Årskurs:
F
Statsskick
Hallsta skola, Norrtälje · Senast uppdaterad: 6 september 2022
Vad är statsskick och styrelseskick?
Hur styrs de olika länderna runt om i världen? Vilka faktorer avgör hur ett land styrs? Vad ska undersökas?
Begreppen statsskick och styrelseskick hänger ihop. Styrelseskick är en del av och ingår i begreppet statsskick. Det är egentligen ganska enkelt, vi ska här reda ut det hela.
Statsskicket förklarar vem som är statschef i landet. Det finns två statsskick att välja mellan: monarki och republik. Dessa två statsskick kan i sin tur kombineras med inslag av både demokrati och diktatur vilket påverkar den grad av makt som statschefen får.
Då är vi inne på hur landet styrs - dess styrelseskick. Med styrelseskick menar vi här hur makten i landet är fördelad och organiserad samt hur makthavarna ansvarar inför lagen och folket.
De flesta av oss är redan bekanta med begreppen demokrati och diktatur, så vi börjar i den änden - d.v.s vilka styrelseskick (demokratiska eller diktatoriska system) länder kan ha och hur de fungerar.
Demokrati vs diktatur
I begreppet statsskick ingår hur makten är fördelad. Här brukar man först och främst skilja mellan: demokrati (folkvälde) och diktatur (envälde).
Demokrati är ett styrelseskick där makten ligger hos folket. Ordet demokrati kommer från grekiskan. Begreppet härstammar från orden demos som betyder “folk” och kratos som betyder “styre”. Demokrati betyder därför “folkstyre” och användes ursprungligen som ett styrelseskick i antikens Aten. I en modern mening är det också vad som avses med begreppet. Alla former av moderna demokratier kräver medverkan av vanliga människor. Idag är demokrati så väl etablerat i samhället att det även inom företag och organisationer pratas om demokrati. Läs mer >
Diktatur är motsatsen till demokrati. Begreppet kommer från antikens Rom där man i tider av fientliga hot eller andra kriser valde en diktator för att styra den romerska republiken ensamt under ett halvårs tid. Idag används begreppet diktatur för att beskriva ett samhälle som styrs av en eller flera personer som inte är folkvalda, och där lite eller inget demokratiskt inflytande finns. Läs mer >
Olika former av demokrati
I grunden finns två olika typer av demokrati. Den första formen är direkt demokrati (direktdemokrati) där alla medborgare är med och deltar i de beslut som ska fattas. Den andra formen är indirekt demokrati eller representativ demokrati som den också kallas - där folket väljer representanter som ska styra åt dem under en begränsad period, vanligtvis på fyra år. Läs mer >
Många stater har inslag av både det ena och det andra, även om en absolut majoritet av världens demokratiska länder tillämpar representativ demokrati. Anledningen till det är att det skulle vara svårt och olämpligt att styra ett helt land med direkt demokrati eftersom det skulle kräva ett konstant och totalt politiskt engagemang av alla röstberättigade i landet.
Även i Schweiz som är det land med högst andel direkt demokrati i världen är detta begränsat till lokal nivå eller till speciella folkomröstningar. Folkomröstningar förekommer även i Sverige, men till skillnad från Schweiz är de inte bestämmande utan fungerar endast som rekommendationer till riksdagen som fattar de avgörande besluten.
Olika sätt att organisera demokrati i en stat
Ytterligare en faktor som bestämmer ett lands styrelseskick är frågan om ansvarighet inför lagen och folket.
I länder som tillämpar demokrati finns det flera olika sätt att organisera demokratin beroende på hur makten fördelas oavsett om det rör sig om monarki eller republik (se nedan). De två vanligaste formerna är parlamentarism och presidentialism vilka bygger på två olika typer av maktfördelning (som hänger ihop med ansvarsfrågan).
Parlamentarism betyder att ett land styrs med stöd av ett parlament (riksdag) vars ledamöter (medlemmar) är valda av folket. Den regering som har ansvaret för landets styre måste alltså ha stöd av parlamentet. Vanligen får det parti eller de partier som har flest röster möjligheten att bilda regering, vilken sedan styr landet under den mandatperiod som gäller (vanligtvis under fyra år) eller tills att den blir avsatt av parlamentet.
I ett parlamentariskt system är det parlamentet som fattar beslut om lagar och regeringen som verkställer parlamentets beslut. Regeringen måste rätta sig efter vad parlamentet beslutar eller avgå.
Förenklat kan man säga att regeringen är ansvarig inför parlamentet (riksdagen - folkrepresentationen).
I Sverige har vi s.k. negativ parlamentarism eller minoritetsparlamentarism som det också kallas. Det betyder att regeringen kan styra så länge som den inte har en majoritet i parlamentet (riksdagen) mot sig. På så vis är det möjligt att bilda en regering även om regeringspartierna inte har ideologiskt stöd av en majoritet i riksdagen. Men regeringen måste tolereras av en majoritet i riksdagen.
Motparten till parlamentarism är presidentialism.
Presidentialism bygger på ett system med maktdelning där den lagstiftande makten är strikt åtskild från den verkställande makten. Väljarna utser genom regelbundna och landsomfattande val vem som ska vara president (statschef och regeringschef), som i till exempel Frankrike eller USA. Statschefen utses därmed direkt av väljarna och kan sedan själv välja sin regering.
Oftast utgör den lagstiftande församlingen av en kongress som består av två kammare med folkvalda representanter.
Eftersom systemet med presidentialism inte är beroende av val till ett parlament, så kan presidenten tillsätta sin egen regering utan att behöva ta hänsyn till partipolitik. En president har därför betydligt mer personlig makt jämfört med en statsminister eller motsvarande regeringschef i ett parlamentariskt system.
