Vi utforskar - företeelser kopplat till djur och natur på fritidsklubben

Fritidsklubben inspirerar eleverna att skapa ett eget minikretslopp, att plantera ärtor och bönor, söka kunskaper till det valda området på internet, analog frågesport inriktad mot djur och natur, spelifierat digitalt lärande genom Scratch om allemansrätten och andra naturrelaterade frågeområden, besöka närliggande parker och grönområden under loven, vattenlekar ute i det gröna om sommaren.

Syfte/varför/förmåga:

Kontinuerligt utmana eleverna genom att inspirera dem till nya upptäckter förknippade till företeelser i naturen. Erbjuda dem en variation i arbetssätt och lärmiljöer kring ämnet och låta dem får vara delaktiga och ta ansvar i verksamheten. Undervisningen är till stor del upplevelsebaserad och grupporienterad.

Material:

·        Minikretslopp: Stora glasburkar, lecakulor, plantjord, utomhusjord/kompostjord, skedar, spade, växter, pinnar, stenar, vatten, pennor och loggbok.

·        Ärtplantering: Stora blomlådor som placeras i våra fönster i aktivitetsrummet och samlingsrummet, blomjord, leca-kulor, torkade ärtor, vattenkanna, blomspruta

·        Frågesportskort inriktade mot djur och natur

·       Material för vattenlek utomhus under sommaren, exempelvis hinkar, trasor, tvättsvampar, flaskor och blomsprutor.

·        Datorer och Ipads för att ge eleverna möjlighet att söka kunskap om djur och natur på internet, dokumentera kretslopp och planteringen. Böckerna: Våra djur och växter” samt ”Flora i färg”

 

Mål/lärande/vad ska utvecklas:

Vad:

Innehållet utgår från syftet. Den konkreta undervisningen har som mål att eleverna ska:

·        Ha tillgodogjort sig nya upptäckter förknippade till händelser i naturen

·        Få förståelse för att växter kan leva i en tillsluten miljö

·        Få förståelse för begrepp som fotosyntes, kretslopp, förbränning och ekologiska samband

·        Träna på att förstå företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom observationer, loggbok och samtal om iakttagelser

·        Grundlägga ett intresse för djur och natur, och att värna om miljön och förstå vikten av att bevara en biologisk mångfald

·        Väcka lust hos eleverna att vistas utomhus i parker och grönområden och känna till vilka rättigheter och skyldigheter som gäller enligt allemansrätten.

 

Genomförande:

Hur, Vem: 

Minikretslopp: Under vårterminen får intresserade elever i årskurs 4 bygga ett eget minikretslopp. Burken datummärks med tejp så att eleverna under åren kan observera hur det går för deras kretslopp. Principen är att odla i en sluten miljö så att det bildas ett kretslopp där vatten och näringsämnen cirkulerar. Rätt placerad kräver biosfären ingen skötsel alls men inspirerar till diskussioner om vad som kommer att hända med växterna i burken. Kommer de växa? Vad behöver växter för att växa? Vad skulle kunna göra att det förstörs? Jämför burken med ekosystemet jorden, vilka likheter och skillnader finns? Vilket ekosystem utförs i kretsloppsburken? Om vi planterar en jordgubbsplanta, vad skulle då mer behövas för att få jordgubbar?

Instruktioner:

1.     Ta en stor glasburk som är vid upptill och har ett stort lock

2.     Lägg ett lager lecakulor i botten.

3.     Fyll burken till en tredjedel med jord. Hälften plantjord, hälften utomhusjord/kompostjord eftersom den innehåller fler organismer som nedbrytare

4.    Plantera några växter i burken. Bra växter som gillar fukt och halvskugga är: fredskalla, murgröna, ampellilja, ormbunkar, adiantum, mossa, orkidé, begonia, vandrande jude, gullranka, åderblad, gömblomma och pilea. Om det är svårt att nå ner i burken kan du använda pinnar att peta ner växterna med. Vattna växterna med lite vatten. Pynta gärna med en sten och lite pinnar.

5.     Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken.

6.    Ställ burken ljust (t.ex. på hyllorna ovanför diskbänken), inte där det är för mycket direkt sol (söderfönster kan skapa en skenande växthuseffekt), vanlig rumstemperatur – runt 20 grader. Öppna inte burken. I glasburken har det nu skapats ett minikretslopp och en modell av jorden.

7.     Bildas det för mycket kondens i början så är det för blött i biosfären. Då kan man låta locket stå öppet i en vecka innan man stänger det igen. Ett tecken på att det uppstått en obalans är om det bildas algblomning i burken eller att växterna tappar bladen. Då kan man försöka rätta till problemet eller börja om på nytt.

8.     Följ vad som händer i burken. Eleverna får undersöka vad som händer i burken med jämna mellanrum och skriva i en gemensam loggbok. Om något går fel som att det möglar så använder vi det som utgångspunkt för diskussioner och att hitta på åtgärder.

Plantera ärtor: Aktivitet under höst- och vårtermin, eleverna får plantera ärtor i våra blomlådor, de torkade ärtorna ska stickas ner några centimeter i jorden och eleverna sköter själva vattningen. Eleverna uppmuntras också att bryta av skörden och lägga på mellanmålssmörgåsen och att ta smakprov och jämföra smaker mellan de olika ärtsorterna samt bönorna, vi samtalar även om näringsinnehållet.

Frågesport: I samband med mellanmålet introducerar vi och hjälper till att assistera eleverna i frågesport om djur och natur. Vårt Scratch-quiz om allemansrätten heter: Allemansrätten quiz. Eleverna kan besvara frågorna via applikationen Scratch utan att inloggning krävs. https://scratch.mit.edu/projects/597433499

I samband med lov besöker vi närliggande parker och grönområden. Vi lyssnar in elevernas förslag.

Inspirerande miljö inomhus i fritidsklubbens lokaler: Gröna växter i lokalerna och ett akvarium i miniatyr med sötvattensväxter och smådjur som sköter sig själv (behöver fylla på med det vatten som avdunstar).

 

Pedagogens utvärdering:

Hur, Vem: 

Löpande under terminen.

·        Fritidslärarna observerar vilket intresse det slutna kretsloppet och ärtodlingen väcker hos eleverna och lyssnar till deras diskussioner kring ämnet. Vi läser igenom elevernas loggbok. Vi uppmuntrar eleverna att göra vår frågesport om Allemansrätten i Scratch och observerar vilka kunskaper de besitter.

·        Diskussioner inom arbetslaget om vad vi kan utveckla vidare utifrån elevernas reaktioner och önskemål kring aktiviteterna.

Elev utvärdering:

·        Föra återkommande samtal med eleverna kring aktiviteterna

 

Vem leder/ansvarar för uppgiften:

Anja Blomqvist och Zandra Björner

Läroplanskopplingar

Läroplan

• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
• kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv,
• har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,

Syfte

• utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, samt
  

Centralt innehåll

• Säkerhet och hänsyn till miljö och andra människor vid vistelse i olika naturmiljöer. Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten
• Samtala, lyssna, ställa frågor samt framföra egna tankar, åsikter och argument om olika områden, till exempel etiska frågor och vardagliga händelser.
  
• Olika material, redskap och tekniker för att skapa och uttrycka sig
• Byggande och konstruktion med hjälp av olika material, redskap och tekniker
• Utevistelse under olika årstider, samt närmiljöns möjligheter till vistelse i naturen och på andra platser för fysisk aktivitet och naturupplevelser.
  
• Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder
• Hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling