Vad:

Innehåll för läroboken och övningsbok 4 A

Kapitel 1 Talen till 10 000.

1.Räkna upp till 10 000

2. Platsvärde

3. Jämföra och storleksordning tal

4. Talföljder

5. Avrunda tal

6. Avrundning och överslagsräkning

7. Upptäcka och jämföra negativa tal

8. Använda negativa tal

9. Romerska talsymboler

10. Romerska talsymboler

11. Min kunskapslogg/ Kluringar

Kapitel 2 Addition och subtraktion.¨

1. Addition utan växling

2. Addition med växling

3. Addition med växling

4. Subtraktion utan växling

5. Subtraktion med växling

6. Subtraktion med växling

7. Välja strategi – addition och subtraktion

8. Problemlösning

9. Min kunskapslogg /Kluringar

Kapitel 3 Multiplikation och division

1. Multiplicera med 1 till 10

2. Multiplicera och dividera

3. Multiplicera med 11 till 15

4. Multiplicera och dividera med 10 och 100.

5. Multiplicera med flera tiotal

6. Division

7. Division med växling

8. Division med rest

9. Min kunskapslogg/ kluringar.

Kapitel 4 Bråk

1. Tal i bråkform

2. Upptäcka bråk med lika värde

3. Bråk och lika värde

4. Jämföra och storleksordna bråk

5. Jämföra och storleksordna bråk

6. Jämföra och storleksordna bråk

7. Upptäcka och blandad form

8. Blandad form

9. Addera bråk

10. Subtrahera bråk

11. Del av antal

12. Del av antal

13.Min kunskaplslogg/ Kluringar

Kapitel 5 Statistik

1. Tabeller och diagram

2. Stapeldiagram

3. Linjediagram

4. Cirkeldiagram

5. Min kunskapslogg/ Kluringar

Kapitel 6 Tid

1. Minuter och sekunder

2. Timmar och minuter

3. Tidsskillnad

4. Beräkna tid

5.Min kunskapslogg/ Kluringar

Hur:

Teoretisk och praktiskt.
Konkret material såsom tiobas, multilink-kuber, talkort, talbrickor och bråkkort mfl.
Kahoot.it
Bildstöd med matematiska begrepp.
Olika digitala konto såsom Konto.nok.se, skolplus och magma matteappen mfl.
Muntligt och skriftligt.
Alla, par och enskilt.
Tester digitalt och skriftligt.

Begrepp:

Avrundning: Avrundning är att jämna av tal till större eller mindre tal.

Tal som slutar på 1,2,3 eller 4 avrundar vi nedåt. Tal som slutar 5,6,7, 8 eller 9 avrundrar vi uppåt.

Blandad form: Ett tal i blandad form är ett tal som består av ett heltal och ett bråktal.

2 ¾ är ett ta i blandad form, som består av 2 hela och 3 fjärdedelar.

Blockmodellen: Blockmodellen används som en hjälp för att lösa problem. Vi ritar block för att förstå uppgiften och hur den kan lösas.

Bråk: Ett bråk är ett tal mellan två heltal. Det beskriver en del av ett heltal.

2/3 är ett tal skrivet i bråkform. Vi läser det som 2 tredjedelar.

3 lika stora delar är 1 hel. Det här är 2 tredjedelar.

Siffran 2 kallas för täljare och siffran 3 för nämnare.

Cirkeldiagram: Ett Cirkeldiagram är ett diagram där hela cirkeln motsvarar alla var i en undersökning. Delarna visar hur svaren är fördelade.

Differens: Resultat av en subtraktion kallas differens. Differens betyder skillnad.

7 689-3 476= 4213 Differensen av 7 689 och 3 476 är 4 213.

Faktor: I multiplikation kallas talen som multipliceras faktor.

2*3=6 Här är siffran 2 och 3 faktor.

Frekvens: Frekvens beskriver det antal gånger ett resultat förekommer i en undersökning.

Frekvenstabell: En frekvenstabell visar hur många gånger varje resultat finns med i en undersökning.

Grader: Grader är en enhet för att mäta temperatur. Vi mäter temperatur i grader Celsius.

Kvot: Resultatet av en division kallas för kvot. 24/6=4 Kvoten av 24 och 6 är 4.

Likvärdiga bråk: Likvärdiga bråk är olika bråk som är värda lika mycket.

1/2=2/4=3/6 Bråken är likvärdiga.

Linjediagram: Ett linjediagram visar hur något förändras över tid. Förändringen visas med en linje.

Mindre än: Symbolen för mindre än är <.

2 386 är mindre än 3 425. 2 386 < 3 425.

Minut: Minut är en enhet för att mäta tid. Minut förkortas min. 1 minut är lika mycket som 60 sekunder. 1 min = 60 s 60 min = 1h

Negativa tal: Negativa tal är tal som är mindre än 0. Talen blir mindre ju längre till vänster på tallinjen de ligger.-4 läser vi som minus fyra eller det negativa talet 4.