Två grundläggande former av statsskick: monarki och republik
Utöver olika styrelseskick måste vi också titta på själva grunden eller utgångspunkten för ett statsskick.
Det finns två slags statsskick: monarki och republik. De kan inte kombineras med varandra, utan är oförenliga. Övriga statsskick betraktas i regel som olika varianter av dessa två ursprungliga.
Med monarki menas att landet har en kung eller drottning som statschef. Kungamakten är i regel ärftlig.
I en republik saknar staten kung och drottning och har istället en folkvald regeringschef (t.ex. en statsminister eller president) som statschef
Runt om i världen förekommer många olika statsskick - från renodlade monarkier, som Saudiarabien, till utpräglade republiker som USA. Dessa är ofta knutna till varierande uppfattningar om demokrati.
Vissa stater har en konstitutionell monarki, som till exempel Sverige. Det innebär att staten formellt är en monarki men att monarken saknar politisk makt. I andra fall kan man ha en republik, men där istället den valda statschefen har begränsad politisk makt. Ett sådant exempel är Tyskland.
Alla "demokratier" är inte demokratiska
Idag kallar sig nästan alla länder för demokratiska, oavsett om de är det eller inte. En grundregel brukar vara att de länder som har med ordet “demokrati” i sitt officiella namn, vanligtvis inte är demokratiska länder. Ibland kan det vara en renodlad diktatur som Demokratiska folkrepubliken Nordkorea.
Det finns flera organisationer som brukar rangordna länder efter hur demokratiska de är. Två av dessa är tidskriften The Economist, som rangordnar enligt Democracy index; och Freedom House som också gör rangordning av världens demokratier.
Andra styrelseskick och statsskick
Utöver traditionella former för demokrati finns en rad olika sätt att styra en stat.
Anarki förknippas ibland med ett tillstånd av kaos där ingen styr. För en anarkist betyder det dock snarare ett samhälle där ingen stat existerar och där alla människor samarbetar fritt, men som jämlika. På så sätt är anarkismen motståndare till all makt och alla typer av klasskillnader.
Geniokrati är idén om att samhället ska styras av genier vilka utses genom att man helt enkelt mäter deras intelligens. Bara de med tillräckligt hög intelligens får vara med och rösta och styra över samhället. På så vis kan man kalla idén för en blandning av demokrati och diktatur. Idén är nära besläktad med meritokrati där individer och deras inflytande rangordnas efter meriter, vanligen i form av utbildning eller liknande. Till skillnad från geniokrati, där intelligens är det som avgör, är det här istället formella meriter och prestationer som ligger till grund för individens inflytande. Klass eller kön ska inte vara avgörande, endast individens duglighet. Detta är en idé som är vanligt förekommande inom näringslivet.
I en teokrati anses den gudomliga makten var överordnad och grunden för hur samhället styrs. De som styr landet anses vara det gudomligas ställföreträdande på jorden. Genom historien har detta ofta kombinerats med enväldig kungamakt där regenten ansetts vara gudomligt utvald eller ibland till och med en levande gud, som i forntidens Egypten. Ett exempel på en teokrati i vår egen tid är Vatikanstaten.
Ett närbesläktat styrelseskick med teokrati är hierokrati, vilket är ett system där präster styr. Hierokratier har varit vanliga under historisk tid, till exempel bland de syd- och centralamerikanska högkulturerna. I vår egen tid utgör Iran ett exempel på en hierokrati, där staten styrs av ett mäktigt prästerskap bestående av mullor och ayatollor vilka har ett stort och övergripande inflytande över det iranska folkvalda parlamentet.
I en plutokrati fördelas den politiska makten efter människors ekonomiska tillgångar. Historiskt har detta varit förekommande på många ställen i världen och även Sverige hade inslag av plutokrati när rösträtten var graderad på 1800-talet och början av 1900-talet. Då fick bara vissa välbärgade rösta.
Även oligarki har liknande drag. Medan en plutokrati kan vara delvis demokratisk, är en oligarki styrd av ett fåtal mycket rika människor. Dessa oligarker behöver inte nödvändigtvis ha politiska maktpositioner, men kan ändå ha stor påverkan på politiken, som i dagens Ryssland. I ett historiskt perspektiv har dessa grupper ofta utgjorts av en markägande mycket rik aristokrati.
Slutligen kan vi också nämna begreppet kleptokrati som beskriver ett styrelseskick där makthavarna i samhället utnyttjar regeringens möjligheter, naturresurser och folket för att berika sig själva. De kan därför ses som tjuvar. Begreppet kleptokrati brukar ibland koppas till statsskick med diktatur eller bristfällig demokrati med en hög grad av korruption.
Användbara begrepp
Diktatur. Motsatsen till demokrati. I en diktatur kan väljarna inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val.
Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.
Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.
Monarki: Sverige är en monarki. Det innebär att en kung eller en regerande drottning är landets statschef. Sedan 1810 är det släkten Bernadotte som har varit statschefer. Statschefen har ingen politisk makt. Kung Carl XVI Gustav deltar inte i regeringens sammanträden. Kungens viktigaste uppgift är att representera Sverige som dess statschef. Han tar emot främmande länders sändebud, och genomför statsbesök i andra länder.
Representativ demokrati: Kallas även indirekt demokrati. Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen.
Republik: En stat vars politiska makt innehas av eller utgår från en folkvald statschef som företräder folket. En republik kan inte ha ett kungahus. Republik och monarki ställs ofta emot varandra som oförenliga.
Statsskick: På vilket sätt ett land styrs. Här utgår man från antingen monarki eller republik. Båda dessa kan i sin tur kombineras med olika styrelseskick (demokratiska eller diktatoriska system).
Läroplanskopplingar
Läroplan (5)
kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter
respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet
tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor,
kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
