

Läroplansmål LPFÖ 18

Normer och Värden: -Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Matematik: -Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

Språk och Kommunikation: -Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap

Naturvetenskap/Teknik: -Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik

Identitet: -Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga

 

3. Kartläggning

Barnens intressen, initiativ och behov, mönster i gruppen

Vi har observerat att barnen har ett varierat matematiskt kunnande, men att det finns ett begynnande intresse för matematik.

Vi ser att barngruppen har behov av en tydligt strukturerad verksamhet. Bland annat med strukturerade samlingar eller planerade aktiviteter i mindre grupper. Barnen tycker om att samtala om berättelser, men har behov av av att få ta del av berättelser i mindre sammanhang... Forts. följer....

 

4. Arbetsmetoder

Hur ska vi undervisa? Vilket förhållningssätt behöver vi ha?

Vi kommer att dela in barnen i mindre grupper och anpassa efter barnens förutsättningar och behov enligt scaffolding. Där vi vuxna fungerar som stöttepelare, hjälper och utmanar barnen där de befinner sig.

Demokratiskt arbetssätt, öppna frågor med inga givna svar som uppmuntrar till diskussion och samtal. Samtalsföremål som ger en tid att prata och vi uppmuntrar barnen att lyssna på varandra och andras lösningar.

Att variera innehållet på olika sätt för att på så vis skapa förståelse för det vi arbetar med.

 

5. Genomförandet av undervisning 

Vi startar med att fråga barnen några frågor och tar med de observationer vi har och följer upp med frågor, samtal och observationer under tidens gång för att se om det skett någon läroprocess.

För att lustfyllt väcka barnens intresse för temat har vi en uppstartsutflykt till "Sagoskogen" där vi presenterar den generativa frågan "Vad finns det för matematik i sagor?" för barnen.

Vi delar in barnen i mindre grupper och på ett lekfullt sätt och med olika material tänker vi att vi kommer skapa flera undervisnings situationer som ger barnen en mångfald som vi tänker leder till nya förståelser och nya kunskaper.

 

 Vi startade upp vårat tema med en happening där det på morgonen såg annorlunda ut på avdelningen mot hur vi hade lämnat det kvällen innan. Någon hade läst våra böcker kunde vi se, då de var utspridda på avdelningen samt att det låg godispapper i soffan. 

Barnen blev väldigt förundrade och väldigt entusiastiska att lista ut vem det kunde vara. Barnen hittade egna ledtrådar och hade flera teorier om vad som kunde hänt, då de också såg att ett fönster stått öppet under natten. Barnen hittade senare ett brev,som var ifrån Ylvis sagoräven. Ylvis berättade att hen vart inne hos oss och läst våra böcker och Ylvis undrade om vi ville hälsa på i Sagoskogen där Ylvis bor. Väldigt entusiastiska barn blev ivriga att ta sig dit. Flera barn började rita till Ylvis, några plockade blommor och någon ville ge bort sina maskar som de hittat på gården.Väl framme i sagoskogen blev det ett kärt möte för de flesta av barnen, när vi träffade den mjuka kramgoa räven Ylvis, medans något barn var lite skraj och ville vara nära en vuxen. Av Ylvis som var lite blyg och inte vågade prata fick vi ett brev och en väska med sagofigurererna och sagan till Tre små grisar sagan, i brevet stod det att Ylvis ville ha hjälp med att räkna hur många grisar det var i Sagan.

Därifrån har vårt Sagotema fortgått med fler besök av Ylvis där vi fått handdockor, flanosagor och böcker att arbeta med.
Vi har tillsammans försökt hitta matematiken i sagorna och i en del sagor har det varit lätt, som t.ex. i Guldlock och de tre björnarna och i de Tre små grisar. I andra har det svårare som i t.ex. Hans och Greta.

Men vi har vid samtal kring böckerna bl.a. använt oss av samtalsfrågor och uppdragskort

 

Vi har bl.a. 

 

Skapat rekvisita till Tre små grisar och hårtorksvargen- där barnen bl.a.samlat naturmaterial till husen. 

 

Tillverkat våra egna varg och grismasker som använts i lek.

 

Lekt och dramatiserat de olika sagorna i den fria leken både inne och ute. Till de tre små grisarna sagan har det konstruerats hus av olika material så som bl.a. klossar, filtar, magnatiles, pusselmattor, madrasser, backar och frysta sandblock. Barnen har samarbetat och använt sin fantasi och hittat på nya fortsättningar på sagorna.

 

I våra grupper och vid våra lässtunder efter maten har vi läst och lyssnat på sagorna på Polyglutt. Vi har sett sagorna på film och vi har dramatiserat sagorna med bl.a handdockor och flanobilder.

Vi har vid några tillfällen klätt ut oss och använt rekvisita för att lekdramatisera några av de sagor vi arbetat med.

 

Under hela temats gång har barnen fått använda sin fantasi och har fått skapa sina egna hus/ världar samt sagofigurer av återbruksmaterial. Vi har pratat om hållbarutveckling och om varför det är så bra att pyssla med skräpet.

 

 

Digitalt har vi använt oss av Blue-bot och SpheroMini där barnen fått frågor om sagorna och fått uppgiften att köra till den symbol/siffra/bild/ rekvisita som barnet anser passa till frågan.

 

6. Uppföljning

 

Vi kommer att följa upp vår planering och vårt arbete i arbetslaget då vi har våra gemensamma planeringar. 
Vi tänker att vi arbetar kring detta projekt hela detta läsåret, att vi tillför och tar bort då vi utvärderar barnens kunnande i området allt eftersom.

 

April 2023

Vi ser att barnen visar ett större intresse för de sagorna som vi jobbat med och de olika matematiska begrepp som vi använt som ex. hur många hus?, vilket material är lättast?, vilken säng är störst? osv. genom att de själva får återberätta sagor med hjälp av våra olika sagomaterial som handdockor, flano, egna figursagor som vi gjort i barngruppen.

Detta har vi sett generera i att de själva har börjat göra egna hus / världar av återvinnings material.sagor ihop med s, som hus/världar.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,