Hållbar utveckling 22/23 Ängsgårds förskola

Ängsgårds förskola, 2022/2023

Vi lär för livet och framtiden

Inledning

I förskolan läggs grunden för det livslånga lärandet och förskolans uppdrag är att erbjuda barnen en stimulerande och utmanande pedagogisk verksamhet och undervisning där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan skall tillsammans med hemmet stödja och främja barnets utveckling till att bli ansvarstagande världsmedborgare (Skolverket), därför har vi valt att starta upp projektet Vi lär för livet och framtiden. Vi tror att det barnen lär sig när de går i förskolan, sätter sina spår och följer dem genom livet. I förskolan sår vi flera starka frön hos barnen som växer ju mer förståelse och kunskap som barnen omfamnar. Att undervisa barnen inom hållbar utveckling tror vi ger en stark grund för framtiden. Vi ska inte lägga hela världen på barnens axlar, utan ge dem utökad förståelse, kunskap och styrka att förändra och att valen barnen gör nu kan bidra till en hållbar utveckling för sitt framtida liv. Genom att grundlägga goda vanor redan från tidig ålder får barnen möjlighet att delta i ett samhälle där vi tillsammans tar ansvar över vårt liv, våra miljöer och en hållbar utveckling och framtid.

Syfte och mål

Syftet med Projektet Vi lär för livet och framtiden är att barnen på förskolan skall bli självständiga individer som kan bli redo för att klara sig i samhället och bli ansvarstagande världsmedborgare.

Målet är att genom naturvetenskapligt fokus ta tillvara på barnens nyfikenhet, tankar och intressen för att kunna utmana och stimulera deras intresse och kunskaper inom natur, samhälle och teknik och på så sätt också öka deras ansvarskänsla och förståelse för samhället och en hållbar framtid.

Konkretisering av prioriterande läroplansmål

·       2.1 Normer och värden: ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

·       2.2 Omsorg, utveckling och lärande: förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

·       2.3 Barns delaktighet och inflytande: intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation

Vad vill vi som pedagoger att barnen ska få med sig av målen?

Vi vill att barnen skall:

-          Känna delaktighet och inflytande för att kunna påverka sin situation och sitt lärande i sin vardag på förskolan, och på så sätt stärka dem i att kunna uttrycka sina tankar och idéer.

-          Vi vill väcka barnens nyfikenhet kring kemi, fysik och teknik och öka deras förståelse inom dessa ämnen genom att ge dem möjlighet att ställa frågor och hypoteser för att sedan kunna utforska på flera sätt.

-          Vi vill öka barnens kunskaper om växter och djur för att ge barnen ett varsamt förhållningsätt till sin omgivande miljö och natur och genom detta ge barnen insikt i hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling.

Hur ska pedagogerna möjliggöra målen genom undervisningen för barnen?

Pedagogerna skall möjliggöra detta genom att:

-          Förmedla samspel, respekt för vår miljö och allas lika värde

-          Utmana barnen i att ställa hypoteser och ge dem utmanande frågor som man tillsammans söker svar på genom flera olika metoder och uttryckssätt.

-          Utforma tillgängliga lärmiljöer både fysiska, sociala och pedagogiska i relation till barnens lärande och behov

-          Kompetensutveckling inom specialpedagogiskt perspektiv och förhållningssätt som ger möjlighet för alla barn att utvecklas och lära utifrån sina förutsättningar och behov

Teoretiska utgångspunkter i utbildningen

På vår förskola ser vi barnen som kompetenta individer. För oss innebär det att vi utgår från att barnen är aktiva i sitt eget lärande och att de är olika beroende på sina erfarenheter. Detta betyder att vi som pedagoger måste ge barnen möjligheter att visa vad de kan och låta dem få möta nya utmaningar utifrån sina olika förmågor och erfarenheter.

Vi är övertygade om att barn både vill och kan mer om de får rätt förutsättningar och stöttning. Vi har därför positiva förväntningar på barnet och engagerar oss aktivt i att stötta dem till framgång. Vi utmanar dem att prova sina egna idéer och ger dem möjlighet att reflektera över resultatet för att sedan prova igen, vilket Dewey benämner som Learning by doing och ligger till grund för planeringen av undervisningen.

Pedagogerna har ett tillåtande förhållningssätt till att låta barnens kompetens blomstra, det finns inga misslyckanden utan bara erfarenheter (individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter: pedagogiska texter 2004). När vi planerar våra miljöer och vår undervisning utgår vi även från delar ur det sociokulturella perspektivet där man ser att barnen lär i interaktion med varandra och pedagogerna. Det uppstår goda möjligheter till att skapa nya erfarenheter och kunskaper i samspelet med varandra och barn och vuxna kan utmana varandra i sina utvecklingszoner (Vygotskij och skolan, 1999).

 

Planera och genomföra:

Här skriver ni en presentation av vilket tema ni valt och hur ni skall jobba med detta. Exempelvis att man utgår från en bok och berättar hur ni lägger upp arbetet kring den, eller någon frontfigur, serie etc.

 

Punkter att tänka till kring och skriva in i detta avsnitt:

·       Gemensamt projekt och frontfigur på enheten kommer att vara kanin och igelkott. Att ha en gemensam “mötesplats” vid varje pedagogisk utvecklingstid som möjliggör att vi kan reflektera och planera vidare i hela huset hur vi går vidare i vårt projekt.

·       Arbetsgrupper hur barnen ska delas in: På varje avdelning delar vi upp dem i mindre grupper. Tänker vid indelningen på att fundera ut vilka som kan passa ihop, så att det blir några som drar språkmässigt och kunskap

·       Använda TAKK i utbildningen. Vi tänker fortsätta ta in nya tecken i undervisningen. Sätta upp tecken i olika rum för att ha det tillgängligt för oss och barnen. Vi bestämmer att vi har en gemensam ramsa innan vi äter och i den också presenterar maten gärna med tecken till. Att vi har veckans tecken gemensamt på hela förskolan. Att dagsschemat (med tecken) som finns på Månbågen ska vara likt i hela huset.

·       Arbeta med tillgängliga lärmiljöer. Vi fortsätter att utveckla lärmiljöerna både ute och inne. Stjärnsolen och Månbågen behöver få med sig barnen mer i skapandet av lärmiljön. Hur får vi in vårt projekt både inne och ute? Att dokumentera mer ute. Sätta upp mer material som lockar till lek och lärande för barnen. Rita på asfalten olika mönster och geometriska former “hoppa hage”. Utomhusdokumentationsvägg (ängalyckan) att ha den på förrådets långsida, där cyklarna är.  Lekkartor/aktivitetslådor utomhus som visar vad vi kan erbjuda utomhus. Måla utomhus, att ha stativ att måla vid.

·       Introduktion av material, aktiviteter, rutiner mm. Vi tänker att kanin och igelkott genom att vi spelar upp någon teater och sedan vill de att barnen ska komma och hälsa på där de kommer ifrån. De kommer fråga barnen vart de tror de kommer ifrån.

·       Barns inflytande. Vi låter dem vara med och forska om olika saker tillsammans med kanin och igelkott. Om barnen inte verbalt kan uttrycka sig får vi titta på deras kroppsspråk. Utifrån barnen leder de oss vidare i vårt projekt.

·       Vårdnadshavares involvering. Vi skickar uppdatering via brev på unikum. Vi engagerar dom vid vårdnadshavarmöte med vad de vill att barnen ska lära sig. Att skriva ett månadsbrev på Unikum till vårdnadshavare.

·       Att lära tillsammans och av varandra. Att när vi tillverkar material att vi lägger kopior även inne på kontoret så att alla kan få ta del av det. Slippa uppfinna hjulet hela tiden. Att vi tar tillvara på varandras kompetens. Att den som varit på ett möte eller utbildning delger det som kom fram till övriga kollegor. Vi måste skriva viktig information i våra loggböcker. Måste få fungerande strategier inför hösten som gör att vi får en fungerande planering och undervisning. Att bestämma vem som ska gå över och lösa av varje gång så man vet redan innan och inte behöver virra runt om det vid varje planering.

·       Nyfiket, lustfyllt, utmanande lärande och utforskande aktiviteter. Vi behöver vara kreativa och tänka ut lustfyllda undervisningar så vi håller barnen intresserade

 

Månbågens planering inför HT 2022

* Förmiddagssamling ca kl 9.00 Namnsång/kompissång/Munmotoriksång.
Veckodagar/Årstid
Födelsedagar?
*Den planerade undervisningen både inne och utomhus startar efter samlingen
* Vi går in senast 11.00 (på Månen sätter vi oss vid borden med en skriv/ritbok, på Regnbågen har de en samling innan)
*Vi Hjälper barnen TYDLIGT, LUGNT OCH MED TAKK att hänga upp kläder och ställa skor på rätt plats. En personal är i tvättrummet och hjälper barnen att gå på toaletten samt tvätta och torka händerna.

* Samling på Regnbågen innan lunch på gröna cirkelmattan. En personal sätter sig och tar emot barnen.

Återkoppla från grupperna om det är möjligt
Barnen hämtar sin namnlapp med bordsymbol

* Måltider vid tre bord (vi provar med en matvärd, tar in tre barn som hjälper till att dukar och presenterar)
Matramsa med rörelser
Pedagogen skriver ned reflektioner av barnen om vad de har gjort i undervisningen på förmiddagen. Matvärden presenterar mat, hämtar mer mat i köket och väljer bok efter maten. Vi pedagoger använder TAKK vid presentation av maten

* Barnen väljer aktivitet (med hjälp av aktivitetskort) efter vila/läsa och vi samtalar om delaktigheten och ansvaret vid vår måltid så att de är förberedda på vad som förväntas.
Aktivitetskort, som barnen får välja av och sen fokusera på att kunna sitta en liten stund vid den aktiviteten och en pedagog vid varje aktivitet. Vi tänker oss 3-4 aktiviteter varje dag som varieras för att vi pedagoger ska räcka till.

* Vi berättar för barnen att i de olika lärmiljöerna behöver det vara ett maxantal som visas med symboler (ex en tärning). Oerhört viktigt att vi är närvarande pedagoger och inte gör en massa annat utan fokuserar på barnen!

*  Vi har tre grupper Regnbågen där en pedagog ansvarar för varje grupp. Denna pedagog sitter också vid ett och samma matbord i en månad. Efter detta roterar vi vuxna vilket innebär ny grupp och nytt matbord. Detta gör vi för att vi vill kunna följa upp vad barnen har fått med sig ifrån varje undervisningstillfälle som vi vill ska leda till djupare samtal.  

På Månen har vi 2 olika grupper med 11 barn och 2 pedagoger i den ena och 6 barn och 1 pedagog i den andra gruppen.

Vi tänker att vår grund och ledord är mod, medkänsla/empati och samhörighet som vi återknyter med barnen hela tiden.  Vi kommer vara i skogen och närmiljön och upptäcka tillsammans med barnen utefter deras intresse. Vi arbetar med hållbar utveckling med Kanin och Igelkott som våra frontfigurer.

Stjärnsolens planering inför HT 2022

När alla barn och pedagoger är på plats för dagen att dela upp barnen i tre gruppen med två pedagoger i varje grupp, start ca 9.15. Stjärnsolens treåringar kommer själva utgöra en grupp och ett- och tvååringarna kommer delas upp på lämpligt sätt för att alla ska kunna bli sitt bästa jag. Vi har valt att ha våra treåringar i en grupp för att kunna ge dem mer utmaning, till exempel genom att bli mer delaktiga i dokumentationerna.

Under måndag, tisdag och onsdag kommer varje grupp erbjudas skapande, rörelse/rytmik samt någon form av utomhusaktivitet med Kanin och Igelkott som frontfigurer enligt ett rullande schema. Tillsammans med Kanin och Igelkott kommer vi under utomhusaktiviteten bland annat utforska vårt närområde, typ ängen, gräsmattan vid kyrkan, änderna vid dammen så att barnen känner sig bekväma med att vistas utanför gården. Vi fortsätter hålla fast vid kompisböckernas värderingar.

Föräldrarna kommer få ta del av verksamhetens innehåll genom inlägg på Unikum.

Även pedagogerna kommer hålla i varje inriktning enligt ett rullande schema för att alla pedagoger ska kunna se varje barn. Planen är att varje pedagog ska vara i varje riktning två veckor, men att vi skiftar varje vecka så att någon alltid är kvar från föregående vecka. Vi tänker också på att vara noga med våra planeringar så de är lätta att följa i händelse av bortfall i personalen.

Vi tänker att vår grund och ledord är mod, medkänsla/empati och samhörighet som vi återknyter med barnen hela tiden.  Vi kommer vara i skogen och närmiljön och upptäcka tillsammans med barnen utefter deras intresse. Vi arbetar med hållbar utveckling med Kanin och Igelkott som våra frontfigurer.

Vi försöker under hela dagen använda oss av TAKK mer aktivt för att stötta språkutvecklingen för alla barn. Vi börjar i det lilla och jobbar oss framåt till ett allt större teckenförråd.

Uppföljning, utvärdering och utveckling

Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, det vill säga verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar, för utveckling och lärande och för att skapa en likvärdigutbildning för alla barn. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv (Skolverket 2018).

Dokumentation

·       Foto, film, anteckningar och reflektioner från barnen kopplat till syfte och de prioriterade målen

·       Individuella lärloggar för att synliggöra barnets utveckling

·       Lärlogg på gruppnivå för att synliggöra avdelningens verksamhet

·       Lärvägg på avdelningen och på förskolan för att synliggöra verksamheten

 

Uppföljning av dokumentation

·       Reflektion och planering i arbetslaget varje vecka

·       Förskollärarnas enskilda reflektion en gång i veckan

·       Utvecklingsgrupp en gång i månaden

·       Terminsutvärdering och sammanställning i arbetslagen kopplat till de prioriterade målen och syftet med utgångspunkt i planeringarna och reflektionerna