Nämnare: I ett bråk beskriver nämnaren namnet på varje del. Den visar hur många lika stora delar som bildar en hel.

¼ß nämnare. Här bildar 4 lika stora delar en hel. Varje del är 1 fjärdedel.

I division kallas talet som vi dividerar med för nämnare.

Platsvärde: En siffra har olika värde beroende på vilken plats den har i ett tal. Det kallas för platsvärde.

5 346 Femman står på tusentalsplatsen och har värdet 5 000.

3 546 Femman står på hundratalsplatsen och har värde 500.

3 456 Femman står på tiotalsplatsen och har värde 50.

3 645 Femman står på entalsplatsen och har värdet 5.

Positionstabell: En positionstabell visar siffrornas värde i ett tal. Värdet beror på vilken plats(position) siffran har i talet 3578.

3 tusental, 5 hundratal, 7 tiotal och 8 ental.

Positiva tal: Positiva tal är tal som är större än 0. Talen blir större ju längre till höger på tallinjen de ligger.

Produkt: Resultatet av en multiplikation kallas för produkt.

3*9= 27 Produkten av 3 och 9 är 27.

Romerska talsymboler: Romarna använde bokstäver som talsymboler. De hade ingen symbol för talet 0. De använde addition och subtraktion för att bilda tal, till exempel:

IX=9(10-1) XI=11 (10+1) I står före X. IX är 1 mindre än 10.

Räkna bakåt: Vi kan räkna stegvis bakåt. För att exempelvis ta reda på differensen av 5 100 och 3 000 kan vi starta på 5 100 och räkna stegvis bakåt.

Räkna framåt: Vi kan räkna vidare framåt. För att exempelvis ta reda på summan av 5 100 och och 4 000 kan vi starta på 5 100 och räkna med 1000 stegvis framåt.

Sekund: Sekund är en enhet för att mäta tid. Sekund förkortas s. 60 sekunder är lika mycket som 1 minut. 60 s= 1 min

Skillnad: Med räknesättet subtraktion räknar vi ut skillnaden mellan två tal. Vi kallar även skillnad för differens. 48-25=23 Skillnaden är 23.

Stambråk: Ett stambråk är ett bråk som har täljare 1. Exempel på stambråk: ½, 1/3, ¼, och 1/5.

Stapeldiagram: Ett stapeldiagram visar resultatet av en undersökning med staplar. Höjden på staplarna visar antalet i varje kategori.

Större än: Symbolen för större än är >. 3 425 är större än 2386. 3 425 > 2 386.

Summa: Resultat av en addition kallas för summa. 3 563 +1 235= 4 798. Summan av 3563 och 1 235 är 4 798.

Talföljd: Tal som skrivs efter varandra utifrån ett visst mönster kallas talföljd. I talföljden 1 968, 3 968, 5 968 och 7 968 är varje tal 200 mer än talet före.

Tallinje: En tallinje är en linje där olika tal är markerade efter varandra. Tallinjen visar talens läge i förhållande till varandra. Talen blir större ju längre till på tallinjen de ligger.

Term: I addition och subtraktion kallas talen som adderas respektive subtraheras för termer.

Timme: Timme är en enhet för att mäta tid. Timme förkortas h, eftersom timme heter hour på engelska. 1 timme är lika mycket som 60 minuter. 1 h= 60 min Det är 24 timmar på ett dygn.

Täljare: I ett bråk beskriver täljaren hur många delar det är.

3/4 3:an visar att det är 3 fjärdedelar.

I division kallas talet som divideras för täljare. 45/5=9 Talet 45 kallas för täljare.

Ungefär lika med: När vi avrundar och räknar ut något på ett ungefär, så visar vi det med symbolen ≈ som betyder ungefär lika med. 2 359 ≈ 2 400

Utvecklad form: Vi kan skriva vad varje siffra i ett tal är värd och det kallas att skriva i utvecklad form. 5 389= 5 000+300+80+9.

Växling: Växling betyder att ”byta ut” till något som är värt lika mycket.

Vi kan exempelvis växla 10 ental till 1 tiotal eller 1 tiotal till 10 ental.

X-axel: Ett diagram har två axlar. Den vågräta axeln i stapeldiagram kallas x-axel.

Y-axel: Ett diagram har två axlar Den lodräta axeln i stapeldiagram kallas y-axeln.

Överslagsräkningar: När vi avrundar och räknar ut något på ett ungefär kallar vi det för överslagsräkning. Vi gör det till exempel för att uppskatta om pengarna räcker när vi handlar.

Bedömning: Se matris

Tidsåtgång: 2022-2023

Matematik 2022-2023

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter