Delprov 1

Delprov 2

<ul><li></li></ul>

Halvkursprov

Delprov 3

Delprov 4

Helkurs/NP

<h1>Planering hela kursen MA1b</h1>
L&auml;nk till <a href="https://docs.google.com/spreadsheets/d/13uIc4ElLbB2zXT1TW8wLChLoh066jJ3OBf_3bgh5ctM/edit#gid=0" target="_blank" rel="noopener">planering</a>
&nbsp;
<h1>Centralt inneh&aring;ll och betyg</h1>
Betygskriterierna &auml;r kopplade till det centrala inneh&aring;llet i kursen.
<h1 class="MsoNormal">S&aring; sker betygss&auml;ttningen</h1>
Under kursen kommer det att ing&aring; delprov som antingen g&auml;ller ett eller flera kapitel. F&ouml;r Matematik 1b kommer delprov och ett halvkursprov att genomf&ouml;ras. Kursen avslutas med ett nationellt prov eller bed&ouml;mningsst&ouml;dsprov. 
Att klara alla delprov p&aring; ett tillfredsst&auml;llande s&auml;tt leder oftast till ett godk&auml;nt betyg, men det &auml;r ingen garanti f&ouml;r att kursbetyget kommer att vara minst E. Detta f&ouml;r att kursbetyget grundas p&aring; helheten i elevens kunnande.
<ul>
<li class="MsoNormal">&nbsp;&hellip;N&auml;r l&auml;raren s&auml;tter betyg sammanfattar hon eller han sina bed&ouml;m&shy;ningar till ett betyg. L&auml;raren tittar p&aring; b&aring;de delarna och helheten i elevens kunnande i f&ouml;rh&aring;llande till kunskapskraven, vilket &auml;r en f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r att s&auml;tta r&auml;ttvisande och likv&auml;rdiga betyg&hellip; </li>
<li class="MsoNormal">&hellip;nationella prov &auml;r v&auml;lkonstruerade, noga utpr&ouml;vade och har utvecklats just f&ouml;r att vara ett st&ouml;d vid betygss&shy;&auml;ttningen. &nbsp;Resultat p&aring; ett nationellt prov har d&auml;rf&ouml;r st&ouml;rre betydelse &auml;n andra enskilda underlag vid l&auml;rarens allsidiga utv&auml;r&shy;dering av elevens kunskaper vid betygss&auml;ttningen...</li>
</ul>
<a href="https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2018/allmanna-rad-om-betyg-och-betygssattning" target="_blank" rel="noopener">&nbsp;Citat ifr&aring;n: Skolverkets allm&auml;nna r&aring;d - Betyg och betygss&auml;ttning</a>
&nbsp;
&nbsp;
L&auml;gg till egen &ouml;vrigt text nedan
T ex Proven kan genomf&ouml;ras med hj&auml;lp av <a style="font-size: 14.6667px;" href="https://www.kunskapsmatrisen.se/" target="_blank" rel="noopener">Kunskapsmatrisen</a>&nbsp;och d&aring; det &auml;r via det verktyget som eleven ser resultatet p&aring; det provet. Om resultatet inte &auml;r tillfredsst&auml;llande s&aring; kommer eleven att f&aring; ett f&ouml;rtydligande vad som beh&ouml;ver f&ouml;rb&auml;ttras.

MATMAT01b

Matematik

Hantering av formler och algebraiska uttryck, inklusive att faktorisera och multiplicera uttryck.

Begreppen funktion, definitionsmängd och värdemängd. Representationer av funktioner i form av ord, funktionsuttryck, tabeller och grafer. Digitala metoder för att skapa funktionsgrafer.

Metoder för att bestämma funktionsvärden. Digitala och grafiska metoder för att lösa ekvationer av typen f(x) = a.

Begreppet linjär funktion och egenskaper hos linjära funktioner. Räta linjens ekvation. Metoder för att bestämma linjära funktioner.

Metoder för att lösa linjära ekvationer.

&nbsp;Begreppen oberoende och beroende händelse samt komplementhändelse. Metoder för att beräkna sannolikheter i flera steg, inklusive exempel från spel, risk- och säkerhetsbedömningar.

Användning av kalkylprogram för beräkning av ränta och amortering.

Användning av digitala verktyg för att effektivisera beräkningar och komplettera metoder, till exempel vid ekvationslösning.

Problemlösning som omfattar att upptäcka och uttrycka generella samband.

Begreppet exponentialfunktion och egenskaper hos exponentialfunktioner, inklusive skillnader och likheter med linjära funktioner.

Tillämpning och formulering av matematiska modeller i realistiska situationer. Utvärdering av matematiska modellers egenskaper och begränsningar.

Motivering och hantering av räkneregler för potenser. Metoder för att lösa potensekvationer.

Begreppen intervall och linjär olikhet. Metoder för att lösa linjära olikheter.

Matematiska problem med anknytning till matematikens kulturhistoria.

Exempel på hur några statistiska begrepp används i samhälle och inom vetenskap, inklusive signifikans, korrelation, kausalitet, urvalsmetoder och felkällor.

Begreppet förändringsfaktor och beräkning av förändringar i flera steg.

Problemlösning som omfattar begrepp och metoder i kursen, med särskild utgångspunkt i karaktärsämnen, privatekonomi och samhällsliv.

Eleven beskriver grundläggande begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med tillfredsställande säkerhet.

Eleven hanterar&nbsp;grundläggande&nbsp;procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med&nbsp;tillfredsställande&nbsp;säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett&nbsp;i huvudsak fungerande&nbsp;sätt.

Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett&nbsp;till stor del tydligt och korrekt&nbsp;sätt.

Eleven uttrycker sig med matematiska symboler och andra representationer på ett&nbsp;tydligt och korrekt&nbsp;sätt

Eleven löser&nbsp;enkla&nbsp;problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.

Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i&nbsp;enkla&nbsp;uppgifter.

Eleven beskriver&nbsp;ett omfattande antal&nbsp;begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med&nbsp;god&nbsp;säkerhet.

Eleven hanterar&nbsp;ett omfattande antal&nbsp;procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med&nbsp;god&nbsp;säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven löser&nbsp;relativt komplexa&nbsp;problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.

Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i&nbsp;relativt komplexa&nbsp;uppgifter.

Eleven beskriver&nbsp;ett omfattande antal&nbsp;begrepp och samband mellan begrepp samt använder dem med&nbsp;mycket god&nbsp;säkerhet.

Eleven hanterar&nbsp;ett omfattande antal&nbsp;procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med&nbsp;mycket&nbsp;god&nbsp;säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

Eleven löser&nbsp;komplexa&nbsp;problem inom kursens olika områden. Eleven bedömer resultatens rimlighet.

Eleven tillämpar och formulerar matematiska modeller i&nbsp;komplexa&nbsp;uppgifter.

Eleven för&nbsp;delvis&nbsp;underbyggda matematiska resonemang och följer&nbsp;enkla&nbsp;matematiska resonemang.

Eleven för&nbsp;relativt väl&nbsp;underbyggda matematiska resonemang och följer&nbsp;relativt avancerade&nbsp;matematiska resonemang.

Eleven för&nbsp;väl&nbsp;underbyggda matematiska resonemang och följer&nbsp;avancerade&nbsp;matematiska resonemang.

Matematik 1b Ek22b

Matriser i planeringen

Uppgifter